CO2piping.com
Ljust tema
co2piping.com
Utblåsledning → ← Startsida / Info

Rördimensionering värme & kyla

Bygg ditt värme-, kyl- eller köldbärarsystem i ett flödesschema: rören dimensioneras automatiskt ur effekt och ΔT, med tryckfall, ljudkrav, injustering, värmeförluster och pumpens driftpunkt.
Vatten · 30…55 °C · 0,94 l/s

System

Värme
Systemtypen fyller i typiskt medium, temperaturer och gränsvärden; allt kan ändras efteråt.
Vatten
–
Fryspunkt 0 °C · vid 42,4 °C: densitet 991,3 kg/m³, cp 4,179 kJ/(kg·K), kinematisk viskositet 0,63 mm²/s

Rör och dimensionering

Koppar EN 1057
0 = ingen gräns. Vanligt 100–250 Pa/m för värme och kyla.
Normalt – kontor, skolor, butiker
Max hastighet per innerdiameter: ≤13 mm 0,7 · ≤16 mm 0,8 · ≤20 mm 1,0 · ≤26 mm 1,2 · ≤33 mm 1,4 · ≤42 mm 1,6 · ≤53 mm 1,8 · >53 mm 2,0 m/s. Det lägsta av detta och max hastighet gäller.
12×1
Läggs till varje sträckas längd för böjar, T-rör och ventiler när tryckfallet räknas.

Pump

Uppfordringshöjd = tryckfallet genom den tyngsta grenen (rör, komponenter och ventiler) plus marginalen. Verkningsgrad från nät till vatten: små cirkulationspumpar 25–40 %, större pumpar 55–75 %.

Värmeförluster och isolering

Mineralull (rörskål) – λ 0,035
Enligt GModG (Tyskland, tidigare GEG) och fritt från kondens
Omgivningen och isoleringen gäller alla rör; ett rör kan ha egna värden (klicka på röret). Varma rör förlorar värme, kalla rör tar upp värme och kan få kondens.

Projekt

.html
Fil
Dela och skriv ut

Filen är en länkfil: dubbelklicka på den för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.

Enheter

°C
l/s
kPa
Pa/m
m/s
m
kW
W
l

Flödesschema

100%

Pumpar och uppfordringshöjd

Grenar och injustering

Grenen med störst tryckfall (●) bestämmer pumpens uppfordringshöjd. De andra grenarna måste strypas med skillnaden – det tar injusteringsventilen i grenen.

