CO2piping.com
Ljust tema
co2piping.com
← Startsida / Info

HFC/HFO Rördimensionering

Sug-, vätske- och hetgasledning för ett kylsystem med HFC- eller HFO-köldmedium: kompressor, kondensor, torkfilter, synglas, expansionsventil och förångare kopplade parallellt. Dra förångarna på plats och klicka på en ledning för att ange längd, dimension eller stigare.
R448A · −10,0 °C / 40,0 °C · 18,00 kW

Systemdata

Inom parentes säkerhetsklass enligt EN 378/ASHRAE 34 (A2L = svagt brännbart). Byte av köldmedium sätter om konstruktionstrycken.
Rums- eller produkttemperatur, används för ländernas regler. Tomt: förångningstemperatur + 10 K.
Säkerhetsnorm: ASHRAE 15 och ASHRAE 34, utrustning UL 60335-2-89 / -40; lokala mechanical codes. Fyllnadsgränsen enligt EN 378 ovan visas bara som jämförelse. Förbud: Technology Transitions rule, 40 CFR 84 subpart B, ändrad 26 maj 2026.
⚠ USA från 1 januari 2032 (supermarketsystem, remote condensing units och kyl- och fryslager): förbjudet med GWP 150 eller mer vid en fyllnad på 200 lb eller mer, och med GWP 300 eller mer under 200 lb eller på högtemperatursidan i en kaskad. Detta system: gräns 300 (R448A: GWP 1386).
Källa: 40 CFR 84.54(c)(9)–(12), eCFR 2026-10-22 (kontrollerad 2026-10-28)
Förångnings- och kondenseringstemperatur anges som daggpunkt (för zeotropa blandningar med glide). Vätsketemperaturen blir bubbelpunkten vid kondenseringstrycket minus underkylningen; den styr andelen flashgas och därmed massflödet.
R448A (A1) · glide vid förångning 6,2 K · vid kondensering 5,2 K · vätsketemperatur 32,8 °C.
Nyttig överhettning vid förångarutlopp. Den räknas som kyleffekt, och sugledningarna dimensioneras efter den överhettade gasens lägre densitet.
Installerad kompressorkapacitet, för jämförelse mot summerad förångareffekt nedan. Fyll även i kompressoreffekten för att få total värmeeffekt: värmeeffekt = kyleffekt + kompressoreffekt.
Styr rörstorleken direkt — högre målhastighet ger klenare rör.

Hetgasledning

Från kompressorerna till kondensorn, med hela det cirkulerande massflödet. Längd 0 = ingen hetgasledning. Kryssa i Stigare om ledningen går uppåt, så kontrolleras oljereturen.

