Tyskland: köldmedieregler, ChemKlimaschutzV 2026, certifikat och läckagegränser

EU-förordningen gäller direkt, ChemKlimaschutzV kompletterar

EU-förordningen (EU) 2024/573 om fluorerade växthusgaser gäller i Tyskland sedan den 11 mars 2024, utan att föras in i tysk lag ^[3]. Läckagekontroller, journal, servicestopp och förbud mot nya produkter kommer därför från EU-förordningen. Den tyska Chemikalien-Klimaschutzverordnung (ChemKlimaschutzV, kemikalie- och klimatskyddsförordningen) lägger till nationella regler och genomför EU-förordningen ^[1].

Den nya ChemKlimaschutzV är daterad den 14 april 2026 (BGBl. 2026 I nr 100) och trädde i kraft den 17 april 2026. Den ersatte förordningen från 2008 ^[1][2]. Förbundsdagen godkände den slutliga versionen den 26 mars 2026, efter ett tillägg som förbundsrådet (Bundesrat) hade begärt den 30 januari 2026 ^[4]. Dessutom trädde den femte ändringen av Chemikaliengesetz (ChemG, kemikalielagen) i kraft den 2 april 2026. Den ger bland annat myndigheterna rätt att tillfälligt förbjuda handel för den som allvarligt eller upprepat bryter mot reglerna ^[2].

Tyska gränser för köldmedieförluster

En tysk särregel är att operatören ska se till att den specifika köldmedieförlusten vid normal drift inte överstiger vissa procentsatser per år. Förluster vid plötsliga, ovanliga händelser räknas inte. För kompakta aggregat (Kältesätze) med minst 3 kg köldmedium är gränsen 1 procent per år. För anläggningar som har byggts upp på uppställningsplatsen beror gränsen på fyllnadsmängd och byggår ^[1]:

Operatören ska också, där det är tekniskt möjligt och rimligt, hålla alla lösbara förbindningar åtkomliga. Hermetiskt slutna, märkta produkter är undantagna ^[1]. Gränserna gäller utöver EU-förordningens krav på läckagekontroll, som räknas i ton CO2e.

Återtagande av köldmedium

Tillverkare och distributörer av fluorerade växthusgaser ska ta tillbaka gaserna efter användning, eller se till att en tredje part som de anvisar gör det. Den som tar tillbaka gaserna ska föra anteckningar om typ, mängd och vart de har tagit vägen. Anteckningarna ska sparas i minst fem år och visas för myndigheten på begäran ^[1][2].

Personcertifikat: Sachkundebescheinigung

Den som installerar, underhåller, reparerar, läckagekontrollerar, tar hand om köldmedium från eller avvecklar kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning behöver en Sachkundebescheinigung (behörighetsintyg). Med den nya förordningen utvidgas kravet till utrustning med alternativa köldmedier som propan, koldioxid, ammoniak och HFO ^[5].

• Den gamla kategori I, i branschen känd som Kälteschein, motsvarar certifikat A1 när innehavaren har uppdaterat sina kunskaper och färdigheter; kategori II motsvarar på samma sätt A2. Certifikat B (CO2) och C (ammoniak) har egna kunskapskrav och täcks inte av ett kategori‑I‑certifikat. Enligt § 7(1) utfärdas det nya Sachkundebescheinigung på ansökan efter en uppfriskningskurs för den aktuella verksamheten ^[1][9].
• Nya certifikat utfärdas enligt § 6(1) till personer som kan uppvisa en avslutad teknisk eller hantverksmässig yrkesutbildning och har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov. Undantag finns, till exempel för personer som är inskrivna i Handwerksrolle eller kan visa en jämförbar kvalifikation (§ 6(4)–(5)) ^[1].
• Certifikat enligt de tidigare reglerna är giltiga fram till den 12 mars 2029. För att fortsätta arbeta efter detta datum krävs en godkänd uppfriskningskurs ^[5].
• Uppfriskningskurser måste då genomföras minst var sju år ^[5].

Certifikaten utfärdas bland annat av handelskamrarna (IHK), hantverkskamrarna (HWK) och godkända utbildningsanordnare ^[5]. Minimikraven är gemensamma i EU och står i genomförandeförordningen (EU) 2024/2215.

