Kompressorn startar och stoppar ofta

Orsaker, de troligaste först

Ordningen är ungefärlig och bygger på vanliga fel i fält. Mät alltid innan du byter något.

1. 1
   Flödesschema A

   Sugtrycket sjunker under brytpunkten strax efter start.

   Åtgärd: Kontrollera pressostatens differens och följ felsökningen för lågtryck. Vid nedpumpning: startar kompressorn igen strax efter stopp, kontrollera att vätskemagnetventilen stänger tätt.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa en pressostat eller tryckvakt

   Hög- och lågtryckspressostater skyddar kompressorn och systemet. Kontrollera att de bryter och sluter vid sina inställningar mot en kalibrerad manometer, och att givare skickar rätt signal. Förbi-koppla aldrig en pressostat.

   1. Anslut en kalibrerad manometer. Anslut en kalibrerad manometer eller digitalt mätställ till ett serviceuttag på samma sida och så nära pressostaten eller givaren som möjligt. Använd skyddsglasögon och handskar; håll tändkällor borta vid A2L/A3-köldmedier.

      ✓ Kontroll: Manometern visar ett stabilt tryck nära pressostaten.

   2. Läs av inställningarna. Anteckna brytpunkt, slutpunkt (eller differential) och återställningstyp (automatisk eller manuell) från pressostatens skala eller styrenheten. HP-inställningen måste vara under säkerhetsventilens anmodade tryck och systemets PS.

      ✓ Kontroll: Du vet vad varje pressostat ska göra och HP-inställningen är lägre än säkerhetsventilens tryck.

   3. Testa lågtryckspressostaten. Stäng långsamt vätskeledningsventilen (pumpa ner) samtidigt som du tittar på manometern och pressostatens kontakt eller styrenhetens ingång. Låt inte kompressorn gå i djup vakuum.

      ✓ Kontroll: Pressostaten öppnar vid sin brytinställning inom tillverkarens tolerans och stänger igen vid sin slutpunkt.

   4. Testa högtryckspressostaten. Där det kan göras säkert, minska kondensorns luftflöde steg för steg samtidigt som du tittar på manometern. Stanna omedelbart om trycket når inställningen utan att lösa ut. På CO2-system, eller där det inte är säkert att höja trycket, testa istället pressostaten utanför systemet med kväve och en regulator.

      ✓ Kontroll: Pressostaten löser ut vid sin inställning inom tolerans och en bit under säkerhetsventilens tryck.

   5. Kontrollera givarsignalen. Mät utsignalen (t.ex. 0,5–4,5 V eller 4–20 mA) vid styrenhetens ingång och omvandla den med givarens område till tryck.

      ✓ Kontroll: Det beräknade trycket stämmer överens med referensmanometern inom givarens tolerans.

   6. Återställ och dokumentera. Öppna ventilerna helt, återställ luftflödet, återställ eventuell manuell återställning och skriv upp de uppmätta bryt- och slutpunkterna i serviceprotokollet. Byt ut en pressostat som inte löser ut vid sin inställning.

      ✓ Kontroll: Systemet går normalt och de uppmätta värdena är dokumenterade.

   Kontrollera pump-down-funktionen

   Vid pump-down stänger vätskemagnetventilen och kompressorn pumpar ned lågsidan tills lågtryckspressen stoppar den. Om ventilen läcker eller pressostaten är felinställd korta kompressorn cyklerna eller så migrerar vätska till vevhuset.

   1. Anslut manometrar. Anslut manometrar till sug- och trycksidans serviceventiler med korta slangar och minimal köldmedieförlust. Anteckna lågtryckspressostatens från- och tillslagsinställningar från pressostaten eller styrenheten.

      ✓ Kontroll: Båda manometrarna visar stabila driftstryck och pressostatens inställningar är noterade.

   2. Starta pump-down. Få termostaten eller styrenheten att stoppa kylanropet (höj börvärdet eller öppna termostatkontakten) så att vätskemagnetventilen gör strömlös.

