Säkerhetsventilen blåser av eller läcker

Orsaker, de troligaste först

Ordningen är ungefärlig och bygger på vanliga fel i fält. Mät alltid innan du byter något.

1. 1
   Flödesschema A

   Trycket steg under stilleståndet när köldmediet värmdes upp.

   Åtgärd: Felsök stilleståndstrycket: reservkyla, tryckavlastning och ventilernas lägen vid strömavbrott.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa CO2-stilleståndskyla och strömavbrott

   Vid stillestånd värms en CO2-anläggning (R744) upp och trycket stiger. Ett reservkylaggregat, ofta på reservkraft, måste hålla behållartrycket under säkerhetsventilens inställning, och omstarten måste ske utan att säkerhetsventilerna löser ut.

   1. Förbered och kom överens om testet. Läs tillverkarens procedur, meddela butiks- eller anläggningsansvarig och planera testet till en tidpunkt då ett kort stopp är acceptabelt. Använd manometrar klassade för CO2. Stäng aldrig ventiler så att vätska stängs inne mellan dem, och isolera aldrig en säkerhetsventil.

      ✓ Kontroll: Proceduren finns till hands och operatören vet att testet utförs.

   2. Notera tryck och inställningar. Läs av behållartrycket, säkerhetsventilens öppningstryck, behållarens PS samt börvärden för start och stopp av reservaggregatet.

      ✓ Kontroll: Reservaggregatets starttryck ligger klart under säkerhetsventilens inställning.

   3. Kontrollera reservaggregatet och dess matning. Kontrollera att reservkondenseringsaggregatet står i automatläge, att dess matning kommer från reservkraftskällan (UPS eller generator, om sådan finns) och att dess säkringar och kontaktor är i ordning.

      ✓ Kontroll: Reservaggregatet är klart och matat från reservkraftförsörjningen.

   4. Simulera strömavbrottet. Slå av huvudmatningen till CO2-centralen enligt procedurbeskrivningen. Övervaka behållartrycket och kontrollera att reservaggregatet startar vid sitt starttryck.

      ✓ Kontroll: Reservaggregatet startar och behållartrycket slutar stiga och stannar under starttrycket plus en liten marginal.

   5. Kontrollera gasdetektering och ventilation. Kontrollera att CO2-detektorn i maskinrummet fungerar och att larm och ventilation startar vid larmnivån (testa med testgas enligt detektortillverkarens beskrivning).

      ✓ Kontroll: Larm och mekanisk ventilation startar vid detektorns larmnivå.

   6. Återställ strömmen och starta om. Återställ huvudmatningen och starta om anläggningen enligt tillverkarens procedur. Övervaka behållartryck, högtrycksventil och flashgasventil när kompressorerna startar.

      ✓ Kontroll: Anläggningen startar upp mjukt och ingen säkerhetsventil öppnar.

   7. Anteckna testet. Anteckna datum, tryck, reservaggregatets starttryck och resultatet i anläggningens loggbok.

      ✓ Kontroll: Testresultatet är antecknat och anläggningen går normalt.

   Kontrollera ventilernas läge och innesluten vätska

   En service- eller avstängningsventil som lämnas stängd eller halvöppen ger symptom som en strypning eller låg köldmediemängd, och vätska som stängs in mellan stängda ventiler kan spränga röret när det värms upp. Använd skyddsglasögon och handskar och överskrid aldrig systemets PS.

   1. Gå igenom kretsen med flödesschemat. Följ flödesschemat och räkna upp varje serviceventil, kulventil och vätskeventil från kompressor genom kondensor, mottagare, vätskeledning, förångare och sugrör.

      ✓ Kontroll: Du har en lista över alla ventiler och deras erforderliga läge vid normal drift.

   2. Kontrollera serviceventilerna. Kontrollera med en ventilnyckel att sug-, tryck- och vätskeserviceventiler är fullt öppna (motställda). Vrid ur ventilsätet endast medan en manometer är ansluten. Sätt tillbaka hättorna efteråt.

      ✓ Kontroll: Spindlarna är fullt öppna och hättorna är dragna.

