Uppslagsverk A–Ö
Korta förklaringar av de vanligaste begreppen inom kylteknik, med länkar till artiklarna och kalkylatorerna.
Inget uppslagsord matchar.
A
A2L (svagt brandfarligt köldmedium)
Säkerhetsklass för köldmedier med låg giftighet som är svagt brandfarliga: de brinner, men flamman sprider sig högst 10 cm/s och det krävs mycket energi för att antända dem. Exempel: R32, R1234yf, R1234ze(E) och R454B. Fyllnadsgränserna i EN 378 är 1,5 gånger högre än för klass 2.
Läs mer: Brandfarliga köldmedier (A2L och A3): fyllnadsgränser, standarder och ATEX · GWP, ODP och CO2e för köldmediefyllning
B
Bubbelpunkt
Den temperatur vid ett visst tryck där en zeotrop köldmedieblandning börjar koka, alltså där den första gasbubblan bildas. Bubbelpunkten är lägre än daggpunkten. Underkylning räknas från bubbelpunkten.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide
C
CO2-ekvivalenter (CO2e)
Mått på en gasmängds klimatpåverkan: massan i kg gånger GWP, delat med 1 000, ger ton CO2e. 10 kg R404A med GWP 3 922 är 39,2 ton CO2e. Gränserna för läckagekontroll i F-gasförordningen räknas i ton CO2e.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · GWP, ODP och CO2e för köldmediefyllning
D
Daggpunkt
Den temperatur vid ett visst tryck där en zeotrop köldmedieblandning har kokat färdigt, alltså där den sista vätskedroppen förångas. Daggpunkten är högre än bubbelpunkten. Överhettning räknas från daggpunkten.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide
E
Expansionsventil
Strypventilen som sänker trycket från kondenseringstryck till förångningstryck och reglerar hur mycket köldmedium som matas till förångaren. En termostatisk expansionsventil (TEV) styrs av överhettningen via en känselkropp på sugledningen. En elektronisk expansionsventil (EEV) styrs av en regulator med tryck- och temperaturgivare.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide
F
F-gascertifikat
Personcertifikat som visar att en tekniker har den kunskap som krävs för att installera, reparera, läckagekontrollera och ta hand om köldmedium i utrustning med F-gaser. Företag som gör arbetet åt andra behöver ett företagscertifikat. Inom EU finns minimikraven i genomförandeförordningen (EU) 2024/2215.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · Svenska regler för köldmedier: förordning 2016:1128, anmälan och kontrollrapport
Källa: Commission Implementing Regulation (EU) 2024/2215 – EUR-Lex
F-gaser (fluorerade växthusgaser)
Samlingsnamn för fluorerade växthusgaser som HFC, PFC och SF6 och, enligt EU:s förordning 2024/573, även omättade HFC och HCFC (HFO). De regleras för att minska utsläppen av växthusgaser. Ozonnedbrytande ämnen som R22 regleras separat.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar
Filtertork
Filter i vätskeledningen som fångar fukt, syror och partiklar. Den ska bytas när systemet har varit öppet och efter ett kompressorhaveri. Om temperaturen sjunker märkbart över filtertorken under drift är den igensatt.
Läs mer: Vakuumsugning av kylsystem steg för steg: torkning och stående vakuumprov
G
Gaskylare
Värmeväxlaren som kyler högtrycksgasen i ett transkritiskt CO2-system. Över den kritiska punkten, 31 °C och 73,8 bar för CO2, kondenserar inte gasen. Den kyls i stället ned utan fasövergång, och högtrycket regleras efter gaskylarens utloppstemperatur.