      ✓ Kontroll: Spolspänningen på magnetventilen sjunker till 0 V (mätt med en CAT III/IV-multimeter) och ventilen klickar till när den stänger.

   3. Följ sugtryckets fall. Titta på sugtrycksmätaren medan kompressoren fortsätter att gå och pumpar in köldmedium i kondensorn och samlaren.

      ✓ Kontroll: Sugtrycket sjunker stadigt mot frånslagsinställningen; det stannar inte av en bit ovanför.

   4. Kontrollera lågtrycksavstängningen. Notera det tryck vid vilket kompressorn stannar och jämför det med inställningen.

      ✓ Kontroll: Kompressorn stannar vid det inställda frånslagstrycket, inom noggrannheten för din mätare.

   5. Kontrollera att magnetventilen håller tätt. När kompressorn har stannat, övervaka sugtrycket under flera minuter och känn på eller mät rörtemperaturen efter magnetventilen. En långsam stigning när förångaren värms upp är normal; en snabb stigning, eller ett kallt rör eller frost efter ventilen, betyder att ventilen läcker igenom vätska.

      ✓ Kontroll: Sugtrycket stiger endast långsamt och röret efter ventilen blir inte kallt.

   6. Kontrollera återstarten. Återställ kylanropet. Magnetventilen ska öppna, sugtrycket stiga över tillslaget och kompressorn starta. Utan kylanrop får kompressorn inte starta av sig själv inom kort tid; kontrollera tillslagsskyddet (antikortcykeltimer) i styrenheten.

      ✓ Kontroll: Kompressorn startar endast när kyla begärs och cyklar inte enbart på lågtryckspressostaten.

   Fortsätt med: Anläggningen löser ut på lågtryck →

2. 2

   Pressostatens differens är för liten, eller magnetventilen läcker vid nedpumpning så att lågtrycket stiger och kompressorn startar igen.

   Åtgärd: Ställ differensen enligt tillverkaren. Kontrollera att magnetventilen stänger tätt vid nedpumpning.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa en pressostat eller tryckvakt

   Hög- och lågtryckspressostater skyddar kompressorn och systemet. Kontrollera att de bryter och sluter vid sina inställningar mot en kalibrerad manometer, och att givare skickar rätt signal. Förbi-koppla aldrig en pressostat.

   1. Anslut en kalibrerad manometer. Anslut en kalibrerad manometer eller digitalt mätställ till ett serviceuttag på samma sida och så nära pressostaten eller givaren som möjligt. Använd skyddsglasögon och handskar; håll tändkällor borta vid A2L/A3-köldmedier.

      ✓ Kontroll: Manometern visar ett stabilt tryck nära pressostaten.

   2. Läs av inställningarna. Anteckna brytpunkt, slutpunkt (eller differential) och återställningstyp (automatisk eller manuell) från pressostatens skala eller styrenheten. HP-inställningen måste vara under säkerhetsventilens anmodade tryck och systemets PS.

      ✓ Kontroll: Du vet vad varje pressostat ska göra och HP-inställningen är lägre än säkerhetsventilens tryck.

   3. Testa lågtryckspressostaten. Stäng långsamt vätskeledningsventilen (pumpa ner) samtidigt som du tittar på manometern och pressostatens kontakt eller styrenhetens ingång. Låt inte kompressorn gå i djup vakuum.

      ✓ Kontroll: Pressostaten öppnar vid sin brytinställning inom tillverkarens tolerans och stänger igen vid sin slutpunkt.

   4. Testa högtryckspressostaten. Där det kan göras säkert, minska kondensorns luftflöde steg för steg samtidigt som du tittar på manometern. Stanna omedelbart om trycket når inställningen utan att lösa ut. På CO2-system, eller där det inte är säkert att höja trycket, testa istället pressostaten utanför systemet med kväve och en regulator.

      ✓ Kontroll: Pressostaten löser ut vid sin inställning inom tolerans och en bit under säkerhetsventilens tryck.