Fyllnadsmängd

USA: fyllnaden anges och visas i lb. Den nationella gränsen (ASHRAE 15, UL 60335-2-89) räknas inte – värdet enligt EN 378 visas bara som jämförelse.
Förbud för R448A i denna region och användning: 0 gäller, 1 kommer eller gäller under villkor – se Regelverk under Systemdata.
→ I – förångare i rum med människor
Rör 6,8 lb (3,1 kg) + övrigt 0,0 lb (0,0 kg) = 6,8 lb (3,1 kg). R448A (A1) är inte brandfarligt – ingen gräns för brännbarhet.
Rören räknas ut automatiskt: vätskeledningen full med vätska, sug- och hetgasledningen med gas. Övrig fyllnad tar du från tillverkarnas data. Gränsen för brandfarliga köldmedier (A2L) följer EN 378-1:2016+A1:2020 bilaga C, tabell C.2, som gäller i EU/EES, Storbritannien, Schweiz och Turkiet; ISO 5149-1 (t.ex. Kina GB/T 9237, Australien AS/NZS 5149, Indien, Korea) använder samma gränser. USA: ASHRAE 15 och UL 60335-2-89. Kanada: CSA B52:23 (antagen bl.a. i Ontario och Manitoba). Japan: högtrycksgaslagen (冷凍保安規則) och JRA GL-20. Nationella regler kan vara strängare – kontrollen är vägledande.
Andra länder – säkerhetsnorm och regler
Sydafrika – SANS 10147:2014 (ed. 5): säkerhetsnorm för kylanläggningar med mer än 150 g köldmedium. Arbete med köldmedier ska utföras av en Authorised Refrigeration Practitioner registrerad hos SAQCC Gas. Fyllnadsgränsen ovan följer EN 378/ISO 5149 – stäm av mot SANS 10147.
Chile – NCh3241:2017: chilensk norm (INN) för god praxis vid konstruktion, montage, installation och underhåll av kyl- och klimatsystem. Fyllnadsgränsen ovan följer EN 378/ISO 5149 – stäm av mot NCh3241.
Källa: INN – NCh3241:2017 (kontrollerad 2026-10-07)
Colombia – NTC 6228-1:2019 (ICONTEC): colombiansk normserie (ICONTEC, del 1–4, 2019–2021) om säkerhets- och miljökrav för kylsystem, antagen från ISO 5149. Fyllnadsgränsen räknas som ISO 5149-1 bilaga A, samma metod som ovan.
Källa: Minambiente – NTC 6228-1 · Dialnet – NTC 6228 (kontrollerad 2026-10-07)
Övriga Latinamerika – ISO 5149-1:2014: om landet saknar egen antagen norm. Fyllnadsgränserna står i bilaga A och räknas med samma metod som ovan.
Källa: ISO 5149-1:2014 (kontrollerad 2026-10-07)
Singapore – EPMA Part 10A (NEA): GWP-gränser för nya aggregat (GWP enligt IPCC AR5, massviktat för blandningar): hushålls-AC ≤ 750, hushållskylskåp ≤ 15 och vattenkylda vätskekylaggregat ≤ 15 sedan 1 oktober 2022. Från 1 juli 2027: centraliserade kommersiella kylsystem (multipack och semi-plug-in med vattenkrets) GWP ≤ 150, registrering hos NEA som GHG-aktör och omhändertagande av köldmedier med GWP över 15 (EPMA 1999 Part 10A Div 2); AC i nya personbilar och lätta lastbilar från 1 juli 2028.
⚠ R448A har GWP 1273 (AR5), över 150: inte tillåtet i nya centraliserade kommersiella kylsystem i Singapore från 1 juli 2027.
Avancerat – marginaler & rörtyp
Ökar längden i tryckfallsberäkningen — syns i Δp-kolumnen i tabellerna ”Stamledningar”/”Anslutningar per förångare” nedanför, inte i rörstorleken eller korten högst upp.
Lägger på en beställningsmarginal bara i materiallistan och isoleringslistan (kapspill, misstag) — en annan sak än ”Extra längd, anslutningar” ovan, och påverkar inte rörstorleken eller Δp.
Vanligt kylmedierör (ACR). Räcker för de flesta HFC/HFO-köldmedier; med R410A, R32 och R454B klarar de grövsta dimensionerna inte högtryckssidans tryck — se ⛔-markeringen.
Rör som inte klarar detta tryck markeras ⛔ och väljs aldrig automatiskt. Standardvärdena följer av köldmediet enligt EN 378-2 (omgivning högst 32 °C): mättnadstrycket vid 55 °C på högtryckssidan (vätska och hetgas) och vid 32 °C på lågtryckssidan, som övertryck. De sätts om när du byter köldmedium. Justera efter ditt eget system.
Valfritt. Stigare dimensioneras för oljeretur med kriteriet j*g ≥ 0,85; här kan du ange en egen undre gräns, t.ex. tillverkarens rekommendation. Det högsta av de två kraven används. Tomt = bara kriteriet.
Rör klenare än så väljs aldrig, även om flödet räcker för en mindre dimension.
Väljer isoleringstyp (tjocklek/brandklass-färg) för respektive stam och dess avstick, för materiallistan.

Förångare

NamnkW
Ett löst rör har bara EN ledning — vätska eller sug. Ett sugrör kan aktiveras till förångare genom att skriva in kW.
[ Annonsering / Advertisement ]

Projekt

.html
Fil
Dela och skriv ut
Inte sparad ännu.

Filen är en länkfil: dubbelklicka för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.

Alternativ · Enheter

Ändrar hur värden visas och matas in — alla beräkningar sker som vanligt i bakgrunden.

Flödesschema

Sugledning Vätska Hetgas Expansionsventil Kopplad till annan förångare
100% 100%
Dra en förångarlåda fritt för att placera om den. Klicka på en ledning för att ange längd eller ändra dimension.
Klicka här, sedan på en rörsträcka, för att placera en effektmätare.
— m Dim:
[ Annonsering / Advertisement ]

Materialåtgång

Längderna inkluderar svinnmarginalen ovan, men inte tillägget för anslutningar/ventiler (som bara påverkar Δp).

