CO2piping.com
Ljust tema
co2piping.com
← Startsida / Info

HC (A3) Rördimensionering

Sug-, vätske- och hetgasledning för ett kylsystem med brandfarligt HC-köldmedium (A3): kompressor, kondensor, torkfilter, synglas, expansionsventil och förångare kopplade parallellt. Dra förångarna på plats och klicka på en ledning för att ange längd, dimension eller stigare.
R290 · −10,0 °C / 40,0 °C · 18,00 kW

Systemdata

Alla köldmedier här har säkerhetsklass A3 (högre brännbarhet) enligt EN 378/ISO 817/ASHRAE 34. Byte av köldmedium sätter om konstruktionstrycken.
Förångnings- och kondenseringstemperatur anges som daggpunkt (för zeotropa blandningar med glide). Vätsketemperaturen blir bubbelpunkten vid kondenseringstrycket minus underkylningen; den styr andelen flashgas och därmed massflödet.
R290 (A3) · glide vid förångning 0,0 K · vid kondensering 0,0 K · vätsketemperatur 38,0 °C. Brandfarligt (A3): fyllnadsmängden begränsas av EN 378-1 och produktstandarderna (IEC 60335-2-89/-40). Håll fyllnaden låg, undvik tändkällor och gör en riskbedömning (ATEX).
Nyttig överhettning vid förångarutlopp. Den räknas som kyleffekt, och sugledningarna dimensioneras efter den överhettade gasens lägre densitet.
Installerad kompressorkapacitet, för jämförelse med anslutna förångares effekt. Fyll i kompressoreffekten för att få total värmeeffekt.
Styr rörstorleken direkt — högre målhastighet ger klenare rör.

Hetgasledning

Från kompressorerna till kondensorn, med hela det cirkulerande massflödet. Längd 0 = ingen hetgasledning. Kryssa i Stigare om ledningen går uppåt, så kontrolleras oljereturen.

Fyllnadsmängd

KomponentInre volym (L)Vätska (%)
Kondensor
Förångare
Receiver
Rör 1,82 kg + komponenter 0,00 kg + övrigt 0,00 kg = 1,82 kg. R290 (A3, LFL 0,038 kg/m³): gräns 0,15 kg (m1 – alltid tillåtet).
Rören räknas ut automatiskt: vätskeledningen full med vätska, sug- och hetgasledningen med gas. Ange komponenternas inre volym (tillverkarens data) och hur stor del som är vätska i drift, eller skriv fyllnaden direkt under Övrig fyllnad. Gränserna följer EN 378-1:2016+A1:2020 bilaga C (m1 = 4 m³ × LFL, m2 = 26 m³ × LFL, m3 = 130 m³ × LFL) och produktstandarderna IEC 60335-2-40 och IEC 60335-2-89. Kontrollen är vägledande – nationella regler kan vara strängare.
Avancerat – marginaler & rörtyp
Ökar längden i tryckfallsberäkningen — syns i Δp-kolumnen i tabellerna ”Stamledningar”/”Anslutningar per förångare” nedanför, inte i rörstorleken eller korten högst upp.
Lägger på en beställningsmarginal bara i materiallistan och isoleringslistan (kapspill, misstag) — en annan sak än ”Extra längd, anslutningar” ovan, och påverkar inte rörstorleken eller Δp.
Vanligt kylrör (ACR). Räcker för R290, R600a, R600, R1270 och blandningarna; R170 (etan) har höga tryck — se ⛔-markeringen.
Rör som inte klarar detta tryck markeras ⛔ och väljs aldrig automatiskt. Standardvärdena följer av köldmediet enligt EN 378-2 (omgivning högst 32 °C): mättnadstrycket vid 55 °C på högtryckssidan (vätska och hetgas) och vid 32 °C på lågtryckssidan, som övertryck. De sätts om när du byter köldmedium. Justera efter ditt eget system.
Valfritt. Stigare dimensioneras för oljeretur med kriteriet j*g ≥ 0,85; här kan du ange en egen undre gräns, t.ex. tillverkarens rekommendation. Det högsta av de två kraven används. Tomt = bara kriteriet.
Rör klenare än så väljs aldrig, även om flödet räcker för en mindre dimension.
Väljer isoleringstyp (tjocklek/färg) för respektive stam och dess avstick, för materiallistan.