   5. Kontrollera givarsignalen. Mät utsignalen (t.ex. 0,5–4,5 V eller 4–20 mA) vid styrenhetens ingång och omvandla den med givarens område till tryck.

      ✓ Kontroll: Det beräknade trycket stämmer överens med referensmanometern inom givarens tolerans.

   6. Återställ och dokumentera. Öppna ventilerna helt, återställ luftflödet, återställ eventuell manuell återställning och skriv upp de uppmätta bryt- och slutpunkterna i serviceprotokollet. Byt ut en pressostat som inte löser ut vid sin inställning.

      ✓ Kontroll: Systemet går normalt och de uppmätta värdena är dokumenterade.

   Kontrollera pump-down-funktionen

   Vid pump-down stänger vätskemagnetventilen och kompressorn pumpar ned lågsidan tills lågtryckspressen stoppar den. Om ventilen läcker eller pressostaten är felinställd korta kompressorn cyklerna eller så migrerar vätska till vevhuset.

   1. Anslut manometrar. Anslut manometrar till sug- och trycksidans serviceventiler med korta slangar och minimal köldmedieförlust. Anteckna lågtryckspressostatens från- och tillslagsinställningar från pressostaten eller styrenheten.

      ✓ Kontroll: Båda manometrarna visar stabila driftstryck och pressostatens inställningar är noterade.

   2. Starta pump-down. Få termostaten eller styrenheten att stoppa kylanropet (höj börvärdet eller öppna termostatkontakten) så att vätskemagnetventilen gör strömlös.

      ✓ Kontroll: Spolspänningen på magnetventilen sjunker till 0 V (mätt med en CAT III/IV-multimeter) och ventilen klickar till när den stänger.

   3. Följ sugtryckets fall. Titta på sugtrycksmätaren medan kompressoren fortsätter att gå och pumpar in köldmedium i kondensorn och samlaren.

      ✓ Kontroll: Sugtrycket sjunker stadigt mot frånslagsinställningen; det stannar inte av en bit ovanför.

   4. Kontrollera lågtrycksavstängningen. Notera det tryck vid vilket kompressorn stannar och jämför det med inställningen.

      ✓ Kontroll: Kompressorn stannar vid det inställda frånslagstrycket, inom noggrannheten för din mätare.

   5. Kontrollera att magnetventilen håller tätt. När kompressorn har stannat, övervaka sugtrycket under flera minuter och känn på eller mät rörtemperaturen efter magnetventilen. En långsam stigning när förångaren värms upp är normal; en snabb stigning, eller ett kallt rör eller frost efter ventilen, betyder att ventilen läcker igenom vätska.

      ✓ Kontroll: Sugtrycket stiger endast långsamt och röret efter ventilen blir inte kallt.

   6. Kontrollera återstarten. Återställ kylanropet. Magnetventilen ska öppna, sugtrycket stiga över tillslaget och kompressorn starta. Utan kylanrop får kompressorn inte starta av sig själv inom kort tid; kontrollera tillslagsskyddet (antikortcykeltimer) i styrenheten.

      ✓ Kontroll: Kompressorn startar endast när kyla begärs och cyklar inte enbart på lågtryckspressostaten.

3. 3
   Flödesschema C

   Termostatens differens är för liten, givaren sitter i kalluftsströmmen eller anläggningen är för stor för lasten.

   Åtgärd: Öka differensen eller minsta drift- och stopptid och flytta givaren. Vid för stor anläggning: kapacitets- eller varvtalsreglering.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera regulatorns inställningar och larmhistorik

   Många fel som ser ut som hårdvarufel är felaktiga inställningar eller larm som upprepas. Läs larmhistoriken och jämför inställningarna med tillverkarens parameterlista innan du ändrar något.

   1. Läs larmhistoriken. Öppna larmmenyn med manöverpanelen eller serviceverktyget och anteckna varje nyligen inträffat larmkod med datum och tid. Slå upp varje kod i tillverkarens manual.

      ✓ Kontroll: Du har en lista över larm med klockslag och vet vad varje kod betyder.