Isolering

Isoleringstyp per stam väljs under 'Avancerat' i Systemdata.

Anslutningar per förångare

"Egen effekt" är förångarens eget kW-värde. "Effekt i röret" är det ackumulerade flödet genom just det röret — större om andra förångare/rör är kopplade på det. Summera aldrig "Effekt i röret"-kolumnerna för en totalsumma; använd "Egen effekt".
Visa beräkning

Beräkning per rördel

RörMassflöde [kg/s]Densitet [kg/m³]Innerdiameter [mm]Hastighet [m/s]ReFriktionsfaktorLängd (+ rördelar) [m]Δp [kPa]Δp per meter [Pa/m]Anmärkning
Vätska: Kondensor → Kylrum 10,11521 06214,10,69583 8000,01916 (+1,8)2,713475/8"
Vätska: Kylrum 1 → Kylrum 20,064011 06211,10,62659 3000,02066 (+1,8)3,023871/2"
Vätska: Kylrum 2 → Kyldisk0,02561 0626,310,77141 6000,02256 (+1,8)8,781 1305/16"
Sugledning: Kompressor → Kylrum 10,115214,7932,19,61405 0000,01426 (+1,8)2,363031-3/8"
Sugledning: Kylrum 1 → Kylrum 20,0640114,79268,13278 0000,01526 (+1,8)2,232861-1/8"
Sugledning: Kylrum 2 → Kyldisk0,025614,7917,37,39168 0000,01686 (+1,8)3,073943/4"
Hetgas: Kompressor → Kondensor0,115259,0317,38,33607 0000,01410 (+3)21,71 6703/4"
Kylrum 1 · Vätska0,05121 06211,10,50147 4000,02155 (+1,5)1,692591/2"
Kylrum 1 · Sugledning0,051214,79266,5222 0000,01585 (+1,5)1,231891-1/8"
Kylrum 2 · Vätska0,03841 0627,90,73849 9000,02155 (+1,5)5,127883/8"
Kylrum 2 · Sugledning0,038414,7919,98,32218 0000,0165 (+1,5)2,674117/8"
Kyldisk · Vätska0,02561 0626,310,77141 6000,02255 (+1,5)7,311 1305/16"
Kyldisk · Sugledning0,025614,7917,37,39168 0000,01685 (+1,5)2,563933/4"

Beräkningsgrund

Metod
Darcy–Weisbach för varje rördel. Massflödet från kyleffekten och entalpiskillnaden mellan förångarens utlopp (daggpunkt + nyttig överhettning) och vätskan (bubbelpunkt vid kondenseringstrycket − underkylning). Gasledningar (sug, hetgas) beräknas i 50 steg där densiteten följer det lokala trycket (isotermt); densiteten i tabellen gäller vid inloppet. Stigarledningar får vätskepelarens vikt tillagd. Längden inkluderar tilläggslängden för rördelar (x).
Ekvationer
  • ṁ = Q / (h″(t₀ + Δt_sh) − h′(t_liq))
  • G = ṁ / A, v = G / ρ, Re = G·d / µ
  • f = 0.25 / [log₁₀(ε / (3.7·d) + 5.74 / Re^0.9)]² (Re ≥ 2300); f = 64 / Re (Re < 2300)
  • Δp = f · (L·(1 + x) / d) · ρ·v² / 2 (gas: 50 steps, ρ ∝ p)
  • Δp_static = ρ · g · h (riser)
Friktionsfaktor
Swamee–Jain (explicit form av Colebrook–White), råhet ε = 0.0015 mm (draget koppar)
Köldmediedata
CoolProp 8.0 (referenstillståndsekvationer; blandningar som CoolProp-blandningar med sammansättning enligt ASHRAE 34), tabell med 2 K steg −60…+70 °C
Standarder
EN 378-1:2016+A1:2020 (annex C) · EN 378-2:2016+A1:2020 · ASTM B280 (ACR copper tube)
Anmärkningar
  • Jämfört med Danfoss Coolselector 2 i 15 fall med över 60 rördimensioner: massflöde inom 2,5 %, Δp inom 5 % (8 % vid mycket stora tryckfall).
  • Oljeretur i stigarledningar: j*g ≥ 0,85 (eller den minsta hastighet du anger). Inte jämfört med en tillverkares program.
  • Tryckfallet visas också som en sänkning av mättningstemperaturen (daggpunktslinjen för sug och hetgas, bubbelpunktslinjen för vätska).