Glide (temperaturglidning)
Skillnaden mellan daggpunkt och bubbelpunkt vid samma tryck för en zeotrop blandning. Glide gör att temperaturen ändras under förångning och kondensering. R407C har cirka 6 K glide, och R448A och R449A har några kelvin. Blandningar med glide ska fyllas som vätska.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide · HFC/HFO: rördimensionering
GWP (global uppvärmningspotential)
Hur mycket en gas bidrar till växthuseffekten jämfört med lika stor massa koldioxid, vanligen över 100 år. CO2 har GWP 1, R134a 1 430 och R404A 3 922 enligt de värden F-gasförordningen använder för HFC. Används för att räkna om kilo till ton CO2e och i gränser för förbud.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · GWP, ODP och CO2e för köldmediefyllning
H
Hermetiskt sluten utrustning
Utrustning där alla delar som innehåller köldmedium är förenade med svetsning, lödning eller liknande permanent förbindelse. Fabrikstillverkade kylskåp är ett typiskt exempel. Om utrustningen är märkt som hermetiskt sluten och innehåller mindre än 10 ton CO2e behöver den inte läckagekontrolleras enligt F-gasförordningen.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · Läckagekontroll steg för steg: periodisk kontroll enligt F-gasförordningen
HFC (fluorkolväten)
Köldmedier som består av väte, fluor och kol, till exempel R134a, R32 och blandningarna R404A, R410A och R407C. De bryter inte ned ozonskiktet men har ofta högt GWP. HFC trappas ned enligt Kigalitillägget till Montrealprotokollet och F-gasförordningen.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · HFC/HFO: rördimensionering
HFO (omättade fluorkolväten)
Syntetiska köldmedier med en dubbelbindning som gör att de bryts ned snabbt i atmosfären och därför har mycket lågt GWP, till exempel R1234yf och R1234ze(E). De flesta är svagt brandfarliga (A2L). Blandningar av HFO och HFC, till exempel R448A och R454B, kallas ofta HFO-blandningar.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · Brandfarliga köldmedier (A2L och A3): fyllnadsgränser, standarder och ATEX · HFC/HFO: rördimensionering
Hållfasthetsprov
Provtryckning av rör och komponenter med ett tryck över PS, oftast med kvävgas, för att visa att de tål trycket. Enligt EN 378-2 provas rörledningar normalt med minst 1,1 × PS eller 1,43 × PS beroende på PED-kategori. Provet görs innan systemet täthetsprovas och vakuumsugs.
Läs mer: Hållfasthetsprov och täthetsprov av kylsystem steg för steg
Hårdlödning med skyddsgas
Hårdlödning av kopparrör medan torr kvävgas flödar genom röret, så att det inte bildas oxid på insidan. Oxiden lossnar annars senare, följer med köldmedium och olja och kan sätta igen filter och ventiler. Ett litet flöde räcker. Kvävgasen ska vara syrefri.
Läs mer: Hållfasthetsprov och täthetsprov av kylsystem steg för steg · Vakuumsugning av kylsystem steg för steg: torkning och stående vakuumprov
Högtryckspressostat
Tryckvakt som stoppar kompressorn om kondenseringstrycket blir för högt. När den har en säkerhetsfunktion ska den vara typprovad, ha manuell återställning och vara inställd så att den löser ut innan säkerhetsventilen öppnar. Den får inte kunna skiljas från kompressorn med en avstängningsventil.
Läs mer: Hållfasthetsprov och täthetsprov av kylsystem steg för steg
K
Kompressorhaveri (burn-out)
När kompressorns motorlindning brinner sönder bildas syror och sot som sprids i systemet. Oljan luktar skarpt och syratest visar förhöjd syrahalt. Efter ett haveri byts filtertork, ofta mot en avsedd för syrarening, och olja. Systemet rengörs enligt kompressortillverkarens anvisningar innan det startas igen.
L
LFL (undre brännbarhetsgräns)
Den lägsta koncentrationen av ett köldmedium i luft som kan antändas, i kg/m³. Propan (R290) har LFL 0,038 kg/m³ och R32 0,307 kg/m³. Fyllnadsgränserna för brandfarliga köldmedier i EN 378 och IEC 60335 räknas från LFL.
Läs mer: Brandfarliga köldmedier (A2L och A3): fyllnadsgränser, standarder och ATEX · HC (A3, brandfarliga): rördimensionering
Lågtryckspressostat
Tryckvakt som stoppar kompressorn när sugtrycket blir för lågt. Den används som skydd mot frysning och mot drift vid för lågt tryck, och som styrning i system med pump down, där kompressorn stannar när magnetventilen har stängt och lågtryckssidan har tömts.
Läckagekontroll
Kontroll av att ett system med köldmedium är tätt, gjord av en certifierad person. Enligt F-gasförordningen ska den göras minst var 12:e, 6:e eller 3:e månad beroende på mängden i ton CO2e. Kontrollen omfattar journal, okulär kontroll, direkt läcksökning och jämförelse av driftdata.