   2. Kontrollera klockan. Kontrollera regulatorns datum och tid. En felaktig klocka förskjuter schemalagda avfrostningar och nattsänkning och gör larmhistoriken missvisande.

      ✓ Kontroll: Regulatorns klocka visar rätt lokal datum och tid.

   3. Notera alla inställningar innan du ändrar något. Skriv ner, fotografera eller exportera börvärden, differentialer, neutralzon, minsta gång- och stopp-tider, timer mot korta gångtider, avfrostningsintervall och varaktighet samt driftläge.

      ✓ Kontroll: Servicerapporten innehåller en komplett kopia av ursprungsinställningarna.

   4. Jämför med parameterlistan. Jämför varje värde med tillverkarens parameterlista och anläggningens dokumentation. Leta i synnerhet efter för liten differential (pendling), timers satta till noll och börvärden som inte matchar applikationen.

      ✓ Kontroll: Varje avvikelse är antecknad med ursprungligt och rekommenderat värde.

   5. Kontrollera säkerhetsgränserna. Jämför låg- och högtryckspressostater samt temperaturgränser i regulatorn med tillverkarens värden. Sätt aldrig en säkerhetsgräns utanför tillverkarens värden, och högtrycksvakten måste ligga under säkerhetsventilens öppningstryck.

      ✓ Kontroll: Alla säkerhetsgränser är inom tillverkarens värden.

   6. Ändra ett värde i taget och testa. Korrigera en inställning i taget, kontrollera driftläget och låt systemet gå tillräckligt länge för att se effekten. Dokumentera varje ändring i servicerapporten.

      ✓ Kontroll: Systemet går som förväntat och larmet kommer inte tillbaka.

   Kontrollera kapacitetsregleringen

   Kapacitetsregleringen gör att anläggningen följer köldbehövet. Om den inte fungerar svänger sugtrycket, kompressorerna korta cykler och slits ut.

   1. Läs av regulatorns inställningar. Anteckna sugtryckets (eller temperaturens) börvärde, neutralzon, antal steg, varvtalsområde samt minsta gång- och stopptid. Jämför tiderna med kompressortillverkarens gräns för starter per timme.

      ✓ Kontroll: Inställningarna är antecknade och tiderna respekterar tillverkarens startgräns.

   2. Kontrollera givaren. Jämför sugtrycksgivaren som regulatorn använder med en kalibrerad manometer på samma punkt.

      ✓ Kontroll: Regulatorns avläsning stämmer overens med manometern.

   3. Följ regleringen över tid. Logga sugtryck, kapacitetssteg eller varvtal och kompressorstarter under minst 30 minuter, eller läs av regulatorns trendlogg.

      ✓ Kontroll: Sugtrycket stannar inom neutralzonen och stegen ändras i ordning utan snabba till-från-slag.

   4. Testa varje steg i manuellt läge. I regulatorns manuella läge eller testläge, manövrera varje avlastare eller kapacitetsmagnetventil. Mät spolen spänning med en CAT III/IV-mätare och titta på ström och sugtryck. Kontrollera i tillverkarens data om en spänningssatt spole lastar eller avlastar.

      ✓ Kontroll: Varje steg ger en tydlig förändring av ström och sugtryck i förväntad riktning.

   5. Kontrollera varvtal och digital styrning. För en varvtalsstyrd kompressor, kontrollera att varvtalet följer regulatorsignalen. För en digital scroll, kontrollera moduleringssignalen och magnetventilen.

      ✓ Kontroll: Varvtal eller modulering följer behovet över hela registret.

   6. Räkna starter. Räkna kompressorstarter per timme från loggen och jämför med tillverkarens maximum.

      ✓ Kontroll: Starter per timme ligger under tillverkarens gräns.

4. 4
   Flödesschema B

   En säkerhetsfunktion löser ut på grund av högt tryck, överhettad motor eller för hög ström.

   Åtgärd: Stannar den på högtryck: följ felsökningen för högtryck. Löser motorskyddet ut: följ felsökningen för motorskydd (spänning, ström och starter per timme).

