Läckagekontroll steg för steg: periodisk kontroll enligt F-gasförordningen

Innan du börjar

Läckagekontroll enligt F-gasförordningen ska göras av en person med certifikat för arbetet ^[1]. Ta reda på systemets köldmedium, fyllnadsmängd och om det har ett läcksökningssystem, och räkna fram intervallet. GWP-kalkylatorn räknar om kilo till ton CO2e och visar intervallet. Kontrollera att verktygen fungerar: en elektronisk läcksökare som är avsedd för köldmediet och har kalibrerats, läckindikeringsvätska, manometrar eller digitala mätinstrument och termometrar.

Elektroniska läcksökare för halogenerade köldmedier provas enligt EN 14624. Enligt 2020 års utgåva ska känsligheten vara minst 5 g per år, och instrumentet ska kontrolleras regelbundet mot en kalibrerad referensläcka ^[3]. För brandfarliga köldmedier och för CO2 krävs en läcksökare som är avsedd just för det köldmediet.

Steg 1: Gå igenom journalen

• Finns journalen, och stämmer köldmedium och fyllnadsmängd med skylten på aggregatet?
• När gjordes den senaste kontrollen, och var resultatet utan anmärkning?
• Har köldmedium fyllts på sedan förra kontrollen? Påfyllning utan känd orsak tyder på läckage.
• Finns tidigare läckor dokumenterade, och har uppföljande kontroller gjorts?
• Om ett läcksökningssystem krävs eller finns: har det kontrollerats det senaste året?

Steg 2: Undersök systemet okulärt

Gå igenom hela systemet, inte bara aggregatet. Leta efter oljespår, som ofta visar var köldmedium läcker, korrosion, skavda eller vibrerande rör, lösa rörklammor, skadad isolering och skador på kapillärrör. Var extra noga vid fogar, flänsar, flare-kopplingar, ventilspindlar och servicenipplar, säkerhetsventiler, tryckvakter, kompressorns tätningar och värmeväxlarnas genomföringar.

Steg 3: Läcksök med en direkt metod

En direkt metod innebär att man letar efter själva läckan. Gå långsamt med läcksökarens sond, cirka 2–5 cm per sekund och så nära ytan som möjligt, runt alla fogar och komponenter. Börja högt och gå nedåt för köldmedier som är tyngre än luft, och stäng av fläktar som sprider gasen om det går. Bekräfta ett utslag med läckindikeringsvätska: bubblor visar exakt var läckan är. Kontrollera lågtryckssidan när systemet står stilla, eftersom trycket där är högre vid stillestånd.

Steg 4: Kontrollera med indirekta metoder

Indirekta metoder visar att något är fel utan att peka ut läckan. Jämför driftdata med tidigare värden vid liknande driftfall: tryck och mättnadstemperaturer, överhettning och underkylning, nivån i synglas eller vätskenivågivare, kompressorns strömförbrukning och temperaturer. Låg underkylning, bubblor i synglaset vid full last, hög överhettning eller fallande vätskenivå kan betyda att köldmedium saknas. Avvikelser ska följas upp med en direkt metod.

Steg 5: Åtgärda och dokumentera

• Läckage måste åtgärdas utan dröjsmål ^[1]. Om kretsen måste öppnas: återvinn köldmediet med en återvinningsenhet, reparera, utför trycktest och täthetsprov, evakuera och fyll på.
• Registrera i journalen: datum, vem som utförde kontrollen och deras certifikatnummer, metod, resultat, var läckaget var, vad som gjordes och mängden köldmedium som tillsattes eller återvanns.
• Planera uppföljningskontrollen. Den måste utföras tidigast efter 24 timmar i drift och senast en månad efter reparationen, och visa att reparationen var effektiv. För viss mobil utrustning (Artikel 5(3)(a)–(c)) kan den göras direkt efter reparationen ^[1]. I Sverige krävs även en läckagekontroll i samband med installation, ombyggnad eller annat arbete på systemet (Förordning 2016:1128, § 10), om det inte är stationär hermetiskt sluten utrustning under 5 t CO2e ^[5].
• Ge informationen till operatören. I Sverige behövs den för den årliga rapporten till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars ^[4].

Vanliga misstag

• Att bara kontrollera aggregatet och missa förångare, rörledningar och ventiler ute i anläggningen.
• Att använda en läcksökare som inte är kalibrerad eller inte är avsedd för köldmediet.
• Att fylla på köldmedium utan att hitta och reparera läckan.
• Att glömma den uppföljande kontrollen eller anteckningen i journalen.