Värmepumpens utedel isar igen

Orsaker, de troligaste först

Ordningen är ungefärlig och bygger på vanliga fel i fält. Mät alltid innan du byter något.

1. 1
   Flödesschema A

   Avfrostningen startar inte eller slutar för tidigt: givarfel, fel parametrar eller en fyrvägsventil som inte ställer om.

   Åtgärd: Kontrollera avfrostningsgivare och parametrar, och att fyrvägsventilen ställer om (trycken och temperaturerna byter plats).

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera avfrostningssystemet

   Ofullständig avfrostning lämnar is på förångaren, vilket minskar kyleffekten och kan blockera luftflödet helt. Kontrollera värmare eller heta gaser, avslutning, intervall, dräneringstid och fläktfördröjning.

   1. Kontrollera avfrostningsinställningarna. Läs av avfrostningstyp, intervall, maximal tid, avslutningstemperatur, dräneringstid och fläktfördröjning i styrenheten och jämför med tillverkarens rekommendationer. Kontrollera styrenhetens klocka om avfrostningar är tidsstyrda.

      ✓ Kontroll: Inställningarna matchar applikationen och klockan går rätt.

   2. Mät värmarens resistans. Frånskilj, lås av och bevisa spänningslöshet, koppla sedan bort värmarna och mät var och en. Förväntad resistans är R = U² ÷ P från värmarens spänning och effekt. Mät även isolationsresistans mot jord med en isolationstestare.

      ✓ Kontroll: Varje värmare ligger nära det beräknade värdet och har inget jordfel; OL betyder en trasig värmare.

   3. Mät strömmen under avfrostning. Slå på strömmen, starta en manuell avfrostning och mät strömmen i varje värmarmatning med en tångtångmultimeter. Se upp för varma ytor.

      ✓ Kontroll: Strömmen är ungefär P ÷ U för varje värmare, eller matchar märkplåtens avfrostningsström.

   4. Kontrollera heta-gas-avfrostning. På hetgassystem, kontrollera att hetgasventilen öppnar (varmt rör efter ventilen) och att vätske- eller sugventilerna stängs som avsett. Överskrid aldrig systemets PS.

      ✓ Kontroll: Hetgas når förångaren och batteriet värms upp jämnt.

   5. Kontrollera avslutning. Kontrollera att avslutningsgivaren sitter på den kallaste delen av batteriet, vanligtvis där isen är kvar längst, och att avfrostningen avslutas på temperatur snarare än på maximal tid.

      ✓ Kontroll: Avfrostningen avslutas på temperatur och batteriet är helt fritt från is.

   6. Kontrollera dräneringstid och fläktfördröjning. Efter avfrostningen, övervaka dräneringstiden och förångarfläktarna när kylan startar igen. Kontrollera att avlopp och droppskålsvärmare fungerar.

      ✓ Kontroll: Fläktarna förblir avstängda tills batteriet har nått fläktfördröjningens börvärde, och vattnet dräneras utan att frysa fast i tråget.

   Kontrollera en fyrvägsventil (växlande ventil)

   En värmepump som inte vill växla läge, eller tappar kapacitet, har ofta en vändventil som inte får signal, inte växlar eller läcker internt. Temperaturerna på rören talar om vad som gäller.

   1. Ta reda på ventilens logik. Kontrollera i elschemat eller manualen i vilket läge spolen är spänningssatt. Detta skiljer sig mellan tillverkare: vissa spänningssätter i kyla, andra i värme. Notera det läge som styrenheten begär.

      ✓ Kontroll: Du vet om spolen ska vara på eller av i det aktuella läget.

   2. Kontrollera spolen och dess signal. Mät spänningen över spolen när läget ändras med ett CAT III/IV-instrument. Frånskilj sedan, lås av, spänningspröva och mät spolens resistans. Kontrollera att spolens spänningsmärkning stämmer med matningen och att spolen sitter helt på ventilstången.

      ✓ Kontroll: Spolen får sin märkspänning i rätt läge och dess resistans stämmer överens med databladet; OL betyder trasig spole.