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Mät spänning och ström under drift

   Låg spänning, fasobalans eller hög ström gör att motorer överhettas och löser ut. Mät vid stillastående, under start och i drift samt jämför med märkskylten. Spänningsmätning i öppen elcentral får endast utföras av behörig personal.

   1. Förbered för spänningsmätning. Använd en CAT III/IV-multimeter med isolerade mätpennor och en true-RMS tångmultimeter med startströmsfunktion. Använd skyddsglasögon, inga lösa kläder och håll händerna borta från fläktar och remmar som kan starta automatiskt.

      ✓ Kontroll: Instrument och mätledningar är CAT III- eller CAT IV-klassade och instrumentet fungerar på en känd spänningskälla.

   2. Mät matningsspänningen vid stillastående. Mät L1–L2, L2–L3 och L3–L1 (samt fas till nolla där så används) vid de inkommande plintarna när kompressorn står stilla.

      ✓ Kontroll: Alla spänningar ligger inom området på märkskylten eller databladet (många kompressorer tillåter ±10 % av märkspänningen).

   3. Mät spänning under start och i drift. Mät samma faser vid kompressorkontaktorn medan kompressorn startar och igen efter några minuters gång. Ett stort spänningsfall under start tyder på svag matning, klena kablar eller dålig anslutning.

      ✓ Kontroll: Spänningen ligger inom tillåtet område även vid start och under drift.

   4. Beräkna spänningsobalansen. Obalans (%) = största avvikelsen från medelvärdet av de tre fasspänningarna ÷ medelvärdet × 100.

      ✓ Kontroll: Obalansen ligger inom kompressortillverkarens gräns (ofta ca 2 %).

   5. Mät strömmen på varje fas. Tånga runt varje fasledare för sig: startströmmen vid tillslag och driftströmmen efter att systemet har stabiliserats.

      ✓ Kontroll: Driftströmmen överstiger inte märkströmmen (RLA) på märkskylten och är ungefär lika stor på alla tre faserna.

   6. Dokumentera och åtgärda. Skriv spänningar, obalans och strömmar i servicerapporten. Stort spänningsfall: efterdra och kontrollera anslutningar i spänningslöst tillstånd. Obalans eller hög ström: felsök matning eller motor innan omstart sker upprepade gånger.

      ✓ Kontroll: Mätvärdena är dokumenterade och eventuella fel är spårade till matning, anslutning eller motor.

   Kontrollera motorskyddets inställning och utlösningar

   Motorskyddet stoppar kompressorn eller fläkten innan motorn brinner. En felaktig inställning orsakar onödiga utlösningar eller inget skydd alls, och ett skydd som återställs om och om igen utan att orsaken hittas förstör motorn.

   1. Läs av utlösningen och larmhistoriken. Notera vilket skydd som har löst ut (överströmsrelä, motorskyddsbrytare, elektronisk modul eller frekvensomriktare) och läs av larmhistoriken i styrenheten för tidpunkt och antal utlösningar.

      ✓ Kontroll: Du vet vilken enhet som löste ut, när och hur ofta.

   2. Jämför inställningen med typskylten. Jämför ströminställningen för överströmsrelät eller motorskyddsbrytaren med det värde som kompressor- eller motortillverkaren anger (till exempel max kontinuerlig ström på typskylten eller i databladet). Ställ den aldrig högre än det värdet.

      ✓ Kontroll: Inställningen stämmer överens med tillverkarens värde.

   3. Läs av den elektroniska skyddsmodulen. På kompressorer med termistorskyddsmodul (till exempel Kriwan INT69), läs av eventuell diagnos-LED eller blinkkod med hjälp av modulens manual. Kontrollera att dess matningsspänning är korrekt.

      ✓ Kontroll: Modulen visar normalt, eller så identifieras koden i manualen.

