co2piping.com
Internationellt · Steg-för-steg-guide

Överhettning och underkylning: så mäter och tolkar du dem, även med glide

Steg för steg: mät överhettning och underkylning rätt, använd daggpunkt och bubbelpunkt för blandningar med glide (R407C, R448A, R449A), och tolka värdena vid felsökning.

Senast kontrollerad:

Det viktigaste

  • Överhettning = uppmätt temperatur i sugledningen minus mättnadstemperaturen vid sugtrycket.
  • Underkylning = mättnadstemperaturen vid kondenseringstrycket minus uppmätt temperatur i vätskeledningen.
  • För blandningar med glide räknas överhettning från daggpunkten och underkylning från bubbelpunkten [1][2][3].
  • Mät tryck och temperatur på samma ställe och samtidigt, med kalibrerade instrument, och låt systemet gå stabilt först.
  • Värdena används för att ställa in expansionsventilen, kontrollera fyllningen och hitta fel, men jämför alltid med tillverkarens riktvärden.

Vad värdena betyder

I förångaren kokar köldmediet vid mättnadstemperaturen, som bestäms av trycket. När all vätska har kokat bort fortsätter gasen att värmas upp. Den extra uppvärmningen är överhettningen. Den visar att förångaren matas lagom: tillräckligt mycket för att ytan ska användas, men inte så mycket att vätska följer med till kompressorn. I kondensorn blir gasen vätska vid mättnadstemperaturen för kondenseringstrycket. Den nedkylning vätskan får efter det är underkylningen. Den visar att det finns ren vätska före expansionsventilen och ger mer kyleffekt per kilo köldmedium.

Så mäter du överhettning

  1. Låt systemet gå stabilt i minst 10–15 minuter vid normal last.
  2. Mät sugtrycket så nära förångarens utlopp som möjligt, eller vid kompressorn om du vill ha kompressorns överhettning.
  3. Läs av mättnadstemperaturen för trycket i en tryck-temperaturtabell eller i det digitala manometerställets tabell. Kontrollera att rätt köldmedium är valt och om tabellen visar övertryck eller absolut tryck.
  4. Mät rörets temperatur på samma ställe med en kontaktgivare med god kontakt och isolering mot omgivningen. För en termostatisk expansionsventil: mät vid känselkroppen.
  5. Överhettning = uppmätt rörtemperatur − mättnadstemperatur.

Exempel med R134a: sugtrycket är 1,9 bar övertryck, vilket motsvarar ungefär 0 °C i mättnadstemperatur. Röret vid känselkroppen är 6 °C. Överhettningen är 6 K.

Så mäter du underkylning

  1. Mät kondenseringstrycket vid kondensorns utlopp eller vid vätskeledningens serviceventil.
  2. Läs av mättnadstemperaturen för trycket.
  3. Mät vätskeledningens temperatur på samma ställe, eller före expansionsventilen om du vill veta om vätskan är ren där.
  4. Underkylning = mättnadstemperatur − uppmätt vätsketemperatur.

Exempel med R134a: kondenseringstrycket är 9,2 bar övertryck, vilket motsvarar ungefär 40 °C. Vätskeledningen är 35 °C. Underkylningen är 5 K.

Blandningar med glide

Zeotropa blandningar som R407C, R448A och R449A kokar och kondenserar inte vid en enda temperatur. Vid ett visst tryck börjar vätskan koka vid bubbelpunkten och har kokat bort vid daggpunkten, som är högre. Skillnaden kallas glide och är flera kelvin, för R407C cirka 6 K [1][3]. För att få rätt värden:

  • Överhettning räknas från daggpunkten vid sugtrycket. Gas som är varmare än daggpunkten är överhettad.
  • Underkylning räknas från bubbelpunkten vid kondenseringstrycket. Vätska som är kallare än bubbelpunkten är underkyld.
  • Om tabellen har två kolumner, vätska och ånga, används ångkolumnen för överhettning och vätskekolumnen för underkylning [1][3].
Om bubbelpunkten används för överhettningen ser överhettningen flera kelvin större ut än den är. Ventilen kan då ställas in för snålt eller för generöst, och kompressorn kan få vätska. Kontrollera vilket värde ditt manometerställ visar, daggpunkt, bubbelpunkt eller medeltemperatur [1][2].

Tolka värdena vid felsökning

ÖverhettningUnderkylningTrolig orsak
HögLågFör lite köldmedium, till exempel efter ett läckage
HögNormal eller högExpansionsventilen matar för lite (felinställd, igensatt, förlorad laddning i känselkroppen, för liten), eller strypning i vätskeledningen, till exempel en igensatt filtertork
LågHögFör mycket köldmedium, eller ventilen matar för mycket
LågNormalVentilen matar för mycket, eller känselkroppen sitter fel eller är dåligt isolerad. Låg last på förångaren, till exempel isbelagd yta eller stoppad fläkt
NormalLåg med bubblor i synglasetLite för lite köldmedium, eller tryckfall i vätskeledningen

Tabellen visar vanliga mönster, inte säkra diagnoser. Kontrollera alltid hela bilden: tryck, temperaturer, luft- och vattenflöden, rena värmeväxlare och om systemet har vätskebehållare. I ett system med vätskebehållare är underkylningen efter kondensorn ofta liten även när fyllningen är rätt. Där är nivån i behållaren ett bättre mått.

Riktvärden

Typiska värden för överhettning vid förångarens utlopp är 4–8 K med termostatisk expansionsventil. Med elektronisk ventil ligger den ofta lägre. För låg överhettning ger risk för vätskeslag i kompressorn. För hög ger sämre kapacitet och hög hetgastemperatur. Tillverkarens riktvärden för aggregat, ventil och kompressor går alltid före allmänna tumregler.

I transkritiska CO2-system finns ingen kondensering och därmed ingen underkylning på högtryckssidan när trycket är över den kritiska punkten. Där styrs högtrycket efter gaskylarens utloppstemperatur. Överhettningen i förångarna mäts på samma sätt som i andra system.

Räkna själv

Begrepp i artikeln

Källor

  1. Sporlan (Parker) – Form 5-492: Refrigerant blends
  2. Honeywell – Refrigeration condenser settings and glide (technical bulletin)
  3. HVAC School – Bubble point and dew point explained
Ansvarsfriskrivning: Texten är vägledning, inte juridisk rådgivning. Den sammanfattar regler och standarder och ersätter inte den officiella texten. Kontrollera alltid aktuell lydelse och lokala krav.
Ny funktion – rapportera gärna fel: Rapportera en bugg