Komponenter

Rördimensioner och tryckfall

Rörlista

Rörisolering

Visa beräkning

Beräkning per rör

RörMassflöde [kg/s]Densitet [kg/m³]Innerdiameter [mm]Hastighet [m/s]ReFriktionsfaktorLängd (+ rördelar) [m]Δp [kPa]Δp per meter [Pa/m]Anmärkning
Huvudkrets: P1 → Värmekälla (54×2)0,9364991500,48138 8000,022210 (+3)0,66351
Huvudkrets: Värmekälla → Radiatorgrupp 1 (fram) (54×2)0,9315985,8500,48147 1000,021310 (+3)0,63248,6
Huvudkrets: Radiatorgrupp 1 (fram) → Radiatorer 1 (35×1,5)0,4772985,8320,60237 7000,02245 (+1,5)0,813125
Huvudkrets: Radiatorer 1 → Ventil 1 (35×1,5)0,4794990,3320,60232 0000,02335 (+1,5)0,848130
Huvudkrets: Ventil 1 → Radiatorgrupp 1 (retur) (35×1,5)0,4794990,3320,60232 0000,02335 (+1,5)0,848130
Huvudkrets: Radiatorgrupp 1 (fram) → Radiatorgrupp 2 (fram) (35×1,5)0,4543985,8320,57335 9000,02275 (+1,5)0,745115
Huvudkrets: Radiatorgrupp 2 (fram) → Radiatorer 2 (35×1,5)0,3579985,8320,45128 2000,02395 (+1,5)0,48975,2
Huvudkrets: Radiatorer 2 → Ventil 2 (35×1,5)0,3596990,3320,45124 0000,02495 (+1,5)0,5178,5
Huvudkrets: Ventil 2 → Radiatorgrupp 2 (retur) (35×1,5)0,3596990,3320,45124 0000,02495 (+1,5)0,5178,5
Huvudkrets: Radiatorgrupp 2 (fram) → Golvvärme (fram) (22×1)0,09635985,8200,31112 2000,02955 (+1,5)0,45770,3
Huvudkrets: Golvvärme (fram) → Shunt Golvvärme (22×1)0,09635985,9200,31112 1000,02955 (+1,5)0,45770,3
Huvudkrets: Shunt Golvvärme → Golvvärme (retur) (22×1)0,09732995,8200,3117 7600,03325 (+1,5)0,51979,9
Huvudkrets: Radiatorgrupp 2 (retur) → Radiatorgrupp 1 (retur) (35×1,5)0,4569991,6320,57328 7000,02395 (+1,5)0,789121
Huvudkrets: Golvvärme (retur) → Radiatorgrupp 2 (retur) (22×1)0,09732995,8200,3117 7500,03325 (+1,5)0,5279,9
Huvudkrets: Radiatorgrupp 1 (retur) → P1 (54×2)0,9364991500,48138 8000,022210 (+3)0,66351
Golvvärmekrets: P2 → Slinga 1 (fram) (35×1,5)0,4782994,1320,59826 5000,024310 (+3)1,76135
Golvvärmekrets: Slinga 1 (fram) → Golvslinga 1 (35×1,5)0,2869994,1320,35915 9000,02755 (+1,5)0,35855
Golvvärmekrets: Golvslinga 1 → Ventil 3 (35×1,5)0,2874995,7320,35914 3000,02825 (+1,5)0,36756,5
Golvvärmekrets: Ventil 3 → Slinga 1 (retur) (35×1,5)0,2874995,8320,35914 3000,02825 (+1,5)0,36756,5
Golvvärmekrets: Slinga 1 (fram) → Slinga 2 (fram) (28×1,2)0,1913994,125,60,37413 2000,02885 (+1,5)0,50878,2
Golvvärmekrets: Slinga 2 (fram) → Golvslinga 2 (28×1,2)0,1913994,125,60,37413 2000,02885 (+1,5)0,50878,2
Golvvärmekrets: Golvslinga 2 → Ventil 4 (28×1,2)0,1916995,825,60,37411 9000,02965 (+1,5)0,52380,4
Golvvärmekrets: Ventil 4 → Slinga 2 (retur) (28×1,2)0,1916995,825,60,37411 9000,02965 (+1,5)0,52380,4
Golvvärmekrets: Slinga 2 (retur) → Slinga 1 (retur) (28×1,2)0,1916995,825,60,37411 9000,02965 (+1,5)0,52380,4
Golvvärmekrets: Slinga 1 (retur) → P2 (35×1,5)0,479995,8320,59823 9000,024910 (+3)1,8139

Beräkningsgrund

Metod
Varje rör: flöde ur effekt och ΔT (eller angivet), minsta dimension inom gränserna för hastighet, ljud och tryckfall, tryckfall enligt Darcy–Weisbach vid rörets egen temperatur. Grenen med störst tryckfall ger pumpens uppfordringshöjd; injusteringsventiler tar skillnaden i de andra grenarna.
Ekvationer
  • Q = P / (ρ · cp · ΔT)
  • v = Q / (π d² / 4)
  • Re = ρ v d / μ
  • Δp = f · (L_eq / d) · ρ v² / 2
  • L_eq = L · (1 + 30 %)
  • H = Δp_index · (1 + 10 %)
  • T_out = T_amb + (T_in − T_amb) · e^(−U′L / (ṁ cp))
Friktionsfaktor
Colebrook–White (turbulent, itererad); 64/Re under Re 2300, övergång mellan 2300 och 4000
Ämnesdata
IAPWS-95 (water), Melinder / IIR 2010 (secondary coolants), via CoolProp 8.0.0
Standarder
EN 1057 (k = 0.0015 mm) · EN ISO 12241 · GModG, Anlage 8
Anmärkningar
  • Rördelar räknas som ett tillägg till rörlängden (ekvivalent längd). Komponenter (värmeväxlare, ventiler) står med eget tryckfall i komponenttabellen.

Regler och standarder per land

Beräkningen är densamma överallt; detta är regler och standarder att kontrollera där du bygger. "Kontrollerad" = den officiella texten är läst det datumet. "Kontrollera själv" = källan gick inte att läsa härifrån (standard som säljs eller sida som inte nås) – öppna länken och kontrollera.
OmrådeRegel eller standardVad den gällerKälla kontrollerad
RörEN 1057 · EN ISO 15875 · EN ISO 21003 · EN 12201 · EN 10255 · EN 10217-1Koppar-, PEX-, flerskikts-, PE- och stålrör: dimensioner och tryckklasser som används i rörlistan.Kontrollera själv
SystemutformningEN 12828Utformning av vattenburna värmesystem i byggnader: säkerhetsutrustning, expansion, påfyllning.Kontrollera själv
LjudSS 25267Sverige: Ljudklasser för bostäder, även ljud från installationer.Kontrollera själv
IsoleringGModG, Anlage 8 · BGBl. 2026 I Nr. 226Minsta isolering av värme-, varmvatten- och kylvattenrör – regeln bakom "Enligt GModG (Tyskland, tidigare GEG)".Kontrollerad 2026-10-25
IsoleringEN ISO 12241 · BFS 2024:8Ingen tabell med minsta tjocklekar i Sverige; EN ISO 12241 är beräkningsmetoden för rörisolering.Kontrollera själv
Glykol och miljöSFS 1998:899, 17 §Sverige: En värmepumpsanläggning som tar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten ska anmälas till kommunen (kommunen kan kräva tillstånd).Kontrollerad 2026-10-25

