co2piping.com

CO2 Rördimensionering

Tre stammar — MT-sug, LT-sug och vätska. Dra förångarna på plats, koppla en förångare till en annan förångares rör om du vill, och klicka på en ledning för att ange dess längd.
R744 · MT −8,0 °C · LT −32,0 °C · 26,50 kW

Systemdata

Förångningstemperatur för respektive krets samt receiverns (vätskans) temperatur. Vätsketemperaturen styr även andelen flashgas och därmed massflödet.
Nyttig överhettning vid förångarutlopp. Verklig ånga är glesare än mättad ånga vid samma tryck — sugledningarna dimensioneras efter den lägre densiteten.
Installerad kompressorkapacitet, för jämförelse mot summerad förångareffekt nedan. Fyll även i kompressoreffekten för att få total värmeeffekt: värmeeffekt = kyleffekt + kompressoreffekt.
Styr rörstorleken direkt — högre målhastighet ger klenare rör.
Rör som inte klarar detta tryck markeras ⛔ och väljs aldrig automatiskt. Standardvärdena följer vanliga EN 378-referensvärden (32 °C omgivning) för ett transkritiskt boostersystem — CO2:s stilleståndstryck avgör ofta mer än driftstemperaturen. Justera efter ditt eget system.
Avancerat – marginaler & rörtyp
Ökar längden i tryckfallsberäkningen — syns i Δp-kolumnen i tabellerna ”Stamledningar”/”Anslutningar per förångare” nedanför, inte i rörstorleken eller korten högst upp.
Lägger på en beställningsmarginal bara i materiallistan och isoleringslistan (kapspill, misstag) — en annan sak än ”Extra längd, anslutningar” ovan, och påverkar inte rörstorleken eller Δp.
Höghållfast kopparlegering för CO2, 120 bar. Standardval för subkritiska och transkritiska system. Tillverkas bara 3/8″–2-1/8″ — större dimensioner kräver annat rörmaterial.
Vad varje dimension klarar för tryck: se tabellen längst ned ↓
Rör klenare än så väljs aldrig, även om flödet räcker för en mindre dimension.
Väljer isoleringstyp (tjocklek/färg) för respektive stam och dess avstick, för materiallistan.

Förångare

Namn Krets kW
Ett löst rör har bara EN ledning — vätska, MT-sug eller LT-sug. Ett MT- eller LT-rör kan aktiveras till förångare genom att skriva in kW.
[ Annonsering / Advertisement ]

Projekt

.html
Fil
Dela och skriv ut
Inte sparad ännu.

Filen är en länkfil: dubbelklicka för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.

Alternativ · Enheter

Ändrar hur värden visas och matas in — alla beräkningar sker som vanligt i bakgrunden.

Flödesschema

MT-sug Vätska LT-sug Kopplad till annat rör
100% 100%
Dra en förångarlåda fritt för att placera om den. Klicka på en ledning för att ange längd eller ändra dimension.
Klicka här, sedan på en rörsträcka, för att placera en effektmätare.
— m Dim:
[ Annonsering / Advertisement ]

Materialåtgång

Längderna inkluderar svinnmarginalen ovan, men inte tillägget för anslutningar/ventiler (som bara påverkar Δp).

Isolering

Isoleringstyp per stam väljs under 'Avancerat' i Systemdata.

Anslutningar per förångare

"Egen effekt" är förångarens eget kW-värde. "Effekt i röret" är det ackumulerade flödet genom just det röret — större om andra förångare/rör är tappade på den. Summera aldrig "Effekt i röret"-kolumnerna för en totalsumma; använd "Egen effekt".