   4. Mät strömmen under drift. När skyddet har återställts och orsaken inte är uppenbart farlig, starta enheten och mät strömmen på varje fas med en tångampèremeter (CAT III/IV, isolerad, inga lösa kläder). Jämför med typskylten och kontrollera att faserna är balanserade.

      ✓ Kontroll: Strömmen är under skyddsinställningen och nästan lika på alla faser.

   5. Räkna starterna. Räkna starter per timme från reglerloggen eller genom observation. Jämför med maximala starter per timme i kompressordata. För många starter pekar på korta gångtider (börvärde, differens eller lågtryckspressostat).

      ✓ Kontroll: Antalet starter ligger inom kompressortillverkarens gräns.

   6. Hitta orsaken innan ny återställning. Leta efter orsaken till utlösningen: högt kondenseringstryck, låg eller obalanserad spänning, saknad fas, mekaniskt fel eller lindningsfel. Frånskilj och lås av innan plintar öppnas. Återställ först när orsaken har hittats och åtgärdats.

      ✓ Kontroll: Orsaken är hittad och åtgärdad, och enheten går utan nya utlösningar.

   Fortsätt med: Anläggningen löser ut på högtryck →

5. 5
   Flödesschema D

   Lösa anslutningar, en defekt kontaktor eller en styrning som startar om efter larm.

   Åtgärd: Kontrollera kontaktor, plintar och styrsignaler med anläggningen spänningslös, och gå igenom larmloggen.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Säker frånskiljning och avstängning med lås

   Innan du öppnar en panel eller rör elektriska delar, frånskilj alla matningar, lås av och bevisa att kretsen är spänningslös. Elarbete är endast för behörig personal.

   1. Identifiera alla matningar. Använd elschemat för att hitta varje matning: huvudmatning, separat styrmatning, värmare, larm- och UPS-matningar samt omformare som kan mata tillbaka.

      ✓ Kontroll: Du känner till varje frånskiljningspunkt för den utrustning du ska arbeta på.

   2. Slå av, lås och märk upp. Ställ varje frånskiljare i läge FRÅN (OFF), sätt dit ditt eget hänglås och fäst en skylt med ditt namn och datum. Behåll nyckeln på dig.

      ✓ Kontroll: Varje frånskiljare är låst i FRÅN och kan inte slås på av någon annan.

   3. Testa spänningsprovaren. Kontrollera den tvåpoliga spänningsprovaren (EN 61243-3) på en spänningsprovare eller en känd spänningsförande källa.

      ✓ Kontroll: Provaren visar spänningen från den kända källan.

   4. Bevisa spänningslöshet. Mät fas mot fas, varje fas mot nolla och varje fas mot jord vid arbetsstället, på både matnings- och belastningssidan.

      ✓ Kontroll: Spänningsprovaren visar 0 V på alla kombinationer.

   5. Provkör spänningsprovaren igen. Kontrollera prowaren på provdonet en gång till för att säkerställa att den inte gick sönder under mätningen.

      ✓ Kontroll: Provaren visar återigen spänningen från den kända källan.

   6. Hantera lagrad energi. På en frekvensomriktare, vänta den urladdningstid som anges på enheten och mät likströmsbussen (DC-bussen). Ladda ur start- och driftskondensatorer via ett motstånd på ca 20 kΩ, 5 W med isolerade kablar, aldrig med en skruvmejsel.

      ✓ Kontroll: 0 V DC på DC-bussen och över varje kondensator.

   Testa en kontaktor

   Slitna, fastbrända eller löst anslutna kontaktorkontakter ger fasavbrott, överhettning och motorskador. Kontrollera kontakter, spole och spänningsfall samt byt ut en sliten kontaktor. Elarbeten får endast utföras av behörig personal.

   1. Frånskilj och spärra. Slå av och lås frånskiljaren, sätt upp en varningsskylt och spänningspröva med en tvåpolig spänningsprovare på alla in- och utgående plintar samt spolmatningen, som kan komma från en separat styrkrets.

      ✓ Kontroll: 0 V på alla poler, spolanslutningar och mot jord.