Stamledningar

Vanliga frågor om rördimensionering med köldmedier

Hur dimensionerar man köldmedierör för HFC- och HFO-köldmedier?

Kalkylatorn räknar massflödet ur varje förångares kyleffekt och köldmediets egenskaper (CoolProp) och väljer den minsta rörstorlek som håller hastigheten under målvärdet. Tryckfallet räknas med Darcy–Weisbach och visas både i kPa och som fall i mättnadstemperatur (K). Beräkningen är jämförd med Danfoss Coolselector 2.

Räkna i verktyget ovan

Vilken hastighet ska man ha i sugledning, vätskeledning och hetgasledning?

Förvalen är 10 m/s i sugledningen, 0,8 m/s i vätskeledningen och 12 m/s i hetgasledningen. Högre hastighet ger klenare rör men större tryckfall. Stigande sugledningar måste dessutom ha tillräcklig hastighet för oljeretur.

Räkna i verktyget ovan

Hur stort tryckfall är rimligt i en köldmedieledning?

Vanliga riktvärden är ungefär 1 K fall i mättnadstemperatur i sugledningen och 0,5–1 K i vätske- och hetgasledningen. Kalkylatorn räknar om varje tryckfall till K och varnar för flashgas när vätskeledningens tryckfall är större än underkylningen.

Räkna i verktyget ovan

Hur säkrar man oljereturen i en stigande sugledning?

Markera ledningen som stigare. Kalkylatorn väljer då en dimension där gasen har tillräcklig hastighet för att föra med oljan uppåt (kriteriet j*g ≥ 0,85) och visar minsta hastighet. Räcker inte ens den minsta tillåtna dimensionen föreslås dubbel stigare.

Räkna i verktyget ovan

Vilka köldmedier ingår, och hur hanteras glide?

R134a, R404A, R407C, R407F, R410A, R32, R448A, R449A, R452A, R454B, R454C, R455A, R513A, R1234yf och R1234ze(E). Temperaturerna anges som daggpunkt; för zeotropa blandningar räknas glide, bubbelpunkt och vätsketemperatur ut automatiskt.

Räkna i verktyget ovanGWP, ODP och CO2e för köldmediefyllningByte av köldmedium: alternativ

Förutsättningar: Köldmediedata från CoolProp (referensekvationer, blandningar med ASHRAE 34-sammansättning). Förångning −50…+15 °C och kondensering +15…+65 °C, temperaturer som daggpunkt. Tryckfall enligt Darcy–Weisbach, även omräknat till fall i mättnadstemperatur (K). Oljeretur i stigare kontrolleras med kriteriet j*g ≥ 0,85. Rörstorlekar anges som nominella ACR-tumstorlekar. Verifiera godstjocklek och designtryck mot EN 378/PED före montage. Massflödet baseras på kyleffekten: entalpin efter förångaren (förångning plus nyttig överhettning) minus h′ vid vätsketemperaturen. Flashgas vid expansionen ingår och den nyttiga överhettningen räknas som kyleffekt. Hetgasledningen bär hela det cirkulerande massflödet.

Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rörtjocklek, tryckklass och övriga värden manuellt innan montage.

Hjälp – så använder du kalkylatorn

Kalkylatorn dimensionerar rören i ett kylsystem med HFC- eller HFO-köldmedium: sugledning, vätskeledning och hetgasledning. Systemet ritas som en krets: kompressor → hetgas → kondensor → torkfilter → synglas → expansionsventil → förångare (kopplade parallellt) → sugledning tillbaka till kompressorn. Välj köldmedium, fyll i systemdata, bygg upp anläggningen i flödesschemat och läs av rörstorlekar, tryckfall (även som fall i mättnadstemperatur, K) och materiallista. Varje förångares effekt ger flödet i rörsträckorna, och rören väljs så att hastigheten inte överstiger målhastigheten.