   3. Mät rörtemperaturerna. Mät de fyra huvudrören med tångtermometrar medan kompressorn är igång: hetgas in i ventilen (varm), sugledning från ventilen till kompressorn (kall) samt de två spolanlutningarna. Se upp för det heta hetgasröret. Ventilen behöver tillräcklig tryckskillnad för att växla, så kontrollera med kompressorn igång.

      ✓ Kontroll: Den varma sidan följer läget: till utomhusbatteriet vid kyla, till inomhusbatteriet vid värme.

   4. Kontrollera styrrören vid omkoppling. Ändra läge och känn på eller mät de små styrkapillärrören på ventilen under växlingen. Deras temperaturer bör ändras när styrventilen flyttar sig.

      ✓ Kontroll: Styrrörens temperaturer ändras vid omkoppling; om de gör det men huvudrören inte gör det, har huvudsliden fastnat.

   5. Leta efter intern läcka. Jämför temperaturen på sugledningen mellan ventil och kompressor med röret som kommer från det batteri som arbetar som förångare. Ett tydligt varmare rör efter ventilen tyder på att hetgas läcker förbi sliden.

      ✓ Kontroll: Båda rören har nästan samma temperatur; en stor skillnad, tillsammans med låg kapacitet, pekar på intern läcka.

   6. Försök att lossa den, byt annars ut. Växla läge flera gånger med kompressorn igång och full tryckskillnad. Om ventilen fortfarande fastnar eller läcker måste den bytas ut av F-gas-certifierad personal: återvinn köldmediet, hårdlööd med kvävgasgenomströmning och en kyleffekt (våt trasa) på ventilhuset, tryckprova, evakuera och väg in fyllningen. Följ reglerna för brännbara köldmedier (inga antändningskällor, ventilation, gasdetektor) för R32 eller R290.

      ✓ Kontroll: Efter reparation växlar ventilen åt båda hållen och rörtemperaturerna följer läget.

   Kontrollera en givare mot en referens

   En temperatur- eller tryckgivare som visar fel gör att regulatorn reglerar fel: felaktig överhettning, felaktig avfrostning, falska larm. Jämför den med en kalibrerad referens innan du ändrar inställningar eller delar.

   1. Montera referensen bredvid givaren. Fäst en kalibrerad termometergivare bredvid temperaturgivaren på samma rör eller i samma luftström, med thermopasta och isolering. För en tryckgivare, anslut en kalibrerad manometer till ett serviceuttag vid samma punkt i kretsen. Använd skyddsglasögon och handskar vid inkoppling till köldmediekretsen.

      ✓ Kontroll: Referensens avläsning är stabil i några minuter.

   2. Jämför med regulatorns avläsning. Läs av givarens live-värde i regulatorns display eller serviceverktyg samtidigt som referensen.

      ✓ Kontroll: Skillnaden är inom den tolerans som tillverkaren av givaren eller regulatorn anger (för en temperaturgivare typiskt inom ca 1 K).

   3. Kontrollera offset och givartyp. Kontrollera i regulatorns parameterlista att givartyp (t.ex. NTC, PT1000, 0–10 V, 4–20 mA), tryckområde och eventuell kalibreringsoffset matchar den monterade givaren. Notera de ursprungliga värdena innan du ändrar något.

      ✓ Kontroll: Givartyp, område och offset i regulatorn stämmer med givarens datablad.

   4. Mät givarens resistans. Frånskilj och spärra regulatorn, koppla bort givaren och mät dess resistans med en multimeter medan referensen visar temperaturen vid givaren. Jämför med tillverkarens motståndstabell. En PT1000 visar 1000 Ω vid 0 °C; ett isvattenbad ger en enkel 0 °C-kontrollpunkt.

      ✓ Kontroll: Resistansen stämmer med tabellvärdet för referenstemperaturen; OL eller 0 Ω betyder trasig eller kortsluten givare eller kabel.

   5. Kontrollera givarens placering och montage. Inspektera rörklämma eller dykrör: god metallkontakt, varmledningspasta, isolering mot omgivande luft och rätt läge (t.ex. förångarens utlopp, inte i en fläkts luftström).