Förångare

NamnkW
En rörstump har bara EN ledning — vätska eller sug. En sugstump kan göras till förångare genom att ange en effekt i kW.
[ Annonsering / Advertisement ]

Projekt

.html
Fil
Dela och skriv ut
Inte sparad ännu.

Filen är en länkfil: dubbelklicka på den för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.

Alternativ · Enheter

Ändrar hur värden visas och matas in — alla beräkningar sker som vanligt i bakgrunden.

Flödesschema

Sugledning Vätska Hetgas Expansionsventil Avstick från annat rör
100% 100%
Dra en förångarlåda fritt för att placera om den. Klicka på en ledning för att ange längd eller ändra dimension.
Klicka här, sedan på en rörsträcka, för att placera en effektmätare.
— m Dim:
[ Annonsering / Advertisement ]

Fyllnadsmängd och brandfarligt köldmedium (A3)

DelVolym (L)Densitet (kg/m³)Fyllnad (kg)Andel
Vätskeledning3,5471,01,64190 %
Sugledning16,97,30,1237 %
Hetgasledning2,324,60,0583 %
Kondensor0,0–0,0000 %
Förångare0,0–0,0000 %
Receiver0,0–0,0000 %
Övrigt––0,0000 %
Totalt22,71,821100 %
Gränser för R290 (säkerhetsklass A3)
Undre brännbarhetsgräns LFL = 0,038 kg/m³ (EN 378-1 E / ISO 817)
m1 = 4 m³ × LFL = 0,152 kg · m2 = 26 m³ × LFL = 0,988 kg · m3 = 130 m³ × LFL = 4,940 kg
Gräns: 0,152 kg (m1 – alltid tillåtet; EN 378-1:2016, table C.2 (AREA, Introduction to EN 378)). Fyllnaden är 999 % av gränsen.
⚠ Fyllnaden 1,82 kg är över m1 = 0,15 kg: ange volymen för det minsta rummet med förångare för att kontrollera gränsen enligt EN 378-1, tabell C.2.

Åtgärder

  • Vätskeledningen står för 90 % av fyllnaden: korta den och välj klenare dimension (högre målhastighet för vätska, så länge tryckfall och flashgas tillåter).
  • Placera aggregatet nära förångarna och välj komponenter med liten inre volym (t.ex. mikrokanalkondensor, liten eller ingen receiver).
  • Dela upp anläggningen i flera kretsar som var för sig ligger under gränsen.
  • Bygg indirekt: HC-aggregatet i maskinrum eller utomhus och köldbärare ut till förångarna. Köldbärarnätet dimensioneras i Värme & kyla. → /hydronic/
  • Placera kompressor, kondensor och receiver i ett ventilerat maskinrum eller utomhus (placeringsklass II eller III, maskinrum enligt EN 378-3).

Krav och hänvisningar

  • Zonklassning: där brännbar gas kan förekomma ska området klassas enligt EN 60079-10-1 (ATEX-direktivet 1999/92/EG), och utrustning i zon ska uppfylla ATEX-direktivet 2014/34/EU. Kalkylatorn gör ingen zonklassning.
  • Maskinrum, ventilation, gasdetektering och larm: EN 378-3.
  • Rörförband och täthet: EN 378-2. Använd i första hand permanenta förband (hårdlödda); mekaniska förband ska vara åtkomliga och täthetsprovade.
  • Tändkällor: inga tändkällor (brytare, reläer, heta ytor, öppen låga) där köldmedium kan samlas vid ett läckage. De flesta HC-köldmedier är tyngre än luft och samlas nära golvet.
  • Kalkylatorn ersätter inte en riskbedömning. Kontrollera gränserna mot standardtexten och mot nationella regler.
  • Certifiering: i EU omfattar genomförandeförordning (EU) 2024/2215 nu även kolväten (art. 2.1 b–c). Certifikat A1: F-gaser och kolväten utan gräns för fyllnad; A2: under 3 kg (märkta hermetiskt slutna system under 6 kg); B: CO2; C: ammoniak. Gamla certifikat i kategori I/II blir A1/A2 först efter uppdaterade kunskaper (art. 10). Nationella regler gäller också – t.ex. Tyskland: ChemKlimaschutzV, gäller sedan 17 april 2026 (befintliga certifikat gäller till 12 mars 2029). Sverige: de nya certifikaten kan ännu inte utfärdas, så kravet kan ännu inte tillämpas för naturliga köldmedier (Naturvårdsverket, 2026-10). Första repetitionsutbildningen senast 12 mars 2029 i hela EU (förordning (EU) 2024/573, art. 10.9). (EUR-Lex – (EU) 2024/2215, LfU Bayern – ChemKlimaschutzV, Naturvårdsverket – övergångsperiod; kontrollerad 2026-10-29)

Säkerhetsnorm i andra länder

  • Storbritannien: BS EN 378 (den brittiska utgåvan av EN 378, samma fyllnadsgränser). Kolväten omfattas inte av de brittiska F-gasreglerna; Dangerous Substances and Explosive Atmospheres Regulations 2002 (DSEAR, SI 2002/2776) kräver riskbedömning och zonindelning där brännbar gas kan förekomma. (legislation.gov.uk – DSEAR, SI 2002/2776; kontrollerad 2026-10-25)
  • Japan: högtrycksgaslagen (High Pressure Gas Safety Act, 5 §) och dess förordning (2 § 5 st. 3–4 p., 4 §) – propan, propen, isobutan, n-butan och etan är brandfarliga gaser enligt kylsäkerhetsföreskrifterna (冷凍保安規則 2 § 1 st. 1 p.) och hör till "övriga gaser": under 3 ton kylkapacitet per dygn utanför lagen, 3 till under 20 ton per dygn anmälan (届出) till prefekturen, från 20 ton per dygn tillstånd (許可). Den lagliga kapaciteten (法定冷凍能力) räknas från kompressorns slagvolym, R = V/C (冷凍保安規則 5 §), inte från kyleffekten i kW; det kommersiella tonnet på ca 3,86 kW är inte det lagliga värdet. För brandfarliga köldmedier kräver 7 § 1 st. explosionsskyddad elutrustning, gasdetektor med larm och släckutrustning. (e-Gov – 高圧ガス保安法, 施行令, 冷凍保安規則, Japanese Law Translation – High Pressure Gas Safety Act; kontrollerad 2026-10-29)
  • USA: ASHRAE 15-2022 och UL 60335-2-89 (utgåva 2, 27 oktober 2021), som EPA SNAP hänvisar till (40 CFR 82 subpart G, bilaga R; SNAP Rule 26, 2024). SNAP godkänner kolväten bara i ny utrustning konstruerad för dem, inte vid konvertering, med användningsvillkor per sektor. Gränserna för R290 i ny fristående kommersiell kyla kommer ur UL 60335-2-89, inte ur CFR-texten: ca 300 g med dörrar eller lådor, 500 g öppen. (eCFR – 40 CFR 82 subpart G, EPA – SNAP Rule 26 (2024); kontrollerad 2026-10-29)
  • Kanada: CSA B52:23 Mechanical refrigeration code. Den blir lag när en provins antar den, t.ex. British Columbia (B.C. Reg. 104/2004: B52:23), Alberta (Alta Reg 49/2006, 6 § b: CSA B52 i gällande utgåva), Manitoba (2024) och Ontario (TSSA, från 1 oktober 2024). (CSA B52:23, SCC; kontrollerad 2026-10-29)
  • Australien och Nya Zeeland: AS/NZS 5149.1:2016 (+Amd 1:2018) för kylsystem – ISO 5149-1 med nationella ändringar (MOD), så fyllnadsgränserna kan avvika från ISO/EN – och AS/NZS 60335.2.89:2020 Amd 1:2024 (kommersiella kylmöbler). Den australiska ARC-licensen gäller fluorerade köldmedier; arbete med kolväten kan kräva ytterligare behörighet i delstaten – kontrollera delstatens regler. (AS/NZS 5149.1:2016, AS/NZS 60335.2.89:2020 Amd 1:2024; kontrollerad 2026-10-29)
  • Schweiz: ChemRRV (SR 814.81) bilaga 2.10 förbjuder eller begränsar köldmedier som är stabila i luft (fluorerade köldmedier, F-gas) och ozonnedbrytande ämnen; kolväten berörs inte och blir ofta alternativet (skärpta gränser från 1 januari 2027; övergångsreglerna i punkt 7 tillåter vissa F-gasanläggningar till 2028–2032). Undantaget hänvisar till SN EN 378-1:2017+A1:2021, SN EN 378-2:2017, SN EN 378-3:2017+A1:2021, SN EN IEC 60335-2-89:2022/A11:2022 och IEC 60335-2-40:2022 (utg. 7): kan de inte uppfyllas med ett naturligt köldmedium får BAFU tillåta F-gas. (Fedlex – ChemRRV, Anhang 2.10 (Fassung 2027), Fedlex – ChemRRV (SR 814.81), Anhang 2.10, BAFU – Kältemittel, BAFU – Stand April 2026; kontrollerad 2026-10-29)
  • Sydafrika: SANS 10147:2014 (utgåva 5) är normen för kylanläggningar, även de som hör till luftkonditionering. Enligt Pressure Equipment Regulations (regel 17) ska arbetet utföras av en Authorised Refrigeration Practitioner registrerad hos SAQCC Gas (via SARACCA). Registreringen gäller i 3 år. ODS-förordningen (GN R351 från 2014, ändrad 2021) förbjuder utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (reg. 7) och HCFC-22 eller andra HCFC i nya kyl- och luftkonditioneringsanläggningar sedan 1 januari 2015 (reg. 5(2)(c)). (SABS – SANS 10147:2014 (Ed. 5.00), SAQCC Gas – SARACCA; kontrollerad 2026-10-29)
  • Chile: NCh3241:2017 för kyl- och klimatsystem (bygger på ISO 5149-1:2014, ISO 817:2014 och ASHRAE 15) och NCh3301:2017 för installation och underhåll av system med brandfarliga köldmedier (A2L, A2 och A3). (INN – NCh3301:2017, MMA/INN – NCh3241:2017, NCh3301:2017; kontrollerad 2026-10-07)
  • Colombia: NTC 6228-1 till -4 (ICONTEC, 2019–2021), som bygger på ISO 5149. (Minambiente – NTC 6228-1; kontrollerad 2026-10-07)
  • Övriga Latinamerika: ISO 5149-1 till -4 där landet inte har antagit en egen norm. (ISO 5149-1:2014; kontrollerad 2026-10-07)
ISO 5149-1 bygger på samma metod för fyllnadsgränser (m1, m2, m3 och rumsvolym) som EN 378-1 bilaga C, som appen räknar med. Kontrollera alltid mot den utgåva som gäller i landet.