Läs mer: Läckagekontroll steg för steg: periodisk kontroll enligt F-gasförordningen · F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · GWP, ODP och CO2e för köldmediefyllning
Läcksökningssystem
Kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning som upptäcker läckage av köldmedium och larmar operatören. Enligt F-gasförordningen krävs det för utrustning med 500 ton CO2e eller mer, och det förlänger intervallet för läckagekontroll.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · Läckagekontroll steg för steg: periodisk kontroll enligt F-gasförordningen
M
Mättnadstemperatur
Den temperatur där ett köldmedium kokar eller kondenserar vid ett visst tryck. Varje tryck har en mättnadstemperatur, och det är den man läser i en tryck-temperaturtabell. Överhettning och underkylning räknas från mättnadstemperaturen.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide
N
Naturliga köldmedier
Köldmedier som finns i naturen: koldioxid (R744), ammoniak (R717), kolväten som propan (R290), isobutan (R600a) och propen (R1270), samt vatten och luft. De har GWP nära noll och omfattas inte av F-gasförordningens kvoter. Kolväten är brandfarliga och ammoniak är giftig, vilket ställer egna krav.
Läs mer: Brandfarliga köldmedier (A2L och A3): fyllnadsgränser, standarder och ATEX · CO2 (R744): rördimensionering, kopparrör · HC (A3, brandfarliga): rördimensionering
Nedtrappning av HFC
Stegvis minskning av hur mycket HFC som får produceras, importeras eller släppas ut på marknaden, räknat i ton CO2e. Den styrs av Kigalitillägget till Montrealprotokollet. I EU når kvoten noll 2050, och i Australien når importen 15 % av basnivån 2036.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · Australien och Nya Zeeland: HFC-nedtrappning, licens för köldmediehantering och AS/NZS 5149
O
ODP (ozonnedbrytande potential)
Hur mycket ett ämne bryter ned ozonskiktet jämfört med CFC-11, som har ODP 1. R22 har ODP 0,055. HFC, HFO och naturliga köldmedier har ODP 0. Ozonnedbrytande ämnen regleras inom EU av förordning (EU) 2024/590.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · GWP, ODP och CO2e för köldmediefyllning
Omhändertagande av köldmedium (recovery)
Att tömma köldmedium ur ett system till en återvinningsflaska med ett återvinningsaggregat, utan utsläpp. Görs före reparation och skrotning. Köldmediet kan sedan återanvändas, regenereras eller destrueras. Flaskan får inte överfyllas och ska märkas med köldmedium.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar
Operatör
Den fysiska eller juridiska person som har den faktiska kontrollen över den tekniska funktionen hos utrustning med köldmedium. Operatören ansvarar för läckagekontroll, journal, reparation av läckage och i Sverige för anmälan och rapport till tillsynsmyndigheten. Oftast är det ägaren.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar · Svenska regler för köldmedier: förordning 2016:1128, anmälan och kontrollrapport
P
PED-kategori
Riskklass I–IV för tryckutrustning enligt tryckutrustningsdirektivet 2014/68/EU. Den bestäms av högsta tillåtna tryck, volym eller rördimension och köldmediets fluidgrupp. Kategorin avgör vilken bedömning som krävs före CE-märkning. Under kategori I gäller god teknisk praxis (artikel 4.3).
Läs mer: EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser · Hållfasthetsprov och täthetsprov av kylsystem steg för steg
Platsklass
Indelning i EN 378 efter var systemets delar som innehåller köldmedium står: I (i utrymme där människor vistas), II (kompressor och tryckkärl i maskinrum eller utomhus), III (allt i maskinrum eller utomhus) och IV (i ventilerat skåp). Platsklassen påverkar högsta tillåtna fyllning.
Läs mer: EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser
Praktisk gräns
Högsta koncentration av köldmedium i kg/m³ i ett rum där människor vistas, enligt EN 378-1, som inte ger risk för förgiftning, kvävning eller brand om hela fyllningen läcker ut. Högsta fyllning är i princip gränsen gånger rummets volym. ISO 5149 och ASHRAE 15 använder liknande begrepp, till exempel RCL.
Läs mer: EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser · Brandfarliga köldmedier (A2L och A3): fyllnadsgränser, standarder och ATEX
PS (högsta tillåtna tryck)
Det högsta tryck som en systemdel är konstruerad för, enligt tillverkaren. Det står på skylten. PS styr provtrycket vid hållfasthetsprovning och vilken säkerhetsventil som behövs, och ska vara minst lika högt som det högsta tryck delen kan utsättas för vid drift och stillestånd.
Läs mer: Hållfasthetsprov och täthetsprov av kylsystem steg för steg · EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser · Säkerhetsventil och utblåsledning (EN 13136)
R
Regenerering (reclamation)
Upparbetning av köldmedium som har tagits om hand, så att det motsvarar specifikationen för nytt köldmedium. Det görs hos en anläggning för regenerering. Regenererad gas får användas för service även när ny gas är förbjuden, till exempel med GWP 2 500 eller mer fram till och med 2029 i EU.