Stamledningar

Visa beräkning

Beräkning per rör

RörMassflöde [kg/s]Densitet [kg/m³]Innerdiameter [mm]Hastighet [m/s]RefLängd (+ tillägg) [m]Δp [kPa]Δp per meter [Pa/m]Rörtyp, PS
#1 1/2" · Vätska: Kylmaskin → Kylrum 10,1043972,411,21,09103 0000,01856 (+1,8)7,44954K65 · PS 60 bar
#2 1/2" · Vätska: Kylrum 1 → Frys 10,07272972,411,20,75971 9000,01986 (+1,8)3,87496K65 · PS 60 bar
#3 3/8" · Vätska: Frys 1 → Kylrum 20,05316972,48,40,98670 1000,02016 (+1,8)8,841 130K65 · PS 60 bar
#4 3/8" · Vätska: Kylrum 2 → Frys 20,02948972,48,40,54738 9000,02266 (+1,8)3,06392K65 · PS 60 bar
#5 3/8" · Vätska: Frys 2 → Disk MT0,01579972,48,40,29320 8000,0266 (+1,8)1,01129K65 · PS 60 bar
#6 1/2" · MT-sug: Kylmaskin → Kylrum 10,0710370,2611,210,3584 0000,01466 (+1,8)37,74 830K65 · PS 52 bar
#7 3/8" · MT-sug: Kylrum 1 → Kylrum 20,0394670,268,410,1433 0000,01556 (+1,8)526 670K65 · PS 52 bar
#8 3/8" · MT-sug: Kylrum 2 → Disk MT0,0157970,268,44,05173 0000,01736 (+1,8)9,291 190K65 · PS 52 bar
#9 1/2" · LT-sug: Kylmaskin → Frys 10,0332632,811,210,3310 0000,01576 (+1,8)192 430K65 · PS 30 bar
#10 3/8" · LT-sug: Frys 1 → Frys 20,0136932,88,47,53170 0000,01746 (+1,8)151 920K65 · PS 30 bar
#11 3/8" · Ledning till Kylrum 1 · Vätska0,03157972,48,40,58641 6000,02235 (+1,5)2,88443K65 · PS 60 bar
#12 3/8" · Ledning till Kylrum 1 · MT-sug0,0315770,268,48,11346 0000,01595 (+1,5)28,44 370K65 · PS 52 bar
#13 3/8" · Ledning till Kylrum 2 · Vätska0,02368972,48,40,43931 2000,02375 (+1,5)1,72265K65 · PS 60 bar
#14 3/8" · Ledning till Kylrum 2 · MT-sug0,0236870,268,46,08260 0000,01645 (+1,5)16,52 540K65 · PS 52 bar
#15 3/8" · Ledning till Disk MT · Vätska0,01579972,48,40,29320 8000,0265 (+1,5)0,84129K65 · PS 60 bar
#16 3/8" · Ledning till Disk MT · MT-sug0,0157970,268,44,05173 0000,01735 (+1,5)7,741 190K65 · PS 52 bar
#17 3/8" · Ledning till Frys 1 · Vätska0,01956972,48,40,36325 8000,02475 (+1,5)1,23189K65 · PS 60 bar
#18 3/8" · Ledning till Frys 1 · LT-sug0,0195632,88,410,8243 0000,01655 (+1,5)24,33 740K65 · PS 30 bar
#19 3/8" · Ledning till Frys 2 · Vätska0,01369972,48,40,25418 1000,02695 (+1,5)0,654101K65 · PS 60 bar
#20 3/8" · Ledning till Frys 2 · LT-sug0,0136932,88,47,53170 0000,01745 (+1,5)12,51 920K65 · PS 30 bar

Beräkningsunderlag

Metod
Varje rör dimensioneras för den minsta storlek som håller hastigheten vid eller under målvärdet och är klassat för sitt PS; tryckfallet beräknas med Darcy–Weisbach.
Ekvationer
  • ṁ = Q / (h″(t₀) − h′(t_liq))
  • v = ṁ / (ρ · π·d²/4)
  • Re = ρ·v·d / μ
  • f = 0.25 / [log₁₀(ε/(3.7·d) + 5.74/Re^0.9)]² (Re ≥ 2300); f = 64/Re (Re < 2300)
  • Δp = f · (L/d) · ρ·v²/2, L = length × (1 + allowance %)
Friktionsfaktor
Swamee–Jain (explicit form of Colebrook–White)
Mediedata
CoolProp, Span–Wagner EOS (R744) 8.0.0
Standarder
EN 378-2 (PS) · ASTM B280 / EN 12735-1 (outside diameters, walls) · ASME B31.5 (P = 2·S·t/D, S = 41 MPa annealed) · EN 14276 (K65, manufacturer 120 bar)
Anmärkningar
  • Massflöde baserat på kyleffekt och entalpiändring mellan mättad ånga vid förångningstemperatur och vätska vid vätsketemperatur; sugledningar med angiven överhettning.
  • Statiska höjdskillnader samt tryckfall i ventiler och kopplingar utöver tillägget ingår inte.