Materiallista

Längderna inkluderar svinnmarginalen ovan, men inte tillägget för anslutningar/ventiler (som bara påverkar Δp).

Isoleringslista

Isoleringstyp per stam väljs under 'Avancerat' i Systemdata.

Anslutningar per förångare

"Egen effekt" är förångarens eget kW-värde. "Effekt i röret" är det ackumulerade flödet genom just det röret — större om andra förångare/rör är anslutna till det. Summera aldrig "Effekt i röret"-kolumnerna för en totalsumma; använd "Egen effekt".

Stamledningar

Visa beräkning

Beräkning per rörbit

RörbitMassflöde [kg/s]Densitet [kg/m³]Innerdiameter [mm]Hastighet [m/s]RefLängd (+ anslutningar) [m]Δp [kPa]Δp per meter [Pa/m]Anmärkning
Vätska, huvudstam: Kondensor → Kylrum 10,0645447117,30,58556 2000,02066 (+1,8)0,75125
Vätska, huvudstam: Kylrum 1 → Kylrum 20,0358547111,10,79148 7000,02146 (+1,8)2,22371
Vätska, huvudstam: Kylrum 2 → Kyldisk0,014344717,90,62127 3000,02456 (+1,8)2,19366
Sugledning, huvudstam: Kompressor → Kylrum 10,064547,26638,27,74300 0000,01486 (+1,8)0,658110
Sugledning, huvudstam: Kylrum 1 → Kylrum 20,035857,266269,27245 0000,01556 (+1,8)1,45242
Sugledning, huvudstam: Kylrum 2 → Kyldisk0,014347,26617,38,43148 0000,01716 (+1,8)2334
Hetgasledning: Kompressor → Kondensor0,0645424,5617,311,2535 0000,014210 (+3)16,61 660
Kylrum 1 – Vätska0,0286847111,10,63339 0000,02255 (+1,5)1,24249
Kylrum 1 – Sugledning0,028687,266267,41196 0000,01615 (+1,5)0,803161
Kylrum 2 – Vätska0,0215147111,10,47529 2000,02395 (+1,5)0,745149
Kylrum 2 – Sugledning0,021517,26619,99,48192 0000,01635 (+1,5)1,74348
Kyldisk – Vätska0,014344717,90,62127 3000,02455 (+1,5)1,83366
Kyldisk – Sugledning0,014347,26617,38,43148 0000,01715 (+1,5)1,67333

Beräkningsgrund

Metod
Darcy–Weisbach per rörbit; dimensionen är det minsta rör som håller hastigheten vid eller under målvärdet. Gasledningar räknas i 50 steg där densiteten följer det lokala trycket (isotermt); vätskeledningar med konstant densitet.
Ekvationer
  • Δp = f · (L/d) · ρv²/2 + ρ·g·h
  • Re = ṁ·d / (A·µ)
  • f = 0.25 / [log10(ε/(3.7·d) + 5.74/Re^0.9)]² (Re < 2300: f = 64/Re)
  • L = L_pipe · (1 + 30 %)
Friktionsfaktor
Swamee–Jain (explicit form av Colebrook–White), råhet för vald rörtyp
Ämnesdata
CoolProp (HEOS; blandningar som CoolProps fördefinierade blandningar, sammansättning enligt ASHRAE 34) 8.0.0
Standarder
EN 378-1:2016 (C.2, E) · EN 378-2:2016 · IEC 60335-2-89:2019 · IEC 60335-2-40 · ASHRAE 34
Noter
  • Densiteten i tabellen är värdet vid inloppet; överhettad sug- och hetgas från mättad ångdensitet korrigerad för överhettningen.
  • Jämförd med Danfoss Coolselector 2 för R290, R600a och R1270 (12 fall, 36 dimensioner): massflöde inom 0,05 %, Δp inom 0,8 %.

Vanliga frågor om rördimensionering med köldmedier

Hur dimensionerar man köldmedierör för R290 och andra HC-köldmedier?

Kalkylatorn räknar massflödet ur varje förångares kyleffekt och köldmediets egenskaper (CoolProp) och väljer den minsta rörstorlek som håller hastigheten under målvärdet. Tryckfallet räknas med Darcy–Weisbach och visas både i kPa och som fall i mättnadstemperatur (K). Beräkningen är jämförd med Danfoss Coolselector 2.

Räkna i verktyget ovan →

Vilken hastighet ska man ha i sugledning, vätskeledning och hetgasledning?

Förvalen är 10 m/s i sugledningen, 0,8 m/s i vätskeledningen och 12 m/s i hetgasledningen. Högre hastighet ger klenare rör men större tryckfall. Stigande sugledningar måste dessutom ha tillräcklig hastighet för oljeretur.

Räkna i verktyget ovan →

Hur stort tryckfall är rimligt i en köldmedieledning?

Vanliga riktvärden är ungefär 1 K fall i mättnadstemperatur i sugledningen och 0,5–1 K i vätske- och hetgasledningen. Kalkylatorn räknar om varje tryckfall till K och varnar för flashgas när vätskeledningens tryckfall är större än underkylningen.