Vanliga frågor om rördimensionering för värme och kyla

Hur dimensionerar jag värmerör och kylrör?

Rita kretsen i flödesschemat och ange effekt och ΔT för varje värmekälla, batteri eller radiatorgrupp. Flödet blir effekt / (ρ·cp·ΔT), och varje rör får den minsta dimension som klarar max hastighet, ljudkravet och max tryckfall per meter. Vanliga riktvärden i värme- och kylsystem är 100–250 Pa/m och 0,5–1,5 m/s.

Räkna i verktyget ovan ↑

Hur räknar man tryckfall i rör med vatten eller glykol?

Tryckfallet räknas med Darcy–Weisbach och friktionsfaktor enligt Colebrook–White, med mediets densitet och viskositet vid rörets egen temperatur. Glykol och andra köldbärare är trögare än vatten, särskilt när de är kalla, och ger därför högre tryckfall – ofta behövs en dimension större.

Räkna i verktyget ovan ↑

Hur stor uppfordringshöjd behöver pumpen?

Pumpens uppfordringshöjd är tryckfallet genom den tyngsta grenen – rör, rördelar, batterier, värmeväxlare och ventiler – plus en marginal. Ange två punkter från pumpkurvan så visar kalkylatorn driftpunkten och varnar om pumpen är för liten eller för stor.

Räkna i verktyget ovan ↑

Hur hög glykolhalt behöver köldbäraren?

Välj en koncentration vars fryspunkt ligger minst 3 K under systemets lägsta temperatur, även i kalla rör utomhus. Kalkylatorn visar fryspunkten för varje halt av etylenglykol, propylenglykol, etanol och övriga köldbärare (Melinder/IIR) och räknar ut hur mycket koncentrat som behövs.

Räkna i verktyget ovan ↑

Hur injusterar man grenarna i ett värme- eller kylsystem?

Grenen med störst tryckfall bestämmer pumpen; de andra grenarna stryps med skillnaden i sina injusteringsventiler. Kalkylatorn visar strypningen och vilket Kv-värde varje ventil behöver. Med omvänd retur (Tichelmann) blir vägarna nästan lika långa och strypningen mindre.

Räkna i verktyget ovan ↑

Vilka rör kan jag räkna på?

Kopparrör enligt EN 1057 och ASTM B88, PEX-rör, flerskiktsrör (PEX-Al-PEX), PE- och PEM-slang, PP-R, PB, CPVC, PVC-U samt stålrör och rostfria pressrör – med innerdiametrar enligt respektive standard. De vanligaste rören i ditt land står först i listan.

Räkna i verktyget ovan ↑

Vilka regler gäller för ett indirekt kylsystem med glykol eller köldbärare?

I ett indirekt system stannar köldmediet i kylaggregatet eller maskinrummet, och vatten, glykol eller köldbärare för kylan vidare till förbrukarna. Läckkontroller och certifikat enligt F-gasförordningen gäller köldmediekretsen, inte köldbärarkretsen. EN 378 omfattar hela anläggningen, och en glykol- eller köldbärarkrets omfattas av tryckutrustningsdirektivet först över 10 bar och vissa storlekar. Den här kalkylatorn dimensionerar köldbärarkretsen: rör, pump, frysskydd och rörmaterial.

Läs om reglerna för indirekta kylsystem

Förutsättningar: Darcy–Weisbach med friktionsfaktor enligt Colebrook–White; mediets egenskaper från CoolProp (IAPWS-95 för vatten, Melinder/IIR-data för glykoler och köldbärare) vid medeltemperaturen. Innerdiametrar enligt respektive standards vanliga godsserie – kontrollera mot din leverantör. Ljudgränserna är vägledande; följ projektets egna krav.

Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rördimensioner, tryckklasser och övriga värden manuellt före montage.