Tryckklass per dimension

Tillåtet tryck (bar) för varje dimension och rörtyp, med godstjocklek. Grönt klarar alla tre stammarnas konstruktionstryck (MT-sug 52, LT-sug 30, vätska 60 bar). Gult klarar bara stammarna som står i rutan. Rött ⛔ klarar ingen av dem. – betyder att rörtypen inte tillverkas i den dimensionen.
StorlekStandardkoppar (Cu-DHP) Förstärkt koppar (Cu-DHP) K65-koppar (CuFe2P)
vald rörtyp
1/4" 6,4 mm98 bar
0,76 mm
123 bar
0,95 mm
–
3/8" 9,5 mm70 bar
0,81 mm
88 bar
1,02 mm
120 bar
0,56 mm
1/2" 12,7 mm53 bar MT, LT
0,81 mm
66 bar
1,02 mm
120 bar
0,75 mm
5/8" 15,9 mm46 bar LT
0,89 mm
57 bar MT, LT
1,11 mm
120 bar
0,93 mm
3/4" 19,0 mm38 bar LT
0,89 mm
48 bar LT
1,11 mm
120 bar
1,19 mm
7/8" 22,2 mm42 bar LT
1,14 mm
53 bar MT, LT
1,43 mm
120 bar
1,38 mm
1-1/8" 28,6 mm36 bar LT
1,27 mm
46 bar LT
1,59 mm
120 bar
1,78 mm
1-3/8" 34,9 mm33 bar LT
1,40 mm
41 bar LT
1,75 mm
120 bar
2,17 mm
1-5/8" 41,3 mm30 bar LT
1,52 mm
38 bar LT
1,91 mm
120 bar
2,56 mm
2-1/8" 54,0 mm27 bar ⛔
1,78 mm
34 bar LT
2,22 mm
120 bar
3,35 mm
2-5/8" 66,7 mm25 bar ⛔
2,03 mm
31 bar LT
2,54 mm
–
3-1/8" 79,4 mm24 bar ⛔
2,29 mm
30 bar ⛔
2,86 mm
–
3-5/8" 92,1 mm23 bar ⛔
2,54 mm
28 bar ⛔
3,18 mm
–
4-1/8" 104,8 mm22 bar ⛔
2,79 mm
27 bar ⛔
3,49 mm
–
5-1/8" 130,2 mm20 bar ⛔
3,18 mm
25 bar ⛔
3,97 mm
–
6-1/8" 155,6 mm19 bar ⛔
3,56 mm
23 bar ⛔
4,45 mm
–

Standardkoppar (Cu-DHP): Vanligt köldmedierör (ACR). Klarar CO2:s tryck bara i de klenaste dimensionerna — se ⛔-markeringen mot ditt konstruktionstryck.

Förstärkt koppar (Cu-DHP): Samma material men ca 25 % kraftigare gods, för högre tillåtet tryck än standardkoppar.

K65-koppar (CuFe2P): Höghållfast kopparlegering för CO2, 120 bar. Standardval för subkritiska och transkritiska system. Tillverkas bara 3/8″–2-1/8″ — större dimensioner kräver annat rörmaterial.

Källa och metod: standard- och förstärkt koppar enligt tunnväggsformeln P = 2·S·t/D med S = 41 MPa (6 000 psi), tillåten spänning för glödgat kopparrör upp till 38 °C. Hårdlödningen glödgar röret vid varje skarv, så ett hårdlött system räknas med det glödgade värdet (Copper Tube Handbook, ASME B31.5); värdet för hårddraget rör, ca 69 MPa, gäller bara flare- och klämringskopplingar. K65: tillverkarens (Wieland) angivna 120 bar för legeringen CuFe2P enligt EN 14276, 3/8″–2-1/8″. Kontrollera alltid mot leverantörens data före montage.

Andra länder

Tryckklasserna ovan följer europeisk praxis (EN 378, EN 14276, EN 13480-3; koppargods enligt ASTM B280/B88). På andra marknader dimensioneras och godkänns köldmedierör i stället enligt dessa normer. Kalkylatorn är inte kontrollerad mot dem – använd den norm som gäller där anläggningen byggs.

USA

  • ASME B31.5 – Refrigeration Piping and Heat Transfer Components: rördimensionering, konstruktionstryck och provtryck
  • ANSI/ASHRAE Standard 15 – Safety Standard for Refrigeration Systems: säkerhetskrav för kylsystem
  • ASTM B280 – Seamless Copper Tube for Air Conditioning and Refrigeration Field Service: kopparrör

Kanada

  • CSA B52:23 – Mechanical refrigeration code: kylnorm; hänvisar till ASME B31.5 för rör

Australien och Nya Zeeland

  • AS/NZS 5149 – Refrigerating systems and heat pumps — Safety and environmental requirements: säkerhetskrav för kylsystem
  • AS 4041 – Pressure piping: rördimensionering, konstruktionstryck och provtryck
  • AS/NZS 1571 – Copper — Seamless tubes for air-conditioning and refrigeration: kopparrör

Vanliga frågor om rördimensionering för CO2

Hur dimensionerar man rör för CO2 (R744)?