   2. Inspektera kontakter och mekanism. Ta av gnistskyddet om konstruktionen tillåter det. Leta efter kraftigt gropiga, brända eller sammansvetsade kontakter samt missfärGade plintar eller smält plast. Tryck in ankaret för hand (strömlöst) och kontrollera att det rör sig fritt och fjädrar tillbaka.

      ✓ Kontroll: Kontakterna är fria från grova gropar eller fastbränningar, och ankaret rör sig fritt.

   3. Kontrollera spolen. Lossa en spolledning och mät spolens resistans. Jämför med tillverkarens data eller en ny kontaktor av samma typ.

      ✓ Kontroll: Spolen har vare sig avbrott (OL) eller nära 0 Ω.

   4. Kontrollera spolspränning och tillslag. Anslut igen, ta bort hänglåset, slå på strömmen och mät spänningen över spolen med CAT III/IV-instrumentet när regulatorn begär drift.

      ✓ Kontroll: Spolspänningen stämmer med märkningen på spolen och kontaktor drar till ordentligt utan att brumma eller skorra.

   5. Mät spänningsfallet över varje pol. När motorn är igång, mät från ingående till utgående plint över varje sluten pol.

      ✓ Kontroll: Spänningsfallet är nära 0 V och ungefär lika på alla poler; en pol med tydligt högre fall har slitna kontakter.

   6. Efterdra eller byt ut. Frånskilj och spärra igen. Efterdra alla plintar med tillverkarens åtdragningsmoment. Byt ut en sliten kontaktor mot en med samma spolspänning och minst samma märkeffekt (AC-3), starta sedan om och mät strömmen på varje fas.

      ✓ Kontroll: Plintarna är åtdragna och motorströmmen är ungefär lika på alla faser efter omstart.

   Kontrollera regulatorns inställningar och larmhistorik

   Många fel som ser ut som hårdvarufel är felaktiga inställningar eller larm som upprepas. Läs larmhistoriken och jämför inställningarna med tillverkarens parameterlista innan du ändrar något.

   1. Läs larmhistoriken. Öppna larmmenyn med manöverpanelen eller serviceverktyget och anteckna varje nyligen inträffat larmkod med datum och tid. Slå upp varje kod i tillverkarens manual.

      ✓ Kontroll: Du har en lista över larm med klockslag och vet vad varje kod betyder.

   2. Kontrollera klockan. Kontrollera regulatorns datum och tid. En felaktig klocka förskjuter schemalagda avfrostningar och nattsänkning och gör larmhistoriken missvisande.

      ✓ Kontroll: Regulatorns klocka visar rätt lokal datum och tid.

   3. Notera alla inställningar innan du ändrar något. Skriv ner, fotografera eller exportera börvärden, differentialer, neutralzon, minsta gång- och stopp-tider, timer mot korta gångtider, avfrostningsintervall och varaktighet samt driftläge.

      ✓ Kontroll: Servicerapporten innehåller en komplett kopia av ursprungsinställningarna.

   4. Jämför med parameterlistan. Jämför varje värde med tillverkarens parameterlista och anläggningens dokumentation. Leta i synnerhet efter för liten differential (pendling), timers satta till noll och börvärden som inte matchar applikationen.

      ✓ Kontroll: Varje avvikelse är antecknad med ursprungligt och rekommenderat värde.

   5. Kontrollera säkerhetsgränserna. Jämför låg- och högtryckspressostater samt temperaturgränser i regulatorn med tillverkarens värden. Sätt aldrig en säkerhetsgräns utanför tillverkarens värden, och högtrycksvakten måste ligga under säkerhetsventilens öppningstryck.

      ✓ Kontroll: Alla säkerhetsgränser är inom tillverkarens värden.

   6. Ändra ett värde i taget och testa. Korrigera en inställning i taget, kontrollera driftläget och låt systemet gå tillräckligt länge för att se effekten. Dokumentera varje ändring i servicerapporten.

      ✓ Kontroll: Systemet går som förväntat och larmet kommer inte tillbaka.