      ✓ Kontroll: Givaren sitter stadigt på rätt punkt och är isolerad.

   6. Återanslut och bekräfta. Anslut givaren igen, slå på spänningen och jämför avläsningen med referensen en gång till. Byt ut en givare som är utanför toleransen mot en av samma typ.

      ✓ Kontroll: Regulator och referens stämmer överens inom toleransen.

2. 2
   Flödesschema B

   Smältvattnet fryser kvar och bygger upp is underifrån.

   Åtgärd: Ordna fri dränering och vid behov värmekabel i tråg och avlopp. Placera enheten högt nog över mark och snö.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa dränerings-, tråg- och karmvärmare

   Värmekablar håller avlopp, dropptråg, dörrkarmar och tryckavlastningskanaler fria från is. En trasig värmare ger stopp i avloppet, vatten på golvet eller en fastfrusen dörr.

   1. Frånskilj, lås av och spänningspröva. Slå av och lås frånskiljaren för värmekretsen, fäst en varningsskylt och spänningspröva med en tvåpolig spänningsprovare (kontrollerad mot en känd spänningskälla före och efter) vid värmarens anslutningar.

      ✓ Kontroll: Provaren visar ingen spänning mellan ledarna och mellan respektive ledare och jord.

   2. Kontrollera säkring, termostat och styrutgång. Kontrollera säkringen eller automatsäkringen för värmaren samt termostaten eller styrreläet som kopplar in den. En dräneringsvärmare slås ofta bara på under avfrostning; en karmvärmare är ofta på hela tiden. Läs elschemat.

      ✓ Kontroll: Säkringen är hel och du vet när värmaren ska vara på.

   3. Mät resistansen. Koppla bort värmarens kablar och mät resistansen över elementet. Beräkna det förväntade värdet från typskylten: R = V² / P (till exempel ger 230 V, 100 W ungefär 530 Ω). Självreglerande kablar kan inte bedömas på detta sätt; kontrollera dem med strömmätning i stället.

      ✓ Kontroll: Mätvärdet ligger nära det beräknade värdet; OL (avbrott) betyder ett trasigt element, nära 0 Ω betyder kortslutning.

   4. Mät isolationsresistans mot jord. Använd en isolationsprovare vid 500 V DC mellan de hopkopplade värmeledarna och skyddsledaren eller metallskärmen, med värmaren bortkopplad från all elektronik.

      ✓ Kontroll: Minst 1 MΩ (IEC 60364-6 minimikrav för 230/400 V-kretsar); ett lågt eller sjunkande värde tyder på fukt i kabeln eller ändförseglingen.

   5. Mät spänning och ström under drift. Anslut igen, montera tillbaka kåporna och slå på strömmen. Se till att styrenheten begär värme (eller starta en avfrostning), mät sedan spänningen vid värmaren och strömmen med en tångampereperemeter. Förväntad ström är ungefär P / V.

      ✓ Kontroll: Värmaren får full spänning och drar ungefär den ström som anges på typskylten.

   6. Kontrollera värmarens placering. Kontrollera att dräneringsvärmaren löper hela avloppets längd inne i kylrummet och genom väggen, att trågvärmaren ligger an mot tråget och att karmvärmaren värmer hela dörrkarmen.

      ✓ Kontroll: Efter nästa avfrostning rinner avloppet fritt och karmen är varm och fri från is.

   Rensa kondensvattenavloppet

   Ett stoppat eller fruset avlopp gör att smältvatten svämmar över i rummet och fryser på golvet eller batteriet. Rensa det och åtgärda sedan orsaken: fall, vattenlås eller trasig värmekabel.

   1. Frånskilj och skydda dig själv. Frånskilj, lås av och kontrollera spänningslöshet på förångaren innan du arbetar vid tråget. Vta kylrumsgolv är hala: använd skor med grepp och berätta för någon att du är där inne.

      ✓ Kontroll: Mätaren visar 0 V på förångarens anslutningar.