Kalkylatorn räknar ut massflödet ur varje förångares kyleffekt och CO2:ns egenskaper vid förångnings- och vätsketemperaturen, och väljer sedan den minsta rörstorlek som håller hastigheten under målvärdet. Tryckfallet beräknas med Darcy–Weisbach och visas också som motsvarande temperaturfall (K).

Räkna i verktyget ovan ↑CO2 (R744): rördimensionering, stålrör →

Vilken hastighet ska man räkna med i sugledning och vätskeledning för CO2?

Förvalen är 12 m/s i MT- och LT-sugledningen och 1,2 m/s i vätskeledningen. Högre hastighet ger klenare rör men större tryckfall, och stigande sugledningar behöver tillräcklig hastighet för att föra tillbaka oljan till kompressorerna. Alla värden kan ändras.

Räkna i verktyget ovan ↑

Varför K65-kopparrör i en CO2-kylanläggning?

CO2-system arbetar med mycket högre tryck än HFC-system. K65 (legeringen CuFe2P, EN 14276) klarar 120 bar i dimensionerna 3/8" till 2-1/8" och är förvalt här. Vanliga ACR-kopparrör har betydligt lägre tryckklass i de grövre dimensionerna; en storlek som inte klarar angivet konstruktionstryck markeras ⛔ och väljs aldrig automatiskt.

Räkna i verktyget ovan ↑CO2 (R744): rördimensionering, stålrör →

Vilket konstruktionstryck (PS) ska jag ange?

Förvalen – 52 bar för MT-sug, 30 bar för LT-sug och 60 bar för vätska – är vanliga utgångsvärden för ett transkritiskt CO2-boostersystem enligt EN 378-2. Ange alltid anläggningens eget PS enligt EN 378 och PED.

Räkna i verktyget ovan ↑Säkerhetsventil och utblåsledning (EN 13136 / EN ISO 24664) →

Fungerar kalkylatorn för transkritiska boostersystem?

Ja. På lågtryckssidan dimensioneras MT-sug, LT-sug och vätskeledningen från receivern till förångarna, där CO2 är underkritisk (−50 till +10 °C). Kryssa i ”Ledning till gaskylare” för att även dimensionera högtryckssidan: hetgasledningen till gaskylaren och returledningen därifrån (75–140 bar, CO2-data från CoolProp). Tryckklasserna räknas vid rumstemperatur, så kontrollera hetgasledningens tryckklass vid dess verkliga temperatur.

Räkna i verktyget ovan ↑

Är kalkylatorn gratis, och vad får jag ut?

Den är gratis och kräver ingen inloggning. Du får rörstorlek, hastighet och tryckfall för varje rörsträcka, materiallista per dimension, isolering och ett flödesschema som skrivs ut på A4–A1 och kan sparas som projektfil.

Räkna i verktyget ovan ↑

Förutsättningar: Mättad vätska i vätskeledning, underkritisk CO2 (R744) mellan −50 och +10 °C. Rörstorlekar anges som nominella ACR-tumstorlekar. Verifiera godstjocklek och konstruktionstryck mot EN 378/PED före montage. Massflödet baseras på nettokyleffekten, h_g vid förångningstemperaturen minus h_f vid vätsketemperaturen, så flashgas vid expansionen ingår. Överhettningens entalpi och pumpöverflöde ingår inte.

Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rörtjocklek, tryckklass och övriga värden manuellt innan montage.

Hjälp – så använder du kalkylatorn

Kalkylatorn dimensionerar rören i ett CO2-kylsystem (R744): MT-sug, LT-sug och vätska. Fyll i systemdata, bygg upp anläggningen i flödesschemat och läs av rörstorlekar, tryckfall och materiallista. Varje förångares effekt ger flödet i rörsträckorna, och rören väljs så att hastigheten inte överstiger målhastigheten.

1. Systemdata

  • Ange förångningstemperatur för MT och LT, vätskeledningens temperatur samt överhettning för MT och LT (överhettningen påverkar sugledningarnas dimensionering).
  • Ange målhastighet separat för MT-sug, LT-sug och vätska. Högre målhastighet ger klenare rör, lägre ger grövre rör och lägre tryckfall.
  • Aggregatets installerade effekt och kompressoreffekt är valfria. De används för att jämföra med förångarnas last och visa total värmeeffekt.
  • Under ”Avancerat – marginaler & rörtyp”: extra längd för anslutningar (påverkar bara tryckfallet, inte rörstorleken), rörtyp, minsta tillåtna rörstorlek och isolering per stam (används i materiallistan).
  • Rörtyp och konstruktionstryck avgör tillsammans vilka rörstorlekar som är tillåtna — ⛔ i tabellerna betyder att storleken inte klarar det tryck du angett.
  • Kryssa i ”Ledning till gaskylare” för att även dimensionera hetgasledningen till gaskylaren: ange högtryck, hetgastemperatur, temperatur ut från gaskylaren, målhastighet och PS för högtryckssidan. Ledningen ritas ovanför kylmaskinen.

2. Förångare och rörstumpar

  • Lägg till en förångare med ”+ Lägg till förångare” och ange namn, krets (MT/LT) och effekt. Med ▲ ▼ ändrar du ordning och med × tar du bort en rad.
  • En rörstump är en enskild ledning (vätska, MT eller LT) som andra förångare kan kopplas på. Ge en MT-/LT-stump en effekt om den ska bli en förångare.

3. Flödesschemat

  • Dra en förångare för att flytta den. Klicka på namnet för att byta namn och på effekten för att ändra den. Klicka på [MT]/[LT] för att byta krets (går bara om förångarens sugledning går direkt till stammen).
  • Klicka på en ledning för att ange längd, låsa längden eller välja rördimension manuellt. ✎ i tabellerna visar att dimensionen är manuellt vald.
  • I samma ruta väljer du rörtyp för just den ledningen, t.ex. vanlig koppar på klena rör och K65 på resten. Varje dimension visar vad den klarar (bar) i den rörtypen, och ⛔ betyder att den inte klarar stammens konstruktionstryck (PS).
  • Högerklicka på en ledning för att lägga till en förångare eller rörstump på just den platsen.
  • Den runda punkten vid en förångares ledning kan dras och släppas på en annan förångares ledning av samma slag för att koppla in sig där, eller på fri yta för att koppla direkt på stammen. De små fyrkanterna dras längs förångarens kant för att flytta var ledningen går in.
  • Markera en förångare eller ledning och tryck Delete för att ta bort den. Ångra med ”Ångra” eller Ctrl/Cmd+Z.

4. Navigera i ritningen

  • Dra i bakgrunden för att panorera. Zooma med knapparna, med Ctrl/Cmd + mushjul eller genom att nypa på en styrplatta. A− och A+ ändrar textstorleken i ritningen.
  • ”Skriv ut ritning” skriver ut flödesschemat med en sammanställning.
  • Kryssa i ”Tvinga 90°-böjar” för att alla rör ska dras i räta vinklar; kryssa ur den för att koppla och dra rör fritt, som du vill.
  • Kryssa i ”Tvinga parallella linjer” för att rör som går direkt från stammen ska ansluta mitt för förångarens anslutning och bli en rak linje utan böj. Anslutningen på stammen följer då med när du flyttar förångaren eller dess anslutning.

5. Effektmätare

  • Klicka på ”Lägg till effektmätare” och sedan på en ledning. Mätaren visar hur många kW som flödar på var sida om punkten.
  • Dra punkten för att mäta på ett annat ställe, dra rutan för att flytta avläsningen och klicka på × för att ta bort mätaren.

6. Läsa resultaten

  • Korten överst visar total kyleffekt, totalt massflöde och rörstorlek för de tre huvudstammarna.
  • Tabellerna visar för varje förångare och rörsträcka effekt, vald rörstorlek, hastighet och tryckfall (Δp). Programmet väljer den minsta rörstorlek som klarar målhastigheten.
  • ⚠ betyder att flödet kräver ett grövre rör än det största i tabellen. 🚩 betyder att två rör eller förångare har samma namn.
  • Materiallistan och isoleringslistan summerar rörlängder per dimension, utan tillägg för anslutningar. Använd dem som underlag vid beställning.

7. Spara och öppna

  • ”Spara” och ”Spara som…” sparar hela anläggningen som en fil, och ”Öppna projekt” läser in den igen.
  • I Chrome och Edge skriver ”Spara” och autosparningen till filen du valt med Spara som eller Öppna. Andra webbläsare laddar ner en ny fil med ”Spara”, och autosparningen sparar i stället projektet i webbläsaren.

8. Enheter

  • Under ”Alternativ · Enheter” väljer du enhet för temperatur, överhettning, tryck, hastighet, längd, effekt och massflöde var för sig. Det påverkar bara hur värden visas och matas in, inte beräkningarna.
Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rörtjocklek, tryckklass och övriga värden manuellt innan montage.