| Pos. | Öppningstryck (övertryck) (bar) | Anslutning (slang/rör) | Erforderlig kapacitet Qmd (kg/h) | Antal | Ventilens kapacitet Qm (kg/h) | % av öppn. | Status |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| V1 | 60,0 | DN10 | 500 | 1 | – | 9,6 % | OK |
| Flöde i den gemensamma utblåsledningen | 500 | ||||||
| Gemensam utblåsledning till utloppet | DN15 · 10,0 m · 4 × 90° | ||||||
Filen är en länkfil: dubbelklicka på den för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.
| Ventil | Öppningstryck (bar) | Flöde (kg/h) | Anslutning | Tryck vid T (bar) | Mottryck (bar) | % av öppn. | Avsnitt efter T | Kb | Inlopp | Status |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| V1 | 60,00 | 500,0 | DN10 | 5,50 | 5,76 | 9,6 % | DN15 | 1,000 | 0,02 % | OK |
| Rörbit | Massflöde [kg/s] | Densitet [kg/m³] | Inner-Ø [mm] | Hastighet [m/s] | Re | f | Längd (+ ekvivalent) [m] | Δp [bar] | Δp/m [Pa/m] | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inlopp V1 | 0,1389 | 269,3 | 13,6 | 3,55 | 623 000 | 0,0271 | 0,1 (+0,251) | 0,0119 | 11 900 | 0,02 % / 3,0 % |
| Anslutning V1 | 0,1389 | 11,49 | 13,6 | 83,2 | 623 000 | 0,0271 | 0,3 | 0,264 | 88 100 | 9,6 % / 10 % |
| Gemensam ledning V1 → utlopp | 0,1389 | 2,482 | 17,3 | 238 | 490 000 | 0,0255 | 10 (+1,8) | 5,5 | 55 000 | strypt · 5,50 bar |
Qm = 0.2883 · C · Kb · A · Kdr · √(p0/v0)C = 3.948 · √(κ · (2/(κ+1))^((κ+1)/(κ−1)))p1² − p2² = G² · R·T · (f·L/D + ΣK + 2·ln(p1/p2))p* = G · √(R·T) (choked end)Δp_inlet = (f·L/D + ΣK) · ρ·v²/2K_bend = 21.3 · fT (Crane TP-410)L_eq = ΣK · D / fFörst räknas erforderlig avblåsningskapacitet: vid brand 10 kW/m² gånger kärlets yttre yta delat med ångbildningsvärmen, annars kompressorns flöde eller värmekällans effekt. Sedan ger EN 13136 ventilens area ur Qm = 0,2883·C·Kb·A·Kdr·√(p0/v0) vid öppningstrycket plus 10 %.
För konventionella säkerhetsventiler gäller vanligen högst 10 % av öppningstrycket, balanserade ventiler tål mer enligt tillverkaren. Tryckfallet i inloppsledningen får vara högst 3 %. Kalkylatorn räknar mottrycket i utblåsledningen med kompressibel strömning och strypning.
Varje ventils mottryck kontrolleras med alla ventiler samtidigt (brand) eller en i taget. Avsnitten mellan T-rören bär flödet från ventilerna uppströms och kan ha olika dimension; en vanlig tumregel är att den gemensamma ledningens area ska vara minst summan av anslutningarnas.
Trycken är höga och på högtryckssidan är CO2 ofta överkritisk, så ventilen dimensioneras för gas vid en temperatur. När CO2 expanderar under 5,2 bar bildas torris, därför ska utblåsledningen vara kort och självdränerande utan lågpunkter.
Ja för HFC/HFO och CO2 om röret tål mottrycket: kylrör enligt EN 12735-1, eller vattenrör EN 1057 och pressystem med kopplingar godkända för köldmediet. Med ammoniak är koppar förbjudet; använd stål eller rostfritt.
Ofta över 100 dB(A) nära utloppet. Kalkylatorn uppskattar ljudet enligt API 521 och väljer en större ledning om ett ljudkrav anges; räcker det inte kan utloppet flyttas eller en ljuddämpare monteras.