Läs mer: F-gasförordningen (EU) 2024/573: vad den betyder för kyla och värmepumpar
S
Synglas
Litet fönster i vätskeledningen som visar om vätskan är fri från gasbubblor. Ofta finns en fuktindikator som byter färg vid för hög fukthalt. Bubblor vid full last kan bero på för lite köldmedium eller tryckfall före synglaset, men tillfälliga bubblor kan vara normala vid start och lastväxlingar.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide · Läckagekontroll steg för steg: periodisk kontroll enligt F-gasförordningen
Säkerhetsklass
Köldmediets klass enligt ISO 817 och EN 378: en bokstav för giftighet (A låg, B högre) och en siffra för brandfarlighet (1 sprider inte flamma, 2L svagt brandfarlig, 2 brandfarlig, 3 mycket brandfarlig). Exempel: R744 är A1, R32 A2L, R290 A3 och R717 B2L.
Läs mer: EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser · Brandfarliga köldmedier (A2L och A3): fyllnadsgränser, standarder och ATEX
Säkerhetsventil
Ventil som öppnar och släpper ut köldmedium när trycket når det inställda trycket, för att skydda systemet mot för högt tryck, till exempel vid brand. Den ska vara inställd på högst PS, ha tillräcklig kapacitet och ha en utblåsledning till en säker plats. Dimensioneras enligt EN ISO 24664:2024, som ersätter EN 13136 (harmoniserad under PED till och med 1 april 2028).
Läs mer: EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser · Säkerhetsventil och utblåsledning (EN 13136)
T
Tillträdeskategori
Indelning i EN 378 och ISO 5149 efter vilka personer som vistas där systemet står: a (allmän, till exempel butiker och bostäder), b (övervakad, till exempel kontor) och c (behörig, bara utbildad personal, till exempel kyllager och produktionslokaler). Kategorin påverkar hur mycket köldmedium som tillåts.
Läs mer: EN 378 och ISO 5149: säkerhetsklasser, platsklasser och fyllnadsgränser
Transkritiskt system
Kylsystem, oftast med CO2 (R744), där högtryckssidan arbetar över köldmediets kritiska tryck så att gasen inte kondenserar. Det är vanligt i varma klimat och i stormarknader med boostersystem. Högtrycket regleras med en högtrycksventil, och det kräver rör och komponenter för höga tryck.
Läs mer: CO2 (R744): rördimensionering, kopparrör · CO2 (R744): rördimensionering, stålrör
Täthetsprov
Prov som visar att ett system inte läcker. Det görs efter hållfasthetsprovet med ett tryck på högst PS, oftast med kvävgas, och alla fogar kontrolleras med läckindikeringsvätska eller läcksökare. Ett stående vakuumprov ersätter inte täthetsprovet.
Läs mer: Hållfasthetsprov och täthetsprov av kylsystem steg för steg · Vakuumsugning av kylsystem steg för steg: torkning och stående vakuumprov
U
Underkylning
Hur mycket kallare vätskan är än mättnadstemperaturen vid kondenseringstrycket. För blandningar med glide räknas den från bubbelpunkten. Underkylningen visar att det finns ren vätska före expansionsventilen och används för att bedöma fyllningen i system utan vätskebehållare.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide
V
Vakuumsugning
Att med en vakuumpump ta bort luft och fukt ur ett kylsystem innan det fylls med köldmedium. Vakuumet mäts med en elektronisk vakuummätare i systemet. Ett stående prov med pumpen avstängd visar om systemet är torrt och tätt.
Läs mer: Vakuumsugning av kylsystem steg för steg: torkning och stående vakuumprov
Vätskebehållare (receiver)
Tryckkärl efter kondensorn som samlar flytande köldmedium och jämnar ut variationer i fyllningen mellan olika driftfall. Den gör att kondensorn inte fylls med vätska och kan rymma köldmediet vid service. Vätskebehållare ska ha säkerhetsventil, och vätskenivån bör kunna kontrolleras.
Vätskeslag
Skada som uppstår när flytande köldmedium eller olja kommer in i kompressorns cylindrar, oftast vid start efter stillestånd eller när överhettningen är för låg. Vätskan går inte att komprimera och kan förstöra ventiler och vevstakar. Förebyggs med rätt överhettning, vevhusvärme och pump down.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide
Ö
Överhettning
Hur mycket varmare gasen i sugledningen är än mättnadstemperaturen vid sugtrycket. För blandningar med glide räknas den från daggpunkten. Överhettningen visar om förångaren matas rätt. För låg ger risk för vätskeslag, för hög ger sämre kapacitet och hög hetgastemperatur.
Läs mer: Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide