Kompressorns motorskydd löser ut

Orsaker, de troligaste först

Ordningen är ungefärlig och bygger på vanliga fel i fält. Mät alltid innan du byter något.

1. 1
   Flödesschema A

   Matningsfel: låg spänning, fasbortfall, fasobalans eller en glappande kontakt.

   Åtgärd: Mät spänningen vid kompressorn under start och drift. Dra efter plintar, kontrollera kontaktor och säkringar och låt en elinstallatör åtgärda fel i elnätet.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Mät spänning och ström under drift

   Låg spänning, fasobalans eller hög ström gör att motorer överhettas och löser ut. Mät vid stillastående, under start och i drift samt jämför med märkskylten. Spänningsmätning i öppen elcentral får endast utföras av behörig personal.

   1. Förbered för spänningsmätning. Använd en CAT III/IV-multimeter med isolerade mätpennor och en true-RMS tångmultimeter med startströmsfunktion. Använd skyddsglasögon, inga lösa kläder och håll händerna borta från fläktar och remmar som kan starta automatiskt.

      ✓ Kontroll: Instrument och mätledningar är CAT III- eller CAT IV-klassade och instrumentet fungerar på en känd spänningskälla.

   2. Mät matningsspänningen vid stillastående. Mät L1–L2, L2–L3 och L3–L1 (samt fas till nolla där så används) vid de inkommande plintarna när kompressorn står stilla.

      ✓ Kontroll: Alla spänningar ligger inom området på märkskylten eller databladet (många kompressorer tillåter ±10 % av märkspänningen).

   3. Mät spänning under start och i drift. Mät samma faser vid kompressorkontaktorn medan kompressorn startar och igen efter några minuters gång. Ett stort spänningsfall under start tyder på svag matning, klena kablar eller dålig anslutning.

      ✓ Kontroll: Spänningen ligger inom tillåtet område även vid start och under drift.

   4. Beräkna spänningsobalansen. Obalans (%) = största avvikelsen från medelvärdet av de tre fasspänningarna ÷ medelvärdet × 100.

      ✓ Kontroll: Obalansen ligger inom kompressortillverkarens gräns (ofta ca 2 %).

   5. Mät strömmen på varje fas. Tånga runt varje fasledare för sig: startströmmen vid tillslag och driftströmmen efter att systemet har stabiliserats.

      ✓ Kontroll: Driftströmmen överstiger inte märkströmmen (RLA) på märkskylten och är ungefär lika stor på alla tre faserna.

   6. Dokumentera och åtgärda. Skriv spänningar, obalans och strömmar i servicerapporten. Stort spänningsfall: efterdra och kontrollera anslutningar i spänningslöst tillstånd. Obalans eller hög ström: felsök matning eller motor innan omstart sker upprepade gånger.

      ✓ Kontroll: Mätvärdena är dokumenterade och eventuella fel är spårade till matning, anslutning eller motor.

   Testa en kontaktor

   Slitna, fastbrända eller löst anslutna kontaktorkontakter ger fasavbrott, överhettning och motorskador. Kontrollera kontakter, spole och spänningsfall samt byt ut en sliten kontaktor. Elarbeten får endast utföras av behörig personal.

   1. Frånskilj och spärra. Slå av och lås frånskiljaren, sätt upp en varningsskylt och spänningspröva med en tvåpolig spänningsprovare på alla in- och utgående plintar samt spolmatningen, som kan komma från en separat styrkrets.

      ✓ Kontroll: 0 V på alla poler, spolanslutningar och mot jord.

   2. Inspektera kontakter och mekanism. Ta av gnistskyddet om konstruktionen tillåter det. Leta efter kraftigt gropiga, brända eller sammansvetsade kontakter samt missfärGade plintar eller smält plast. Tryck in ankaret för hand (strömlöst) och kontrollera att det rör sig fritt och fjädrar tillbaka.

      ✓ Kontroll: Kontakterna är fria från grova gropar eller fastbränningar, och ankaret rör sig fritt.

   3. Kontrollera spolen. Lossa en spolledning och mät spolens resistans. Jämför med tillverkarens data eller en ny kontaktor av samma typ.

      ✓ Kontroll: Spolen har vare sig avbrott (OL) eller nära 0 Ω.

   4. Kontrollera spolspränning och tillslag. Anslut igen, ta bort hänglåset, slå på strömmen och mät spänningen över spolen med CAT III/IV-instrumentet när regulatorn begär drift.

      ✓ Kontroll: Spolspänningen stämmer med märkningen på spolen och kontaktor drar till ordentligt utan att brumma eller skorra.

   5. Mät spänningsfallet över varje pol. När motorn är igång, mät från ingående till utgående plint över varje sluten pol.

      ✓ Kontroll: Spänningsfallet är nära 0 V och ungefär lika på alla poler; en pol med tydligt högre fall har slitna kontakter.

   6. Efterdra eller byt ut. Frånskilj och spärra igen. Efterdra alla plintar med tillverkarens åtdragningsmoment. Byt ut en sliten kontaktor mot en med samma spolspänning och minst samma märkeffekt (AC-3), starta sedan om och mät strömmen på varje fas.

      ✓ Kontroll: Plintarna är åtdragna och motorströmmen är ungefär lika på alla faser efter omstart.

2. 2
   Flödesschema B

   Överlast: kompressorn arbetar mot för högt tryck.

   Åtgärd: Felsök högtrycket. Kontrollera också att motorskyddet är inställt på rätt ström.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera motorskyddets inställning och utlösningar

   Motorskyddet stoppar kompressorn eller fläkten innan motorn brinner. En felaktig inställning orsakar onödiga utlösningar eller inget skydd alls, och ett skydd som återställs om och om igen utan att orsaken hittas förstör motorn.

   1. Läs av utlösningen och larmhistoriken. Notera vilket skydd som har löst ut (överströmsrelä, motorskyddsbrytare, elektronisk modul eller frekvensomriktare) och läs av larmhistoriken i styrenheten för tidpunkt och antal utlösningar.

      ✓ Kontroll: Du vet vilken enhet som löste ut, när och hur ofta.

   2. Jämför inställningen med typskylten. Jämför ströminställningen för överströmsrelät eller motorskyddsbrytaren med det värde som kompressor- eller motortillverkaren anger (till exempel max kontinuerlig ström på typskylten eller i databladet). Ställ den aldrig högre än det värdet.

      ✓ Kontroll: Inställningen stämmer överens med tillverkarens värde.

   3. Läs av den elektroniska skyddsmodulen. På kompressorer med termistorskyddsmodul (till exempel Kriwan INT69), läs av eventuell diagnos-LED eller blinkkod med hjälp av modulens manual. Kontrollera att dess matningsspänning är korrekt.

      ✓ Kontroll: Modulen visar normalt, eller så identifieras koden i manualen.

   4. Mät strömmen under drift. När skyddet har återställts och orsaken inte är uppenbart farlig, starta enheten och mät strömmen på varje fas med en tångampèremeter (CAT III/IV, isolerad, inga lösa kläder). Jämför med typskylten och kontrollera att faserna är balanserade.

      ✓ Kontroll: Strömmen är under skyddsinställningen och nästan lika på alla faser.

   5. Räkna starterna. Räkna starter per timme från reglerloggen eller genom observation. Jämför med maximala starter per timme i kompressordata. För många starter pekar på korta gångtider (börvärde, differens eller lågtryckspressostat).

      ✓ Kontroll: Antalet starter ligger inom kompressortillverkarens gräns.

   6. Hitta orsaken innan ny återställning. Leta efter orsaken till utlösningen: högt kondenseringstryck, låg eller obalanserad spänning, saknad fas, mekaniskt fel eller lindningsfel. Frånskilj och lås av innan plintar öppnas. Återställ först när orsaken har hittats och åtgärdats.

      ✓ Kontroll: Orsaken är hittad och åtgärdad, och enheten går utan nya utlösningar.

   Fortsätt med: Anläggningen löser ut på högtryck →

3. 3
   Flödesschema C

   Motorn kyls för dåligt: för lite suggas, ofta på grund av brist på köldmedium eller en ventil som matar för lite.

   Åtgärd: Mät överhettningen och felsök hög tryckgastemperatur. Fyll aldrig på köldmedium utan att först läcksöka.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Mät överhettning

   Överhettning visar om förångaren matas med rätt mängd köldmedium: för hög svälter förångaren, för låg riskerar att ge vätska till kompressorn. Mät vid förångarens utlopp (för expansionsventilen) och vid kompressorn (för att skydda den).

   1. Låt systemet stabilisera sig. Kör med normal last i minst 10–15 minuter, inte under eller direkt efter avfrostning. Använd skyddsglasögon och handskar (kalla rör kan ge frostskador); håll tändkällor borta vid A2L/A3-köldmedier.

      ✓ Kontroll: Sugtryck och rörtemperatur driver inte längre.

   2. Läs av sugtrycket. Anslut manometern till ett uttag vid förångarens utlopp om det finns ett; ett uttag vid kompressorn visar ett lägre tryck på grund av tryckfallet i sugledningen. Välj rätt köldmedium.

      ✓ Kontroll: Manometern visar ett stabilt tryck, och du vet var det mättes.

   3. Mät rörtemperaturen. Kläm fast en rörtermometer på rent, oisolerat rör bredvid expansionsventilens kolv (förångarens överhettning) och på sugledningen cirka 15–30 cm före kompressorn (kompressorns överhettning), isolerad från omgivande luft.

      ✓ Kontroll: Båda temperaturerna är stabila.

   4. Beräkna överhettning. Omvandla trycket till mättnadstemperatur; för zeotropa blandningar, använd daggpunkten. Överhettning = uppmätt rörtemperatur − mättnadstemperatur.

      ✓ Kontroll: Resultatet är positivt och jämförs med tillverkarens målvärde; för en termostatisk expansionsventil vid förångarens utlopp är det ofta runt 5–8 K.

   5. Tolk före justering. Hög överhettning tillsammans med bubblor i synglaset eller låg underkylning pekar på köldmediebrist eller strypning, inte en ventilinställning. Mycket låg kompressoröverhettning innebär risk för vätskeslag. Kontrollera fyllning, synglas och torkfilter innan du rör ventilen.

      ✓ Kontroll: Orsaken stöds av minst ett annat mätvärde.

   6. Justera endast när orsaken är ventilen. Justera en termostatisk expansionsventil i små steg (ungefär ett kvarts varv) och vänta 15–20 minuter mellan stegen; på en elektronisk ventil, ändra börvärdet i styrenheten. Anteckna värdena före och efter.

      ✓ Kontroll: Överhettningen lägger sig på målvärdet och förblir stabil under en hel cykel.

   Läcksök ett kyla-/värmepumpsystem

   Hitta läckor systematiskt, verifiera reparationen och dokumentera arbetet. Arbeten som öppnar köldmediekretsen kräver F-gascertifiering (förordning (EU) 2024/573 eller nation motsvarighet, EPA 608 i USA).

   1. Förbered systemet och detektorn. Systemet måste vara under tryck (i drift eller stillastående med varm omgivning). Stoppa fläktar i området för att få lugn luft och ventilera låglänta eller inneslutna utrymmen. Vid A2L/A3-köldmedier: använd inga tändkällor och endast detektorer som är godkända för dessa; vid CO2 (R744): kom ihåg det mycket höga trycket. Kontrollera den elektroniska detektorn (EN 14624) mot dess referenslääcka eller enligt tillverkarens anvisningar.

      ✓ Kontroll: Detektorn reagerar på referensläckan och luften kring systemet är stilla.

   2. Sök med den elektroniska detektorn. Flytta sökaren långsamt, några centimeter per sekund, nära varje hårdlött förband, fläns, ventilstam, Schrader-insats, manometer och rörkrök. Köldmedier är tyngre än luft, så håll sökaren vid och under varje förband. Följ kretsen i en fast ordning så att inget missas.

      ✓ Kontroll: Varje förband längs kretsen har passerats och varje larm har upprepats på samma ställe.

   3. Verifiera med läcksökningsvätska. Spraya läcksökningsvätska på varje misstänkt punkt och iaktta den i minst en minut; små läckor bildar långsamt bubblor eller skum.

      ✓ Kontroll: Bubblor eller skum pekar ut läckan, eller punkten är verifierad tät.

   4. Använd UV-spårämne endast där det är godkänt. Om systemet redan innehåller ett UV-spårämne som godkänts av kompressortillverkaren, lys på förbanden med en UV-lampa och bär UV-glasögon.

      ✓ Kontroll: En fluorescerande spårning markerar läckan, eller inget spår syns.

   5. Reparera korrekt. Sug ut köldmediet (eller stäng av sektionen), reparera med kvävgasgenomströmning vid lödning, tryckprova med kväve, evakuera och fyll efter vikt. Fyll aldrig på köldmedium på prov utan att hitta och laga läckan.

      ✓ Kontroll: Det reparerade förbandet håller provtrycket med kväve och systemet är fyllt med angiven mängd.

   6. Dokumentera och efterkontrollera. Skriv läckans placering, orsakat, reparation, köldmediemängd och ditt certifikatnummer i aggregatets loggbok. Kontrollera reparationen igen inom en månad enligt F-gasförordningens krav.

      ✓ Kontroll: Loggboksnoteringen är komplett och en uppföljande kontroll är inbokad.

   Fortsätt med: Hög hetgastemperatur eller varm kompressor →

4. 4
   Flödesschema D

   För många starter: motorn hinner inte svalna mellan starterna.

   Åtgärd: Felsök täta starter och ställ in minsta gångtid och stopptid enligt tillverkaren.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera regulatorns inställningar och larmhistorik

   Många fel som ser ut som hårdvarufel är felaktiga inställningar eller larm som upprepas. Läs larmhistoriken och jämför inställningarna med tillverkarens parameterlista innan du ändrar något.

   1. Läs larmhistoriken. Öppna larmmenyn med manöverpanelen eller serviceverktyget och anteckna varje nyligen inträffat larmkod med datum och tid. Slå upp varje kod i tillverkarens manual.

      ✓ Kontroll: Du har en lista över larm med klockslag och vet vad varje kod betyder.

   2. Kontrollera klockan. Kontrollera regulatorns datum och tid. En felaktig klocka förskjuter schemalagda avfrostningar och nattsänkning och gör larmhistoriken missvisande.

      ✓ Kontroll: Regulatorns klocka visar rätt lokal datum och tid.

   3. Notera alla inställningar innan du ändrar något. Skriv ner, fotografera eller exportera börvärden, differentialer, neutralzon, minsta gång- och stopp-tider, timer mot korta gångtider, avfrostningsintervall och varaktighet samt driftläge.

      ✓ Kontroll: Servicerapporten innehåller en komplett kopia av ursprungsinställningarna.

   4. Jämför med parameterlistan. Jämför varje värde med tillverkarens parameterlista och anläggningens dokumentation. Leta i synnerhet efter för liten differential (pendling), timers satta till noll och börvärden som inte matchar applikationen.

      ✓ Kontroll: Varje avvikelse är antecknad med ursprungligt och rekommenderat värde.

   5. Kontrollera säkerhetsgränserna. Jämför låg- och högtryckspressostater samt temperaturgränser i regulatorn med tillverkarens värden. Sätt aldrig en säkerhetsgräns utanför tillverkarens värden, och högtrycksvakten måste ligga under säkerhetsventilens öppningstryck.

      ✓ Kontroll: Alla säkerhetsgränser är inom tillverkarens värden.

   6. Ändra ett värde i taget och testa. Korrigera en inställning i taget, kontrollera driftläget och låt systemet gå tillräckligt länge för att se effekten. Dokumentera varje ändring i servicerapporten.

      ✓ Kontroll: Systemet går som förväntat och larmet kommer inte tillbaka.

   Fortsätt med: Kompressorn startar och stoppar ofta →

5. 5

   Kompressorn startar mot högt tryck efter ett kort stopp: omstartsfördröjningen eller tryckutjämningen fungerar inte.

   Åtgärd: Kontrollera omstartsfördröjningen i styrningen och, där sådan finns, avlastningen vid start.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera regulatorns inställningar och larmhistorik

   Många fel som ser ut som hårdvarufel är felaktiga inställningar eller larm som upprepas. Läs larmhistoriken och jämför inställningarna med tillverkarens parameterlista innan du ändrar något.

   1. Läs larmhistoriken. Öppna larmmenyn med manöverpanelen eller serviceverktyget och anteckna varje nyligen inträffat larmkod med datum och tid. Slå upp varje kod i tillverkarens manual.

      ✓ Kontroll: Du har en lista över larm med klockslag och vet vad varje kod betyder.

   2. Kontrollera klockan. Kontrollera regulatorns datum och tid. En felaktig klocka förskjuter schemalagda avfrostningar och nattsänkning och gör larmhistoriken missvisande.

      ✓ Kontroll: Regulatorns klocka visar rätt lokal datum och tid.

   3. Notera alla inställningar innan du ändrar något. Skriv ner, fotografera eller exportera börvärden, differentialer, neutralzon, minsta gång- och stopp-tider, timer mot korta gångtider, avfrostningsintervall och varaktighet samt driftläge.

      ✓ Kontroll: Servicerapporten innehåller en komplett kopia av ursprungsinställningarna.

   4. Jämför med parameterlistan. Jämför varje värde med tillverkarens parameterlista och anläggningens dokumentation. Leta i synnerhet efter för liten differential (pendling), timers satta till noll och börvärden som inte matchar applikationen.

      ✓ Kontroll: Varje avvikelse är antecknad med ursprungligt och rekommenderat värde.

   5. Kontrollera säkerhetsgränserna. Jämför låg- och högtryckspressostater samt temperaturgränser i regulatorn med tillverkarens värden. Sätt aldrig en säkerhetsgräns utanför tillverkarens värden, och högtrycksvakten måste ligga under säkerhetsventilens öppningstryck.

      ✓ Kontroll: Alla säkerhetsgränser är inom tillverkarens värden.

   6. Ändra ett värde i taget och testa. Korrigera en inställning i taget, kontrollera driftläget och låt systemet gå tillräckligt länge för att se effekten. Dokumentera varje ändring i servicerapporten.

      ✓ Kontroll: Systemet går som förväntat och larmet kommer inte tillbaka.

   Kontrollera kapacitetsregleringen

   Kapacitetsregleringen gör att anläggningen följer köldbehövet. Om den inte fungerar svänger sugtrycket, kompressorerna korta cykler och slits ut.

   1. Läs av regulatorns inställningar. Anteckna sugtryckets (eller temperaturens) börvärde, neutralzon, antal steg, varvtalsområde samt minsta gång- och stopptid. Jämför tiderna med kompressortillverkarens gräns för starter per timme.

      ✓ Kontroll: Inställningarna är antecknade och tiderna respekterar tillverkarens startgräns.

   2. Kontrollera givaren. Jämför sugtrycksgivaren som regulatorn använder med en kalibrerad manometer på samma punkt.

      ✓ Kontroll: Regulatorns avläsning stämmer overens med manometern.

   3. Följ regleringen över tid. Logga sugtryck, kapacitetssteg eller varvtal och kompressorstarter under minst 30 minuter, eller läs av regulatorns trendlogg.

      ✓ Kontroll: Sugtrycket stannar inom neutralzonen och stegen ändras i ordning utan snabba till-från-slag.

   4. Testa varje steg i manuellt läge. I regulatorns manuella läge eller testläge, manövrera varje avlastare eller kapacitetsmagnetventil. Mät spolen spänning med en CAT III/IV-mätare och titta på ström och sugtryck. Kontrollera i tillverkarens data om en spänningssatt spole lastar eller avlastar.

      ✓ Kontroll: Varje steg ger en tydlig förändring av ström och sugtryck i förväntad riktning.

   5. Kontrollera varvtal och digital styrning. För en varvtalsstyrd kompressor, kontrollera att varvtalet följer regulatorsignalen. För en digital scroll, kontrollera moduleringssignalen och magnetventilen.

      ✓ Kontroll: Varvtal eller modulering följer behovet över hela registret.

   6. Räkna starter. Räkna kompressorstarter per timme från loggen och jämför med tillverkarens maximum.

      ✓ Kontroll: Starter per timme ligger under tillverkarens gräns.

6. 6
   Flödesschema E

   Fel i motorskyddet (eller inställt under kompressorns märkström), startutrustningen eller motorlindningen, eller ett mekaniskt fel som höjer strömmen.

   Åtgärd: Kontrollera skyddets inställning mot typskylten. Bryt och lås strömmen och mät lindningsresistansen (lika mellan faserna) och isolationsresistansen mot jord. Byt ett trasigt skydd eller startrelä; efter jordfel eller brända lindningar byts kompressorn och systemet rengörs ^[2].

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera motorskyddets inställning och utlösningar

   Motorskyddet stoppar kompressorn eller fläkten innan motorn brinner. En felaktig inställning orsakar onödiga utlösningar eller inget skydd alls, och ett skydd som återställs om och om igen utan att orsaken hittas förstör motorn.

   1. Läs av utlösningen och larmhistoriken. Notera vilket skydd som har löst ut (överströmsrelä, motorskyddsbrytare, elektronisk modul eller frekvensomriktare) och läs av larmhistoriken i styrenheten för tidpunkt och antal utlösningar.

      ✓ Kontroll: Du vet vilken enhet som löste ut, när och hur ofta.

   2. Jämför inställningen med typskylten. Jämför ströminställningen för överströmsrelät eller motorskyddsbrytaren med det värde som kompressor- eller motortillverkaren anger (till exempel max kontinuerlig ström på typskylten eller i databladet). Ställ den aldrig högre än det värdet.

      ✓ Kontroll: Inställningen stämmer överens med tillverkarens värde.

   3. Läs av den elektroniska skyddsmodulen. På kompressorer med termistorskyddsmodul (till exempel Kriwan INT69), läs av eventuell diagnos-LED eller blinkkod med hjälp av modulens manual. Kontrollera att dess matningsspänning är korrekt.

      ✓ Kontroll: Modulen visar normalt, eller så identifieras koden i manualen.

   4. Mät strömmen under drift. När skyddet har återställts och orsaken inte är uppenbart farlig, starta enheten och mät strömmen på varje fas med en tångampèremeter (CAT III/IV, isolerad, inga lösa kläder). Jämför med typskylten och kontrollera att faserna är balanserade.

      ✓ Kontroll: Strömmen är under skyddsinställningen och nästan lika på alla faser.

   5. Räkna starterna. Räkna starter per timme från reglerloggen eller genom observation. Jämför med maximala starter per timme i kompressordata. För många starter pekar på korta gångtider (börvärde, differens eller lågtryckspressostat).

      ✓ Kontroll: Antalet starter ligger inom kompressortillverkarens gräns.

   6. Hitta orsaken innan ny återställning. Leta efter orsaken till utlösningen: högt kondenseringstryck, låg eller obalanserad spänning, saknad fas, mekaniskt fel eller lindningsfel. Frånskilj och lås av innan plintar öppnas. Återställ först när orsaken har hittats och åtgärdats.

      ✓ Kontroll: Orsaken är hittad och åtgärdad, och enheten går utan nya utlösningar.

   Mät kompressorns lindningar och isolering

   Lindningsmotståndet visar om en motorldning är öppen, kortsluten eller i obalans, och isolationsmotståndet visar om det läcker till jord. Tillsammans talar de om för dig om kompressormotorn är trasig innan du byter ut den.

   1. Frånskilj, lås av och spänningspröva. Slå av och lås frånskiljaren, sätt upp en varningsskylt och spänningspröva med en tvåpolig provare mellan alla faser samt mellan varje fas och jord vid kompressoranslutningarna.

      ✓ Kontroll: Provaren visar 0 V på alla kombinationer.

   2. Ladda ur kondensatorer och koppla bort. Ladda ur eventuell start- eller driftkondensator via ett motstånd (ca 20 kΩ, 5 W, isolerade kablar), aldrig med en skruvmejsel. Fota kablaget och ta sedan bort alla kablar från kompressoranslutningarna. Koppla bort eventuell växelriktare och elektronisk skyddsmodul.

      ✓ Kontroll: Instrumentet visar 0 V DC över kondensatorns anslutningar och kompressoranslutningarna är fria.

   3. Låt en varm kompressor svalna. Om kompressorn är varm kan ett internt motorskydd vara öppet. Mät höljets temperatur; låt den svalna (det kan ta en timme eller mer) innan du bedömer lindningarna.

      ✓ Kontroll: Höljet håller rumstemperatur, eller så har du noterat dess temperatur.

   4. Mät lindningsmotståndet. Använd lågohmsområdet. Enfas: mät C–R, C–S och R–S; C–R plus C–S ska vara lika med R–S. Trefas: mät mellan de tre anslutningsparen; värdena ska vara nästan lika. Jämför med kompressorns datablad vid uppmätt temperatur. Avbrott mellan C och både R och S samtidigt som R–S visar normala värden tyder på ett utlöst internt överhettningsskydd.

      ✓ Kontroll: Mätvärdena stämmer överens med databladet och med varandra; OL betyder avbrott i lindning eller skydd.

   5. Mät isolationsresistansen. Gör aldrig meggerprövning under vakuum eller med elektronik ansluten. Anslut isolationsprovaren (500 V DC eller den spänning tillverkaren anger) mellan varje anslutning och en ren jordpunkt på kompressorhuset. Flytande köldmedium i manteln sänker mätvärdet; kör vevhusvärmaren och mät igen innan motorn döms ut.

      ✓ Kontroll: Mätvärdet är över minimivärdet i kompressortillverkarens data; ett värde nära noll betyder att lindningen har jordfel.

   6. Återanslut eller byt ut. Om motorn är hel, återanslut enligt ditt foto, sätt tillbaka kåpan och provkör under strömmätning. Om den är defekt, planera ett kompressorbyte och provta oljan med avseende på syra.

      ✓ Kontroll: Kompressorn går på märkström, eller felet är dokumenterat och ett byte planerat.

   Byt kompressor och sanera efter bränt elmotor

   Efter ett motorhaveri innehåller systemet syra, fukt och sot. En ny kompressor som monteras utan ordentlig sanering går sönder igen. Arbetet öppnar köldmediekretsen och kräver F-gasbehörighet.

   1. Bekräfta felet. Bekräfta att kompressorn är trasig: mät lindnings- och isolationsresistans (med spänningen frånskild, låst och spänningsprövad) samt testa oljan för syra för att ta reda på om det varit ett bränt elmotor.

      ✓ Kontroll: Felet är bekräftat och du vet om oljan är sur.

   2. Återvinn köldmediet. Återvinn köldmediet till en märkt återvinningscylinder (handskar och skyddsglasögon; bränd olja är sur). För brännbara köldmedier (A2L/A3), avlägsna tändkällor och ventilera. Anteckna mängden.

      ✓ Kontroll: Systemet är på sluttryck för återvinning och mängden är noterad.

   3. Demontera den gamla kompressorn. Skaffa tillstånd för heta arbeten och ha brandsläckare till hands. Kapa eller lösa av anslutningarna med kvävegenomströmning. Lyft med lyftdon. Spara den gamla oljan för inspektion och försegla rörändarna.

      ✓ Kontroll: Kompressorn är utlyft och de öppna rören är pluggade.

   4. Montera ny kompressor och filter. Kontrollera att den nya kompressorn har rätt modell och oljetyp samt rätt oljemängd. Montera den med nya fästen, ett sanerings-torkfilter i vätskeledningen och, efter svårt motorhaveri, ett sugfilter. Hårdlöda med svag kvävegenomströmning.

      ✓ Kontroll: Kompressor och filter är monterade och alla förband är hårdlödda med kvävegenomströmning.

   5. Tryckprova och evakuera. Tryckprova med torrt kväve, läcksök, evakuera därefter till målvakuum och gör ett vakuumprov.

      ✓ Kontroll: Systemet håller provtrycket och klarar vakuumprovet.

   6. Fyll, starta och kontrollera. Fyll märkskyltens mängd efter vikt. Kontrollera elkoppling, kontaktor och motorskyddsinställning före start. Kör systemet och kontrollera överhettning, underkylning och ström.

      ✓ Kontroll: Överhettning, underkylning och ström stämmer med dimensioneringsdata.

   7. Följ upp rengöringen. Efter en tids drift, testa oljan för syra igen och kontrollera tryckfallet över sugfiltret. Byt filtertork och olja tills syratestet är godkänt; ta bort eller byt sugfiltret enligt tillverkarens anvisningar. Anteckna allt i loggboken.

      ✓ Kontroll: Syratestet är godkänt och loggboken visar arbetet, mängderna och uppföljningen.