   3. Leta efter delvis stängda ventiler. Med systemet igång, mät rörtemperaturen före och efter varje ventil på vätskeledningen med en tångtermometer. Ett tydligt temperaturfall, frost eller svettning efter en ventil betyder att den är delvis stängd eller stryp.

      ✓ Kontroll: Det är inget märkbart temperaturfall över någon ventil i vätskeledningen.

   4. Kontrollera magnetventilerna. Kontrollera att magnetventilerna öppnar vid styrsignal: spolen är strömsatt (magnetprovare eller spänning på spolen) och det är flöde (temperaturförändring efter ventilen).

      ✓ Kontroll: Varje magnetventil öppnar när den styrs och stänger när den inte gör det.

   5. Inneslut aldrig vätska. Innan du stänger två ventiler på en vätskefilld sektion, pumpa ut vätskan eller se till att sektionen har en tryckavlastningsväg (säkerhetsventil eller öppen väg till mottagaren). Lämna aldrig en vätskeledning stängd i båda ändar.

      ✓ Kontroll: Varje sektion som kan stängas av är tom eller har en avlastningsväg.

   6. CO2: kontrollera stilleståndsskydd. På R744-system, bekräfta att stilleståndsenheten, säkerhetsventilerna och eventuell tryckhållningsfunktion är i drift innan ventiler stängs, eftersom trycket i innesluten CO2 stiger snabbt när den värms upp (se guiden för CO2-stillestånd).

      ✓ Kontroll: Stilleståndstrycket stannar en bit under PS och säkerhetsventilerna är öppna mot sitt utlopp.

   Fortsätt med: CO2-anläggningen får högt tryck i stillestånd →

2. 2
   Flödesschema B

   För högt drifttryck: högtryckspressostaten eller styrningen stoppade inte i tid.

   Åtgärd: Felsök högtrycket och kontrollera att pressostaten bryter innan säkerhetsventilen öppnar. Kontrollera med läcksökare att säkerhetsventilen har stängt tätt, och byt den om den läcker.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa en pressostat eller tryckvakt

   Hög- och lågtryckspressostater skyddar kompressorn och systemet. Kontrollera att de bryter och sluter vid sina inställningar mot en kalibrerad manometer, och att givare skickar rätt signal. Förbi-koppla aldrig en pressostat.

   1. Anslut en kalibrerad manometer. Anslut en kalibrerad manometer eller digitalt mätställ till ett serviceuttag på samma sida och så nära pressostaten eller givaren som möjligt. Använd skyddsglasögon och handskar; håll tändkällor borta vid A2L/A3-köldmedier.

      ✓ Kontroll: Manometern visar ett stabilt tryck nära pressostaten.

   2. Läs av inställningarna. Anteckna brytpunkt, slutpunkt (eller differential) och återställningstyp (automatisk eller manuell) från pressostatens skala eller styrenheten. HP-inställningen måste vara under säkerhetsventilens anmodade tryck och systemets PS.

      ✓ Kontroll: Du vet vad varje pressostat ska göra och HP-inställningen är lägre än säkerhetsventilens tryck.

   3. Testa lågtryckspressostaten. Stäng långsamt vätskeledningsventilen (pumpa ner) samtidigt som du tittar på manometern och pressostatens kontakt eller styrenhetens ingång. Låt inte kompressorn gå i djup vakuum.

      ✓ Kontroll: Pressostaten öppnar vid sin brytinställning inom tillverkarens tolerans och stänger igen vid sin slutpunkt.

   4. Testa högtryckspressostaten. Där det kan göras säkert, minska kondensorns luftflöde steg för steg samtidigt som du tittar på manometern. Stanna omedelbart om trycket når inställningen utan att lösa ut. På CO2-system, eller där det inte är säkert att höja trycket, testa istället pressostaten utanför systemet med kväve och en regulator.

      ✓ Kontroll: Pressostaten löser ut vid sin inställning inom tolerans och en bit under säkerhetsventilens tryck.

   5. Kontrollera givarsignalen. Mät utsignalen (t.ex. 0,5–4,5 V eller 4–20 mA) vid styrenhetens ingång och omvandla den med givarens område till tryck.

      ✓ Kontroll: Det beräknade trycket stämmer överens med referensmanometern inom givarens tolerans.