Räkna i verktyget ovan →

Hur säkrar man oljereturen i en stigande sugledning?

Markera ledningen som stigare. Kalkylatorn väljer då en dimension där gasen har tillräcklig hastighet för att föra med oljan uppåt (kriteriet j*g ≥ 0,85) och visar minsta hastighet. Räcker inte ens den minsta tillåtna dimensionen föreslås dubbel stigare.

Räkna i verktyget ovan →

Vilka köldmedier ingår, och hur hanteras glide?

R290 (propan), R600a (isobutan), R600 (butan), R1270 (propen), R170 (etan) och blandningarna R441A, R443A, R436A, R436B och R510A, alla i säkerhetsklass A3. Temperaturerna anges som daggpunkt; för zeotropa blandningar räknas glide, bubbelpunkt och vätsketemperatur ut automatiskt.

Räkna i verktyget ovan →

Hur stor fyllnad får ett system med R290 eller R600a ha?

Det beror på köldmediets undre brännbarhetsgräns (LFL), rumsvolymen, placeringen och tillträdeskategorin enligt EN 378-1 (bilaga C), eller på produktstandarden för fabriksbyggda aggregat: IEC 60335-2-89 för kylmöbler och IEC 60335-2-40 för värmepumpar och luftkonditioneringsaggregat. Kalkylatorn uppskattar fyllnadsmängden och jämför den med en vägledande gräns; den ersätter inte standarden. Klena rör och korta ledningar ger mindre fyllnad. Gör alltid en riskbedömning.

Kontrollera fyllnadsmängden i verktyget ovan →Värme, kyla och köldbärare: rördimensionering →

Förutsättningar: Köldmediedata från CoolProp (referensekvationer, blandningar med ASHRAE 34-sammansättning). Förångning −50…+15 °C och kondensering +15…+65 °C, temperaturer som daggpunkt. Tryckfall enligt Darcy–Weisbach, även omräknat till fall i mättnadstemperatur (K). Oljeretur i stigare kontrolleras med kriteriet j*g ≥ 0,85. Rörstorlekar anges som nominella ACR-tumstorlekar. Verifiera godstjocklek och designtryck mot EN 378/PED före montage. Massflödet baseras på kyleffekten: entalpin efter förångaren (förångning plus nyttig överhettning) minus h′ vid vätsketemperaturen. Flashgas vid expansionen ingår och den nyttiga överhettningen räknas som kyleffekt. Hetgasledningen bär hela det cirkulerande massflödet.

Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rörtjocklek, tryckklass och övriga värden manuellt innan montage.

Ny funktion – rapportera gärna fel: Rapportera en bugg

Hjälp – så använder du kalkylatorn

Kalkylatorn dimensionerar rören i ett kylsystem med brandfarligt HC-köldmedium (A3): sugledning, vätskeledning och hetgasledning. Systemet ritas som en krets: kompressor → hetgas → kondensor → torkfilter → synglas → expansionsventil → förångare (kopplade parallellt) → sugledning tillbaka till kompressorn. Välj köldmedium, fyll i systemdata, bygg upp anläggningen i flödesschemat och läs av rörstorlekar, tryckfall (även som fall i mättnadstemperatur, K) och materiallista. Varje förångares effekt ger flödet i rörsträckorna, och rören väljs så att hastigheten inte överstiger målhastigheten.

1. Systemdata

  • Välj köldmedium. Ange förångnings- och kondenseringstemperatur, båda som daggpunkt, samt underkylning. Vätsketemperaturen blir bubbelpunkten vid kondenseringstrycket minus underkylningen. Överhettningen påverkar massflödet och sugledningens dimensionering.
  • Ange målhastighet separat för sugledning och vätskeledning. Högre målhastighet ger klenare rör, lägre ger grövre rör och lägre tryckfall.
  • Aggregatets installerade effekt och kompressoreffekt är valfria. De används för att jämföra med förångarnas last och visa total värmeeffekt.
  • Under ”Avancerat – marginaler & rörtyp”: extra längd för kopplingar (påverkar bara tryckfallet, inte rörstorleken), rörtyp, minsta tillåtna rörstorlek och isolering per stam (används i materiallistan).
  • Rörtyp och konstruktionstryck avgör tillsammans vilka rörstorlekar som är tillåtna — ⛔ i tabellerna betyder att storleken inte klarar det tryck du angett.

