Svenska regler för köldmedier: förordning 2016:1128, anmälan och kontrollrapport

EU-förordningen gäller direkt, den svenska kompletterar

EU-förordningen (EU) 2024/573 gäller direkt i Sverige, utan att föras in i svensk lag ^[7]. Intervallen för läckagekontroll, kravet på journal, servicestoppen och förbuden mot nya produkter kommer därför från EU-förordningen. Den svenska förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser lägger till det som EU-förordningen överlåter åt medlemsländerna: anmälan, rapportering till tillsynsmyndigheten och vem som är behörig myndighet ^[1]. Förordningen 2016:1128 ersatte den tidigare förordningen (2007:846).

Naturvårdsverket har föreslagit hur de svenska förordningarna ska anpassas till den nya EU-förordningen, och arbetet pågår. Under övergångsperioden gäller kraven på årlig rapportering i den nuvarande förordningen 2016:1128 ^[4].

Anmälan före installation

Den som är eller ska bli operatör för stationär kylutrustning, luftkonditionering eller värmepump som innehåller 14 ton CO2-ekvivalenter eller mer ska anmäla installationen eller konverteringen till tillsynsmyndigheten innan arbetet görs ^[1][3]. Tillsynsmyndigheten är normalt kommunens miljö- eller miljö- och hälsoskyddsnämnd ^[2]. Många kommuner har e-tjänster eller blanketter för anmälan.

Gränsen 14 ton CO2e motsvarar olika mängder beroende på köldmediets GWP:

Räkna alltid på anläggningens verkliga fyllnadsmängd och köldmedium. GWP-kalkylatorn gör omräkningen och visar vilka krav som gäller för mängden.

Den årliga rapporten

Operatören ska lämna en rapport till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars varje år om operatörens anläggning vid något tillfälle under föregående kalenderår innehöll sammanlagt 14 ton CO2e eller mer (15 §) ^[1][3][8]. Gränsen räknas på summan av alla operatörens kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsaggregat som används i samma verksamhet, inte aggregat för aggregat. Så definierar 4 § en sådan anläggning, och rapporten omfattar även anläggningar på fartyg och mobil utrustning som läckagekontrolleras. Anmälan före installation gäller däremot per aggregat med 14 ton CO2e eller mer (14 §). Ingen av skyldigheterna gäller utrustning för icke-yrkesmässig användning (35 §) eller utrustning som bara används för forskning, utbildning och utveckling inom kyl- och värmeteknik (43 §) ^[8]. Rapporten kallas ofta kontrollrapport. Den bygger på journalen och visar bland annat vilka aggregat som finns, mängd och typ av köldmedium, när kontrollerna gjordes och vilka läckage som har åtgärdats. Naturvårdsverket har vägledning om vad rapporten ska innehålla ^[3].

Det är operatören, inte serviceföretaget, som ansvarar för att rapporten lämnas in. I praktiken sammanställer serviceföretaget ofta underlaget.

Certifiering i Sverige

Personer som arbetar med köldmediekretsen ska ha personcertifikat, och företag som utför arbetet åt andra ska ha företagscertifikat. Certifikaten utfärdas av certifieringsorgan som är ackrediterade av Swedac, till exempel INCERT ^[2]. Minimikraven för certifikaten är gemensamma i EU och står i genomförandeförordningen (EU) 2024/2215. De svenska reglerna lägger till tidsgränser: ett företagscertifikat får inte vara äldre än fem år (27 §), och ett personcertifikat får inte bygga på ett teoriprov som är äldre än fem år (28 §). Certifikatet ska komma från ett organ som är ackrediterat och har anmält sin verksamhet till Naturvårdsverket (22 §) ^[8]. Förordningstexten hänvisar fortfarande till den tidigare förordningen (EU) nr 517/2014 och den tidigare certifieringsförordningen (EU) 2015/2067 (2 §), så kontrollera den gällande lydelsen.

I juni 2026 skickade regeringen promemorian Certifikat och intyg enligt EU-förordningen om fluorerade växthusgaser på remiss. Den föreslår bland annat att certifieringsorgan inom vissa områden ska godkännas av Naturvårdsverket i stället för att ackrediteras. Remisstiden gick ut den 28 september 2026 ^[6]. Kontrollera vad som har beslutats innan du förlitar dig på detaljerna.

Läckagekontroll när arbete görs på systemet

Enligt 10 § ska den som installerar eller bygger om ett köldmediesystem, eller utför annat arbete på det, se till att en läckagekontroll görs i samband med arbetet. Det gäller utöver EU-förordningens periodiska kontroller. Det gäller inte stationär hermetiskt sluten utrustning med mindre än 5 ton CO2e. Kontrollen ska göras av en person med personcertifikat (16 §) ^[8].

Tillsyn och sanktionsavgifter

Kommunens nämnd utövar tillsyn och kan begära in uppgifter, göra inspektioner och förelägga operatören att åtgärda brister. För vissa överträdelser, till exempel en anmälan eller rapport som inte har lämnats in i tid eller en läckagekontroll som inte har gjorts, tas en miljösanktionsavgift ut. Avgiften tas ut även om överträdelsen inte var avsiktlig ^[5]. Allvarligare överträdelser kan ge straff enligt miljöbalken.

Tryckbärande anordningar i arbete (AFS 2023:11)

Utöver F-gasreglerna ställer Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 krav på arbetsgivare som använder trycksatta anordningar. Kärl och rörledningar delas in i klass A eller B utifrån det tryck vid vilket säkerhetsutrustningen öppnar (kapitel 9, 28 §) ^[8]. Gränsvärden som är relevanta för kyla:

• Kärl med brandfarlig gas i grupp 1a (t.ex. propan, R32) och en volym över 1 liter: klass B över 50 bar·liter, klass A över 1 000 bar·liter (32 §, tabell 3).
• Kärl med gas i grupp 2a (t.ex. HFC och CO2): klass A över 1 000 bar·liter. Ett kärl i ett kyl- eller värmepumpsystem med en gas i grupp 2a som annars skulle vara klass B klassificeras inte alls.
• Rörledningar klassas efter tryck gånger DN (33 §, tabell 5 och 6). För gas i grupp 1a kan rörledningar från DN 25 och uppåt vara klass B eller A.

En anordning i klass A eller B får inte tas i bruk förrän ett kontrollorgan har utfört en första kontroll (kapitel 10, 7 och 9 §§). Att bryta mot detta leder till en sanktionsavgift på 15 000 till 300 000 SEK (8 §). Återkommande kontroll är ett driftprov utfört av ett kontrollorgan, och för kärl i kyl- eller värmepumpsystem är grundintervallet ett år (kapitel 10, 10 § och bilaga 7, tabell 12). Kärl med ett köldmedium som inte korroderar det tryckbärande materialet är undantagna från invändig och utvändig undersökning (kapitel 10, 5 §). Kontrollera den aktuella texten i AFS 2023:11 för ditt fall.

Begrepp som har försvunnit

De som arbetat länge i branschen minns uttryck som återkommande kontroll av ackrediterat kontrollorgan, besiktning av anläggningar med mer än 3 kg och fasta gränser i kilogram. De kommer från äldre svenska regler om F-gaskontroller. Idag uttrycks tröskelvärdena i ton CO2e enligt EU-förordningen, läckagekontroller utförs av certifierad personal och företag, och intervallen beror på mängden samt om ett läckagevarningssystem är installerat. Detta gäller endast F-gaskontroller: tryckkärl besiktigas fortfarande enligt AFS 2023:11, se avsnittet ovan.