1. Systemdata

  • Välj köldmedium. Ange förångnings- och kondenseringstemperatur, båda som daggpunkt, samt underkylning. Vätsketemperaturen blir bubbelpunkten vid kondenseringstrycket minus underkylningen. Överhettningen påverkar massflödet och sugledningens dimensionering.
  • Ange målhastighet separat för sugledning och vätskeledning. Högre målhastighet ger klenare rör, lägre ger grövre rör och lägre tryckfall.
  • Aggregatets installerade effekt och kompressoreffekt är valfria. De används för att jämföra med förångarnas last och visa total värmeeffekt.
  • Under ”Avancerat – marginaler & rörtyp”: extra längd för kopplingar (påverkar bara tryckfallet, inte rörstorleken), rörtyp, minsta tillåtna rörstorlek och isolering per stam (används i materiallistan).
  • Rörtyp och konstruktionstryck avgör tillsammans vilka rörstorlekar som är tillåtna — ⛔ i tabellerna betyder att storleken inte klarar det tryck du angett.

2. Förångare och rörstumpar

  • Lägg till en förångare med ”+ Lägg till förångare” och ange namn och effekt. Alla förångare kopplas parallellt mellan vätskeledningen och sugledningen. Med ▲ ▼ ändrar du ordning och med × tar du bort en rad.
  • En rörstump är en enskild ledning (vätska eller sug) som andra förångare kan kopplas på. Ge en sugstump en effekt om den ska bli en förångare.
  • En beräkning = ett kylsystem (en kompressor eller ett aggregat och en kondensor). Frys och kyl på olika system delar aldrig vätskeledning – räkna dem var för sig.

3. Flödesschemat

  • Dra en förångare för att flytta den. Klicka på namnet för att byta namn och på effekten för att ändra den.
  • Schemat ritas som ett vanligt kylschema: kompressorn trycker hetgas upp till kondensorn, vätskeledningen går längs överkanten genom torkfilter och synglas, varje förångare har sin expansionsventil och sugledningen går längs underkanten tillbaka till kompressorn.
  • Vätskeledningen och sugledningen går att dra uppåt och nedåt – ta tag i ledningen, kondensorn, torkfiltret, synglaset eller kompressorn. Kondensorn följer vätskeledningen och kompressorn sugledningen; förångarna ligger kvar och deras rör följer med. Ett klick (utan att dra) öppnar ledningens längd och dimension som vanligt.
  • Knapparna ”Ledningar närmare” och ”Ledningar isär” ändrar avståndet mellan vätskeledningen och sugledningen; förångarna följer med. Ledningarna kan också dras var för sig.
  • Klicka på en ledning för att ange längd, låsa längden eller välja rördimension manuellt. ✎ i tabellerna visar att dimensionen är manuellt vald.
  • Högerklicka på en ledning för att lägga till en förångare eller rörstump på just den platsen.
  • Den runda punkten vid en förångares ledning kan dras och släppas på en annan förångares ledning av samma slag för att koppla in sig där, eller på fri yta för att koppla direkt på stammen. De små fyrkanterna dras längs förångarens kant för att flytta var ledningen går in.
  • Markera en förångare eller ledning och tryck Delete för att ta bort den. Ångra med ”Ångra” eller Ctrl/Cmd+Z.

4. Navigera i ritningen

  • Dra i bakgrunden för att panorera. Zooma med knapparna, med Ctrl/Cmd + mushjul eller genom att nypa på en styrplatta. A− och A+ ändrar textstorleken i ritningen.
  • ”Rita om” ritar om ritningen. ”Skriv ut ritning” skriver ut flödesschemat med en sammanställning.
  • Kryssa i ”Tvinga 90°-böjar” för att alla rör ska dras i räta vinklar; kryssa ur den för att koppla och dra rör fritt, som du vill.
  • Kryssa i ”Tvinga parallella linjer” för att rör som går direkt från stammen ska ansluta mitt för förångarens anslutning och bli en rak linje utan böj. Anslutningen på stammen följer då med när du flyttar förångaren eller dess anslutning.

5. Effektmätare

  • Klicka på ”Lägg till effektmätare” och sedan på en ledning. Mätaren visar hur många kW som flödar på var sida om punkten.
  • Dra punkten för att mäta på ett annat ställe, dra rutan för att flytta avläsningen och klicka på × för att ta bort mätaren.