Företagscertifikat: Betriebszertifizierung

Företag som installerar, underhåller eller reparerar sådan utrustning åt andra måste vara certifierade. Företaget måste visa att det har tillräckligt med certifierade personer för den förväntade arbetsvolymen och att de har tillgång till nödvändiga verktyg och rutiner. Certifikatet utfärdas av den ansvariga myndigheten i delstaten, exempelvis Regierungspräsidium Darmstadt i Hessen ^[6]. Vilken myndighet som är kompetent varierar mellan delstaterna. Företagscertifikat utfärdade enligt de gamla reglerna är giltiga fram till den 12 mars 2029 (§ 17(5)); om en ny ansökan lämnas in före detta datum kan företaget förlita sig på det gamla certifikatet i nio månader från ansökan (§ 10(6)) ^[1].

Märkning och språk

Den som placerar märkt produkt eller utrustning på den tyska marknaden måste säkerställa att den information som krävs enligt artikel 12(3) och (5) i förordning (EU) 2024/573 ges på tyska i bruksanvisningarna och i reklammaterial (§ 13(1)). För utrustning som tas i bruk i Tyskland måste säkerhetskraven för platsen i etiketten enligt genomförandeförordning (EU) 2024/2174 också vara på tyska (§ 13(2)) ^[1]. För mobil utrustning enligt artikel 5(3)(b)–(c) i EU‑förordningen gäller §§ 5, 10 och 14 från den 13 mars 2027 (§ 17(6)) ^[1].

Myndigheter, tillsyn och påföljder

Umweltbundesamt (UBA, tyska miljöverket) tillhandahåller information om reglerna och publicerar vanliga frågor om F‑gas‑förordningen. Tillsynen utförs av myndigheterna i delstaterna. En lista över dem förvaltas av Bund/Länder-Arbeitsgemeinschaft Chemikaliensicherheit (BLAC) ^[2][3].

Brott mot F-gasförordningen och ChemKlimaschutzV kan leda till böter (Ordnungswidrigkeit) eller i vissa fall straffrättsliga påföljder enligt kemikalielagen. Vilka brott som omfattas anges i Chemikalien-Sanktionsverordnung (ChemSanktionsV). Den har anpassats till 2024/573, bland annat så att köp av F-gaser eller fyllda produkter utan certifikat kan bestraffas ^[7].

Den som levererar HFC måste också lämna in en deklaration om att kvotkravet är uppfyllt enligt § 12j i kemikalielagen ^[2].

Att tänka på

Kylanläggningar räknas som tryckanläggningar som måste inspekteras enligt Betriebssicherheitsverordnung (BetrSichV, förordning om driftssäkerhet). Om det styrande tryckkärlet har en tryck-volymprodukt över 200 bar·l måste ett godkänt kontrollorgan (ZÜS) inspektera anläggningen före idrifttagning. Mindre anläggningar kan inspekteras av en kompetent person (befähigte Person). Där förordningen inte anger intervall fastställer arbetsgivaren typ, omfattning och intervall för periodiska kontroller i riskbedömningen, men förordningens maxintervall får inte överskridas (3 § 6 mom., bilaga 2 avsnitt 4 nr 7 tabell 12, nr 7.2). För slutna kretsar med vätska i grupp 1 ska den externa kontrollen ske senast efter 5 år om den utförs av ett ZÜS eller efter 10 år om den utförs av en kompetent person; för andra vätskor är det 10 år. Ingen inre kontroll krävs, och hållfasthetsprovning behövs endast när en del tas ur drift för reparation. För kärl mellan 200 och 1 000 bar·l kan de periodiska kontrollerna utföras av en kompetent person; ett ZÜS krävs endast över 1 000 bar·l (tabell 3 och 4). Rörledningar för brandfarliga gaser (H220, H221) med DN över 25 och PS·DN över 2 000 bar·mm måste kontrolleras av ett ZÜS (tabell 8) ^[10].

Praktisk checklista

1. Kontrollera att dina certifikat är giltiga efter 12 mars 2029 och boka en repetitionskurs i tid ^[5].
2. Beräkna anläggningens årliga förlust och jämför den med de tyska procentuella gränsvärdena, inte bara med EU:s intervall för läckagekontroll ^[1].
3. Återlämna använt köldmedium till tillverkaren eller distributören och spara kvitton och register i minst fem år ^[1].
4. Fråga delstatens myndighet om företagscertifiering och tillsyn ^[3][6].
5. Planera BetrSichV-inspektionen före idrifttagning, särskilt för större kärl, och håll dig till maxintervallen ^[8][10].