   6. Återställ och dokumentera. Öppna ventilerna helt, återställ luftflödet, återställ eventuell manuell återställning och skriv upp de uppmätta bryt- och slutpunkterna i serviceprotokollet. Byt ut en pressostat som inte löser ut vid sin inställning.

      ✓ Kontroll: Systemet går normalt och de uppmätta värdena är dokumenterade.

   Kontrollera en säkerhetsventil

   Säkerventilen skyddar systemet mot tryck över PS. Den måste ha rätt inställning, tätt säte efter öppning och avblåsa till en säker plats genom en korrekt dimensionerad ledning.

   1. Kontrollera märkningen. Läs av inställt tryck och ventilens data från ventilhuset eller typskylten och jämför med PS för den skyddade delen. Det inställda trycket får inte vara högre än PS. Justera, blockera eller isolera aldrig en säkerhetsventil.

      ✓ Kontroll: Det inställda trycket är lika med eller lägre än PS för den skyddade delen.

   2. Kontrollera ventilens skick. Leta efter korrosion, skador, bruten plombering och tecken på att ventilen har öppnat (frost, olja eller smuts vid utloppet). Kontrollera tillverknings- eller monteringsdatum.

      ✓ Kontroll: Ventilen är oskadad, plomberingen är intakt och åldern är noterad.

   3. Kontrollera om sätet läcker. Kontrollera utloppet med en elektronisk läckdetektor eller läcksökningsvätska. En ventil som har öppnat sluter ofta inte tätt igen.

      ✓ Kontroll: Detektorn ger ingen signal och inga bubblor bildas vid utloppet.

   4. Kontrollera avblåsningsledningen. Kontrollera att avblåsningsledningen är dimensionerad för ventilen (EN 13136; använd en beräkningsverktyg för säkerhetsventiler), inte är blockerad, saknar avstängningsventil samt slutar utomhus på säker plats, skyddad mot regn och med dränering.

      ✓ Kontroll: Ledningsdimensionen stämmer med beräkningen och utloppet är öppet och säkert.

   5. Byt vid behov. Byt en ventil som läcker, har öppnat, är skadad eller har nått tillverkarens bytesintervall eller nationella regler. Vid växlingsventil, koppla om till den andra säkerhetsventilen först; annars måste systemet pumpas ner eller tömmas (F-gasbehörighet).

      ✓ Kontroll: En ny ventil med rätt inställning är monterad, eller den befintliga ventilen är godkänd.

   6. Dokumentera. Anteckna kontrollen, eventuell avblåsning och eventuellt byte (inställt tryck, serienummer, datum) i loggboken.

      ✓ Kontroll: Loggboken visar ventilens data och resultatet av kontrollen.

   Läcksök ett kyla-/värmepumpsystem

   Hitta läckor systematiskt, verifiera reparationen och dokumentera arbetet. Arbeten som öppnar köldmediekretsen kräver F-gascertifiering (förordning (EU) 2024/573 eller nation motsvarighet, EPA 608 i USA).

   1. Förbered systemet och detektorn. Systemet måste vara under tryck (i drift eller stillastående med varm omgivning). Stoppa fläktar i området för att få lugn luft och ventilera låglänta eller inneslutna utrymmen. Vid A2L/A3-köldmedier: använd inga tändkällor och endast detektorer som är godkända för dessa; vid CO2 (R744): kom ihåg det mycket höga trycket. Kontrollera den elektroniska detektorn (EN 14624) mot dess referenslääcka eller enligt tillverkarens anvisningar.

      ✓ Kontroll: Detektorn reagerar på referensläckan och luften kring systemet är stilla.

   2. Sök med den elektroniska detektorn. Flytta sökaren långsamt, några centimeter per sekund, nära varje hårdlött förband, fläns, ventilstam, Schrader-insats, manometer och rörkrök. Köldmedier är tyngre än luft, så håll sökaren vid och under varje förband. Följ kretsen i en fast ordning så att inget missas.

      ✓ Kontroll: Varje förband längs kretsen har passerats och varje larm har upprepats på samma ställe.

   3. Verifiera med läcksökningsvätska. Spraya läcksökningsvätska på varje misstänkt punkt och iaktta den i minst en minut; små läckor bildar långsamt bubblor eller skum.

      ✓ Kontroll: Bubblor eller skum pekar ut läckan, eller punkten är verifierad tät.

   4. Använd UV-spårämne endast där det är godkänt. Om systemet redan innehåller ett UV-spårämne som godkänts av kompressortillverkaren, lys på förbanden med en UV-lampa och bär UV-glasögon.

      ✓ Kontroll: En fluorescerande spårning markerar läckan, eller inget spår syns.

   5. Reparera korrekt. Sug ut köldmediet (eller stäng av sektionen), reparera med kvävgasgenomströmning vid lödning, tryckprova med kväve, evakuera och fyll efter vikt. Fyll aldrig på köldmedium på prov utan att hitta och laga läckan.

      ✓ Kontroll: Det reparerade förbandet håller provtrycket med kväve och systemet är fyllt med angiven mängd.

   6. Dokumentera och efterkontrollera. Skriv läckans placering, orsakat, reparation, köldmediemängd och ditt certifikatnummer i aggregatets loggbok. Kontrollera reparationen igen inom en månad enligt F-gasförordningens krav.

      ✓ Kontroll: Loggboksnoteringen är komplett och en uppföljande kontroll är inbokad.

   Fortsätt med: Anläggningen löser ut på högtryck →

3. 3

   Högtryckspressostaten bröt inte på grund av ett elfel: byglad, felkopplad eller trasig.

   Åtgärd: Kontrollera kopplingen och brytpunkten med en kalibrerad manometer. En pressostat får aldrig vara byglad; åtgärda det direkt.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa en pressostat eller tryckvakt

   Hög- och lågtryckspressostater skyddar kompressorn och systemet. Kontrollera att de bryter och sluter vid sina inställningar mot en kalibrerad manometer, och att givare skickar rätt signal. Förbi-koppla aldrig en pressostat.

   1. Anslut en kalibrerad manometer. Anslut en kalibrerad manometer eller digitalt mätställ till ett serviceuttag på samma sida och så nära pressostaten eller givaren som möjligt. Använd skyddsglasögon och handskar; håll tändkällor borta vid A2L/A3-köldmedier.

      ✓ Kontroll: Manometern visar ett stabilt tryck nära pressostaten.

   2. Läs av inställningarna. Anteckna brytpunkt, slutpunkt (eller differential) och återställningstyp (automatisk eller manuell) från pressostatens skala eller styrenheten. HP-inställningen måste vara under säkerhetsventilens anmodade tryck och systemets PS.

      ✓ Kontroll: Du vet vad varje pressostat ska göra och HP-inställningen är lägre än säkerhetsventilens tryck.

   3. Testa lågtryckspressostaten. Stäng långsamt vätskeledningsventilen (pumpa ner) samtidigt som du tittar på manometern och pressostatens kontakt eller styrenhetens ingång. Låt inte kompressorn gå i djup vakuum.

      ✓ Kontroll: Pressostaten öppnar vid sin brytinställning inom tillverkarens tolerans och stänger igen vid sin slutpunkt.

   4. Testa högtryckspressostaten. Där det kan göras säkert, minska kondensorns luftflöde steg för steg samtidigt som du tittar på manometern. Stanna omedelbart om trycket når inställningen utan att lösa ut. På CO2-system, eller där det inte är säkert att höja trycket, testa istället pressostaten utanför systemet med kväve och en regulator.

      ✓ Kontroll: Pressostaten löser ut vid sin inställning inom tolerans och en bit under säkerhetsventilens tryck.

   5. Kontrollera givarsignalen. Mät utsignalen (t.ex. 0,5–4,5 V eller 4–20 mA) vid styrenhetens ingång och omvandla den med givarens område till tryck.

      ✓ Kontroll: Det beräknade trycket stämmer överens med referensmanometern inom givarens tolerans.

   6. Återställ och dokumentera. Öppna ventilerna helt, återställ luftflödet, återställ eventuell manuell återställning och skriv upp de uppmätta bryt- och slutpunkterna i serviceprotokollet. Byt ut en pressostat som inte löser ut vid sin inställning.

      ✓ Kontroll: Systemet går normalt och de uppmätta värdena är dokumenterade.

   Felsök styr- och säkerhetskedjan

   När en kompressor eller fläkt inte får startsignal, följ styrspänningen genom säkerhetskedjan i elschemat till den punkt där den försvinner. Spänningsmätning i öppen elcentral får endast utföras av behörig personal.

   1. Skaffa elschemat. Hitta schemat för aggregatet och markera vägen från styrspänningen genom säkringar, säkerhetsanordningar (HP/LP-pressostater, motorskydd, termiskt skydd) och regulatorutgångar till kontaktorspolen. Använd en CAT III/IV-mätare med isolerade mätpinnar.

      ✓ Kontroll: Schemat matchar aggregatets modell- och serienummerskylt, och du känner till komponenternas ordning.

   2. Kontrollera styrspänningen. Mät spänningen på sekundärsidan av styrtransformatorn eller nätagregatet och kontrollera styrsäkringarna.

      ✓ Kontroll: Märkstyrspänningen (t.ex. 24 V AC eller 230 V AC) finns där och säkringarna är hela.

   3. Följ kedjan komponent för komponent. Mät från varje plint i kedjan till nolla eller styrgemensam, i schemats ordning. Brygga aldrig en säkerhetsbrytare för att få systemet att gå.

      ✓ Kontroll: Du hittar punkten där spänning finns på ingången men 0 V på utgången: den komponenten är öppen.

   4. Ta reda på varför komponenten har brutit. Läs av komponenten: har HP-pressostaten löst ut och har den manuell återställning, har motorskyddet löst ut, är en dörr- eller flödesvakt öppen? Kontrollera orsaken (tryck, ström, temperatur) innan återställning.

      ✓ Kontroll: Orsaken till utlösningen är känd, inte bara komponenten.

   5. Kontrollera regulatorns utgång och reläer. Med anrop för drift aktivt, mät utgången vid regulatorns reläplint. Ett relä som är aktiverat men saknar spänning på utgången, eller som förblir slutet utan anrop, är trasigt.

      ✓ Kontroll: Utgången följer anropet: spänning när regulatorn anropar och ingen när den inte gör det.

   6. Reparera och testa. Isolera och lås av innan du byter en del eller efterdrar plintar. Slå på strömmen, återställ och kontrollera att kedjan sluter sig och att kontaktorn drar till.

      ✓ Kontroll: Systemet startar vid anrop och stannar när respektive säkerhetsanordning bryter.

4. 4
   Flödesschema C

   Ventilen sluter inte tätt efter avblåsningen, ofta på grund av smuts eller ett skadat säte.

   Åtgärd: Byt ventilen. Justera aldrig en säkerhetsventil själv, och för in händelsen i journalen.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera en säkerhetsventil

   Säkerventilen skyddar systemet mot tryck över PS. Den måste ha rätt inställning, tätt säte efter öppning och avblåsa till en säker plats genom en korrekt dimensionerad ledning.

   1. Kontrollera märkningen. Läs av inställt tryck och ventilens data från ventilhuset eller typskylten och jämför med PS för den skyddade delen. Det inställda trycket får inte vara högre än PS. Justera, blockera eller isolera aldrig en säkerhetsventil.

      ✓ Kontroll: Det inställda trycket är lika med eller lägre än PS för den skyddade delen.

   2. Kontrollera ventilens skick. Leta efter korrosion, skador, bruten plombering och tecken på att ventilen har öppnat (frost, olja eller smuts vid utloppet). Kontrollera tillverknings- eller monteringsdatum.

      ✓ Kontroll: Ventilen är oskadad, plomberingen är intakt och åldern är noterad.

   3. Kontrollera om sätet läcker. Kontrollera utloppet med en elektronisk läckdetektor eller läcksökningsvätska. En ventil som har öppnat sluter ofta inte tätt igen.

      ✓ Kontroll: Detektorn ger ingen signal och inga bubblor bildas vid utloppet.

   4. Kontrollera avblåsningsledningen. Kontrollera att avblåsningsledningen är dimensionerad för ventilen (EN 13136; använd en beräkningsverktyg för säkerhetsventiler), inte är blockerad, saknar avstängningsventil samt slutar utomhus på säker plats, skyddad mot regn och med dränering.