6. Läsa resultaten

  • Korten överst visar total kyleffekt, totalt massflöde och rörstorlek för de tre huvudstammarna.
  • Tabellerna visar för varje förångare och rörsträcka effekt, vald rörstorlek, hastighet och tryckfall (Δp). Programmet väljer den minsta rörstorlek som klarar målhastigheten.
  • ⚠ betyder att flödet kräver ett grövre rör än det största i tabellen. 🚩 betyder att två rör eller förångare har samma namn.
  • Materiallistan och isoleringslistan summerar rörlängder per dimension, utan tillägg för kopplingar. Använd dem som underlag vid beställning.

7. Spara och öppna

  • ”Spara” och ”Spara som…” sparar hela anläggningen som en fil, och ”Öppna projekt” läser in den igen.
  • I Chrome och Edge skriver ”Spara” och autospar (var 5:e minut) till samma fil när du sparat en gång. Andra webbläsare laddar ned en ny fil varje gång.

8. Enheter

  • Under ”Alternativ · Enheter” väljer du enhet för temperatur, överhettning, tryck, hastighet, längd, effekt och massflöde var för sig. Det påverkar bara hur värden visas och matas in, inte beräkningarna.

9. HFC/HFO: glide, tryckfall i K, stigare och hetgas

  • Zeotropa blandningar (t.ex. R407C, R448A, R449A, R454C, R455A) har glide: vid samma tryck är bubbelpunkten lägre än daggpunkten. Temperaturerna anges som daggpunkt; glide och vätsketemperatur visas under temperaturfälten.
  • Tryckfallet visas både som Δp och som ΔT, fallet i mättnadstemperatur: på daggpunktskurvan för sug- och hetgasledningar och på bubbelpunktskurvan för vätskeledningen. Vanliga riktvärden är ca 1 K för sugledningen och 0,5–1 K för vätske- och hetgasledningen.
  • Klicka på en sugledning och kryssa i ”Stigare” om den går uppåt. Programmet väljer då en dimension som ger tillräcklig gashastighet för att föra med oljan (dimensionslös gashastighet j*g ≥ 0,85) och visar minsta hastighet inom parentes. ⇡🛢 betyder att inte ens minsta tillåtna dimension räcker — överväg dubbel stigare.
  • Hetgasledningen går från kompressorerna till kondensorn och bär hela massflödet. Ange längd, målhastighet och hetgastemperatur (gasens densitet räknas vid kondenseringstrycket och den temperaturen) och kryssa i ”Stigare” om den går uppåt.
  • Konstruktionstrycken sätts automatiskt efter köldmediet (EN 378-2, omgivning högst 32 °C) men kan ändras under ”Avancerat – marginaler & rörtyp”.
  • En ledning markerad som stigare (flödet går uppåt hela längden) får vätske- eller gaspelarens tyngd i tryckfallet, för vätska ca 10 kPa per meter. En förångare ovanför maskinrummet ger en stigande vätskeledning, en nedanför en stigande sugledning. Kryssrutorna finns i panelen när du klickar på en ledning.
  • Om vätskeledningens tryckfall till en förångare motsvarar mer än underkylningen börjar vätskan koka före expansionsventilen (flashgas). Kalkylatorn varnar då med ⚠; öka underkylningen eller välj grövre rör.
  • I gasledningar räknas med att gasen expanderar när trycket sjunker, så även stora tryckfall blir rätt. Beräkningen är jämförd med Danfoss Coolselector 2 och stämmer inom 1–3 %.
  • Tillägget ”Extra längd, anslutningar (%)” ska täcka böjar och ventiler. En 90°-böj motsvarar ungefär 0,2 m rör, så standardvärdet 30 % räcker till många böjar.
  • Fyllnadsmängd: rören räknas ut automatiskt; fyll i övrig fyllnad (aggregat, kondensor, receiver, förångare). För brandfarliga A2L-köldmedier (R32, R454B, R454C, R455A, R1234yf, R1234ze(E)) kontrolleras fyllnaden mot EN 378-1:2016+A1:2020 bilaga C, tabell C.2, utifrån placeringsklass, tillträdeskategori och det minsta rummets volym. Upp till m1 × 1,5 (= 6 m³ × LFL) är alltid tillåtet. Kontrollen är vägledande – nationella regler kan vara strängare.
Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rörtjocklek, tryckklass och övriga värden manuellt innan montage.