Ny funktion – rapportera gärna fel: Rapportera en bugg

Hjälp – rördimensionering värme & kyla

Kalkylatorn dimensionerar rören i ett vatten-, glykol- eller köldbärarsystem som du bygger i ett flödesschema, och räknar fram pumpar, injustering och ventiler.

1. System och medium

  • Välj systemtyp först: den fyller i typiskt medium, gränsvärden och ett exempel på system som du sedan ändrar.
  • För glykoler och köldbärare väljer du koncentration; listan visar fryspunkten för var och en. Håll den lägsta temperaturen minst 3 K över fryspunkten.
  • Varje krets kan ha eget medium (klicka på pumpen), till exempel köldbärare på ena sidan av en värmeväxlare och vatten på den andra. En krets bakom en shuntgrupp blandas med sin primärkrets och har samma medium.

2. Rör och ljud

  • Rörlistan börjar med de system som är vanligast i ditt land, sedan alla system per material med sin standard.
  • Varje rör får den minsta dimension som håller både max hastighet och ljudgränsen för den dimensionen, och (om den är satt) max tryckfall per meter.
  • Ljudkravet sänker den tillåtna hastigheten i klena rör, där strömningsljud hörs mest. Strängt är för bostäder, sovrum, hotell och sjukhus.

3. Flödesschema

  • Schemat visar varje krets som en slinga: pumpen till vänster, framledningen överst, grenarna mellan fram- och returledningen och returen nederst. Rören färgas efter temperatur.
  • Klicka på ett rör för att ange längd eller välja dimension för hand (✎). Högerklicka på ett rör, eller välj det och använd knappen, för att lägga in en värmeväxlare, ett batteri, en kylmaskin, en ventil med mera just där.
  • Dra en komponent till ett annat rör för att flytta den dit, även till en annan krets. ”↶ Ångra” ångrar senaste ändringen (Ctrl+Z), Delete tar bort det som är markerat.

4. Komponenter och flöden

  • En komponent anges med effekt (temperaturen efter den räknas fram) eller med utgående temperatur (effekten räknas fram). En komponent med utgående temperatur i huvudkretsen bestämmer kretsens temperaturer; utan någon sådan varnar kalkylatorn om effekterna inte går jämnt ut.
  • Pumpens flöde räknas ur största effekten och dimensionerande ΔT, eller anges direkt. Med grenar är flödet summan av grenarnas flöden, som var och en räknas ur grenens effekt och ΔT.
  • En värmeväxlare kan kopplas till en växlare i en annan krets: den flyttar då samma effekt åt andra hållet, och kalkylatorn varnar om temperaturerna korsar varandra.

5. Injustering, ventiler och shuntar

  • Grenen med störst tryckfall ger pumpens uppfordringshöjd. Injusteringsventilen i de andra grenarna tar skillnaden; tabellen visar strypningen och det Kv-värde som behövs.
  • En styrventil anges med sitt Kvs. Auktoriteten β är ventilens tryckfall delat med det tryck grenen har att tillgå; sikta på 0,5 och minst 0,25. Kalkylatorn föreslår ett Kvs ur standardserien.
  • En shuntgrupp är en gren med en egen sekundärkrets och pump. Primärflödet räknas ur sekundärflödet, börvärdet och temperaturerna; shuntventilens auktoritet visas också.
  • Med omvänd retur (Tichelmann) går returen vidare till sista grenen och tillbaka i en egen ledning, så att alla grenar får nästan lika långa vägar och behöver mindre strypning.

6. Värmeförluster

  • Varje rör förlorar (eller tar upp) värme till omgivningen efter sin dimension, sitt material och isoleringen. Temperaturen efter röret räknas fram och följer med i resten av kretsen.
  • Omgivningstemperatur och isolertjocklek gäller alla rör; ett rör kan ha egna värden, till exempel utomhus eller i kulvert. Stäng av beräkningen om du vill räkna utan förluster.

7. Pump och volym

  • Uppfordringshöjd = tryckfallet genom den tyngsta grenen plus marginalen. Pumpeffekten är den hydrauliska effekten delad med verkningsgraden.
  • Ange två punkter från pumpens datablad så ritas pumpkurvan mot systemkurvan och driftpunkten räknas fram; kalkylatorn varnar om pumpen är för liten eller klart för stor.
  • Vätskevolymen är rören och komponenterna plus den extra volym du anger; för glykoler och köldbärare visas även mängden koncentrat.

8. Spara och skriv ut

  • ”Spara” laddar ner projektet som en fil, ”Öppna” öppnar den igen, ”Skriv ut” skriver ut resultaten med flödesschemat på en egen sida. Äldre projekt med rörsträckor görs om till ett flödesschema när de öppnas.