      ✓ Kontroll: Ledningsdimensionen stämmer med beräkningen och utloppet är öppet och säkert.

   5. Byt vid behov. Byt en ventil som läcker, har öppnat, är skadad eller har nått tillverkarens bytesintervall eller nationella regler. Vid växlingsventil, koppla om till den andra säkerhetsventilen först; annars måste systemet pumpas ner eller tömmas (F-gasbehörighet).

      ✓ Kontroll: En ny ventil med rätt inställning är monterad, eller den befintliga ventilen är godkänd.

   6. Dokumentera. Anteckna kontrollen, eventuell avblåsning och eventuellt byte (inställt tryck, serienummer, datum) i loggboken.

      ✓ Kontroll: Loggboken visar ventilens data och resultatet av kontrollen.

   Dokumentera arbete i F-gasloggboken

   Läcksökningar, reparationer och varje kilo som fylls på eller återvinns måste dokumenteras. I EU följer detta förordning (EU) 2024/573; andra länder har egna regler (USA: EPA, 40 CFR del 82 och 84).

   1. Hitta rätt anläggning. Öppna loggboken eller det digitala registret för den specifika anläggningen och kontrollera att anläggnings-ID, plats och köldmedium stämmer med typskylten.

      ✓ Kontroll: Posten tillhör det system du arbetar på.

   2. Dokumentera vem och när. Ange datum, ditt företags certifikatnummer, ditt eget F-gascertifikatnummer och ditt namn.

      ✓ Kontroll: Datum och båda certifikatnummer är angivna.

   3. Beskriv arbetet. Ange typ av arbete (läcksökning, reparation, underhåll, installation, utrangering), resultatet av eventuell läcksökning, var en läcka hittades och hur den reparerades.

      ✓ Kontroll: Någon annan kan förstå av anteckningen vad som gjorts och påträffats.

   4. Dokumentera mängderna. Ange köldmedietyp samt tillförd och återvunnen mängd i kg, avläst från vågen. För återvunnet köldmedium, notera om det ska återvinnas, regenereras eller förstöras och vart det tar vägen. Koldioxidekvivalenten kan läggas till.

      ✓ Kontroll: Mängder i kg stämmer med vågens avläsningar.

   5. Planera uppföljning. Efter läckagereparation måste systemet läcksökas igen av certifierad personal inom en månad. Anteckna det datumet samt nästa periodiska läcksökning.

      ✓ Kontroll: Båda datum är skrivna i loggboken.

   6. Signera och spara. Signera anteckningen och ge operatören en kopia om loggboken inte förvaras på plats. Operatören sparar handlingarna i minst fem år.

      ✓ Kontroll: Anteckningen är signerad och operatören har tillgång till den.

5. 5

   Vätska instängd mellan stängda ventiler (till exempel efter service eller vid nedpumpning) expanderar när den värms och trycket stiger kraftigt.

   Åtgärd: Ta reda på vilka ventiler som var stängda när det hände. Stäng aldrig in en vätskefylld rörsträcka; öppna ventilerna eller töm sträckan, och sätt en säkerhetsventil på sträckor som kan stängas in.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera ventilernas läge och innesluten vätska

   En service- eller avstängningsventil som lämnas stängd eller halvöppen ger symptom som en strypning eller låg köldmediemängd, och vätska som stängs in mellan stängda ventiler kan spränga röret när det värms upp. Använd skyddsglasögon och handskar och överskrid aldrig systemets PS.

   1. Gå igenom kretsen med flödesschemat. Följ flödesschemat och räkna upp varje serviceventil, kulventil och vätskeventil från kompressor genom kondensor, mottagare, vätskeledning, förångare och sugrör.

      ✓ Kontroll: Du har en lista över alla ventiler och deras erforderliga läge vid normal drift.

   2. Kontrollera serviceventilerna. Kontrollera med en ventilnyckel att sug-, tryck- och vätskeserviceventiler är fullt öppna (motställda). Vrid ur ventilsätet endast medan en manometer är ansluten. Sätt tillbaka hättorna efteråt.

      ✓ Kontroll: Spindlarna är fullt öppna och hättorna är dragna.