2. Förångare och rörstumpar

  • Lägg till en förångare med ”+ Lägg till förångare” och ange namn och effekt. Alla förångare kopplas parallellt mellan vätskeledningen och sugledningen. Med ▲ ▼ ändrar du ordning och med × tar du bort en rad.
  • En rörstump är en enskild ledning (vätska eller sug) som andra förångare kan kopplas på. Ge en sugstump en effekt om den ska bli en förångare.
  • En beräkning = ett kylsystem (en kompressor eller ett aggregat och en kondensor). Frys och kyl på olika system delar aldrig vätskeledning – räkna dem var för sig.

3. Flödesschemat

  • Dra en förångare för att flytta den. Klicka på namnet för att byta namn och på effekten för att ändra den.
  • Schemat ritas som ett vanligt kylschema: kompressorn trycker hetgas upp till kondensorn, vätskeledningen går längs överkanten genom torkfilter och synglas, varje förångare har sin expansionsventil och sugledningen går längs underkanten tillbaka till kompressorn.
  • Vätskeledningen och sugledningen går att dra uppåt och nedåt – ta tag i ledningen, kondensorn, torkfiltret, synglaset eller kompressorn. Kondensorn följer vätskeledningen och kompressorn sugledningen; förångarna ligger kvar och deras rör följer med. Ett klick (utan att dra) öppnar ledningens längd och dimension som vanligt.
  • Knapparna ”Ledningar närmare” och ”Ledningar isär” ändrar avståndet mellan vätskeledningen och sugledningen; förångarna följer med. Ledningarna kan också dras var för sig.
  • Klicka på en ledning för att ange längd, låsa längden eller välja rördimension manuellt. ✎ i tabellerna visar att dimensionen är manuellt vald.
  • Högerklicka på en ledning för att lägga till en förångare eller rörstump på just den platsen.
  • Den runda punkten vid en förångares ledning kan dras och släppas på en annan förångares ledning av samma slag för att koppla in sig där, eller på fri yta för att koppla direkt på stammen. De små fyrkanterna dras längs förångarens kant för att flytta var ledningen går in.
  • Markera en förångare eller ledning och tryck Delete för att ta bort den. Ångra med ”Ångra” eller Ctrl/Cmd+Z.

4. Navigera i ritningen

  • Dra i bakgrunden för att panorera. Zooma med knapparna, med Ctrl/Cmd + mushjul eller genom att nypa på en styrplatta. A− och A+ ändrar textstorleken i ritningen.
  • ”Rendera om” ritar om ritningen. ”Skriv ut ritning” skriver ut flödesschemat med en sammanställning.
  • Kryssa i ”Tvinga 90°-böjar” för att alla rör ska dras i räta vinklar; kryssa ur den för att koppla och dra rör fritt, som du vill.
  • Kryssa i ”Tvinga parallella linjer” för att rör som går direkt från stammen ska ansluta mitt för förångarens anslutning och bli en rak linje utan böj. Anslutningen på stammen följer då med när du flyttar förångaren eller dess anslutning.

5. Effektmätare

  • Klicka på ”Lägg till effektmätare” och sedan på en ledning. Mätaren visar hur många kW som flödar på var sida om punkten.
  • Dra punkten för att mäta på ett annat ställe, dra rutan för att flytta avläsningen och klicka på × för att ta bort mätaren.

6. Läsa resultaten

  • Korten överst visar total kyleffekt, totalt massflöde och rörstorlek för de tre huvudstammarna.
  • Tabellerna visar för varje förångare och rörsträcka effekt, vald rörstorlek, hastighet och tryckfall (Δp). Programmet väljer den minsta rörstorlek som klarar målhastigheten.
  • ⚠ betyder att flödet kräver ett grövre rör än det största i tabellen. 🚩 betyder att två rör eller förångare har samma namn.
  • Materiallistan och isoleringslistan summerar rörlängder per dimension, utan tillägg för kopplingar. Använd dem som underlag vid beställning.