   3. Leta efter delvis stängda ventiler. Med systemet igång, mät rörtemperaturen före och efter varje ventil på vätskeledningen med en tångtermometer. Ett tydligt temperaturfall, frost eller svettning efter en ventil betyder att den är delvis stängd eller stryp.

      ✓ Kontroll: Det är inget märkbart temperaturfall över någon ventil i vätskeledningen.

   4. Kontrollera magnetventilerna. Kontrollera att magnetventilerna öppnar vid styrsignal: spolen är strömsatt (magnetprovare eller spänning på spolen) och det är flöde (temperaturförändring efter ventilen).

      ✓ Kontroll: Varje magnetventil öppnar när den styrs och stänger när den inte gör det.

   5. Inneslut aldrig vätska. Innan du stänger två ventiler på en vätskefilld sektion, pumpa ut vätskan eller se till att sektionen har en tryckavlastningsväg (säkerhetsventil eller öppen väg till mottagaren). Lämna aldrig en vätskeledning stängd i båda ändar.

      ✓ Kontroll: Varje sektion som kan stängas av är tom eller har en avlastningsväg.

   6. CO2: kontrollera stilleståndsskydd. På R744-system, bekräfta att stilleståndsenheten, säkerhetsventilerna och eventuell tryckhållningsfunktion är i drift innan ventiler stängs, eftersom trycket i innesluten CO2 stiger snabbt när den värms upp (se guiden för CO2-stillestånd).

      ✓ Kontroll: Stilleståndstrycket stannar en bit under PS och säkerhetsventilerna är öppna mot sitt utlopp.

6. 6
   Flödesschema D

   Ventilen har fel öppningstryck eller ligger för nära drifttrycket, eller utblåsledningen ger för stort mottryck.

   Åtgärd: Jämför ventilens märkning med anläggningens PS och drifttryck. Kontrollera utblåsledningen med kalkylatorn.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera en säkerhetsventil

   Säkerventilen skyddar systemet mot tryck över PS. Den måste ha rätt inställning, tätt säte efter öppning och avblåsa till en säker plats genom en korrekt dimensionerad ledning.

   1. Kontrollera märkningen. Läs av inställt tryck och ventilens data från ventilhuset eller typskylten och jämför med PS för den skyddade delen. Det inställda trycket får inte vara högre än PS. Justera, blockera eller isolera aldrig en säkerhetsventil.

      ✓ Kontroll: Det inställda trycket är lika med eller lägre än PS för den skyddade delen.

   2. Kontrollera ventilens skick. Leta efter korrosion, skador, bruten plombering och tecken på att ventilen har öppnat (frost, olja eller smuts vid utloppet). Kontrollera tillverknings- eller monteringsdatum.

      ✓ Kontroll: Ventilen är oskadad, plomberingen är intakt och åldern är noterad.

   3. Kontrollera om sätet läcker. Kontrollera utloppet med en elektronisk läckdetektor eller läcksökningsvätska. En ventil som har öppnat sluter ofta inte tätt igen.

      ✓ Kontroll: Detektorn ger ingen signal och inga bubblor bildas vid utloppet.

   4. Kontrollera avblåsningsledningen. Kontrollera att avblåsningsledningen är dimensionerad för ventilen (EN 13136; använd en beräkningsverktyg för säkerhetsventiler), inte är blockerad, saknar avstängningsventil samt slutar utomhus på säker plats, skyddad mot regn och med dränering.

      ✓ Kontroll: Ledningsdimensionen stämmer med beräkningen och utloppet är öppet och säkert.

   5. Byt vid behov. Byt en ventil som läcker, har öppnat, är skadad eller har nått tillverkarens bytesintervall eller nationella regler. Vid växlingsventil, koppla om till den andra säkerhetsventilen först; annars måste systemet pumpas ner eller tömmas (F-gasbehörighet).

      ✓ Kontroll: En ny ventil med rätt inställning är monterad, eller den befintliga ventilen är godkänd.

   6. Dokumentera. Anteckna kontrollen, eventuell avblåsning och eventuellt byte (inställt tryck, serienummer, datum) i loggboken.

      ✓ Kontroll: Loggboken visar ventilens data och resultatet av kontrollen.

   Säkerhetsventil och utblåsledning (EN 13136 / EN ISO 24664) →