7. Spara och öppna

  • ”Spara” och ”Spara som…” sparar hela anläggningen som en fil, och ”Öppna projekt” läser in den igen.
  • I Chrome och Edge skriver ”Spara” och autospar (var 5:e minut) till samma fil när du sparat en gång. Andra webbläsare laddar ned en ny fil varje gång.

8. Enheter

  • Under ”Alternativ · Enheter” väljer du enhet för temperatur, överhettning, tryck, hastighet, längd, effekt och massflöde var för sig. Det påverkar bara hur värden visas och matas in, inte beräkningarna.

9. HC: glide, tryckfall i K, stigare och hetgas

  • Zeotropa blandningar (t.ex. R441A, R443A, R436A, R436B) har glide: vid samma tryck är bubbelpunkten lägre än daggpunkten. Temperaturerna anges som daggpunkt; glide och vätsketemperatur visas under temperaturfälten.
  • Tryckfallet visas både som Δp och som ΔT, fallet i mättnadstemperatur: på daggpunktskurvan för sug- och hetgasledningar och på bubbelpunktskurvan för vätskeledningen. Vanliga riktvärden är ca 1 K för sugledningen och 0,5–1 K för vätske- och hetgasledningen.
  • Klicka på en sugledning och kryssa i ”Stigare” om den går uppåt. Programmet väljer då en dimension som ger tillräcklig gashastighet för att föra med oljan (dimensionslös gashastighet j*g ≥ 0,85) och visar minsta hastighet inom parentes. ⇡🛢 betyder att inte ens minsta tillåtna dimension räcker — överväg dubbel stigare.
  • Hetgasledningen går från kompressorerna till kondensorn och bär hela massflödet. Ange längd, målhastighet och hetgastemperatur (gasens densitet räknas vid kondenseringstrycket och den temperaturen) och kryssa i ”Stigare” om den går uppåt.
  • Konstruktionstrycken sätts automatiskt efter köldmediet (EN 378-2, omgivning högst 32 °C) men kan ändras under ”Avancerat – marginaler & rörtyp”.
  • En ledning markerad som stigare (flödet går uppåt hela längden) får vätske- eller gaspelarens tyngd i tryckfallet, för vätska ca 10 kPa per meter. En förångare ovanför maskinrummet ger en stigande vätskeledning, en nedanför en stigande sugledning. Kryssrutorna finns i panelen när du klickar på en ledning.
  • Om vätskeledningens tryckfall till en förångare motsvarar mer än underkylningen börjar vätskan koka före expansionsventilen (flashgas). Kalkylatorn varnar då med ⚠; öka underkylningen eller välj grövre rör.
  • I gasledningar räknas med att gasen expanderar när trycket sjunker, så även stora tryckfall blir rätt. Beräkningen är jämförd med Danfoss Coolselector 2 och stämmer inom 1–3 %.
  • Tillägget ”Extra längd, anslutningar (%)” ska täcka böjar och ventiler. En 90°-böj motsvarar ungefär 0,2 m rör, så standardvärdet 30 % räcker till många böjar.
  • Fyllnadsmängd (A3): rören räknas ut automatiskt, komponenterna från inre volym och vätskeandel. Välj tillämpning: kylanläggning (EN 378-1 tabell C.2: placeringsklass, tillträdeskategori och det minsta rummets volym), komfortkyla/värmepump (EN 378-1 C.2 och IEC 60335-2-40: 2,5 × LFL^1,25 × h0 × √A) eller fabriksbyggd kylmöbel (IEC 60335-2-89: 13 × LFL). Upp till m1 = 4 m³ × LFL är alltid tillåtet. Gul varning från 80 % av gränsen, röd över gränsen. Kontrollen är vägledande.
Ansvarsfriskrivning: Verktyget garanterar inte korrekta resultat. Kontrollera alltid rörtjocklek, tryckklass och övriga värden manuellt innan montage.