   2. Tina och rengör tråg och avlopp. Tina is i tråg och avlopp med varmt vatten. Rensa bort slem och skräp med en flexibel avloppsborste.

      ✓ Kontroll: Varmt vatten som hälls i tråget rinner rakt ut utan att stiga.

   3. Mät värmekabelns resistans. Med strömmen fortfarande avstängd, koppla bort avloppsvärmekabeln och mät dess resistans. Beräkna det förväntade värdet från effekten (R = U² / P) eller ta det från databladet. Kontrollera säkringen och eventuell termostat.

      ✓ Kontroll: Resistansen ligger nära det förväntade värdet; OL (avbrott) betyder skadad kabel.

   4. Kontrollera värmaren i drift. Koppla in igen, montera kåpor och slå på strömmen. Mät strömmen med en tångtång och känn efter eller mät att avloppet blir varmt längs hela sin längd inne i kylrummet.

      ✓ Kontroll: Strömmen stämmer överens med märkoffekten och avloppet är varmt hela vägen ut ur rummet.

   5. Kontrollera fall och vattenlås. Kontrollera med vattenpass att avloppet har ett kontinuerligt fall utan svackor. I frysrum bör vattenlåset sitta utanför kylrummet, i den varma zonen, så att det inte fryser.

      ✓ Kontroll: Avloppet faller hela vägen, vattenlåset håller vatten och är placerat där det inte kan frysa.

   6. Kör en avfrostning och kontrollera. Starta en avfrostning och övervaka smältvattnet.

      ✓ Kontroll: Allt smältvatten lämnar rummet och inget fryser om i tråg eller avlopp.

3. 3

   Värmekabeln i bottenplåten eller avloppet är trasig.

   Åtgärd: Mät värmekabelns resistans och spänning och kontrollera säkringen.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Testa dränerings-, tråg- och karmvärmare

   Värmekablar håller avlopp, dropptråg, dörrkarmar och tryckavlastningskanaler fria från is. En trasig värmare ger stopp i avloppet, vatten på golvet eller en fastfrusen dörr.

   1. Frånskilj, lås av och spänningspröva. Slå av och lås frånskiljaren för värmekretsen, fäst en varningsskylt och spänningspröva med en tvåpolig spänningsprovare (kontrollerad mot en känd spänningskälla före och efter) vid värmarens anslutningar.

      ✓ Kontroll: Provaren visar ingen spänning mellan ledarna och mellan respektive ledare och jord.

   2. Kontrollera säkring, termostat och styrutgång. Kontrollera säkringen eller automatsäkringen för värmaren samt termostaten eller styrreläet som kopplar in den. En dräneringsvärmare slås ofta bara på under avfrostning; en karmvärmare är ofta på hela tiden. Läs elschemat.

      ✓ Kontroll: Säkringen är hel och du vet när värmaren ska vara på.

   3. Mät resistansen. Koppla bort värmarens kablar och mät resistansen över elementet. Beräkna det förväntade värdet från typskylten: R = V² / P (till exempel ger 230 V, 100 W ungefär 530 Ω). Självreglerande kablar kan inte bedömas på detta sätt; kontrollera dem med strömmätning i stället.

      ✓ Kontroll: Mätvärdet ligger nära det beräknade värdet; OL (avbrott) betyder ett trasigt element, nära 0 Ω betyder kortslutning.

   4. Mät isolationsresistans mot jord. Använd en isolationsprovare vid 500 V DC mellan de hopkopplade värmeledarna och skyddsledaren eller metallskärmen, med värmaren bortkopplad från all elektronik.

      ✓ Kontroll: Minst 1 MΩ (IEC 60364-6 minimikrav för 230/400 V-kretsar); ett lågt eller sjunkande värde tyder på fukt i kabeln eller ändförseglingen.

   5. Mät spänning och ström under drift. Anslut igen, montera tillbaka kåporna och slå på strömmen. Se till att styrenheten begär värme (eller starta en avfrostning), mät sedan spänningen vid värmaren och strömmen med en tångampereperemeter. Förväntad ström är ungefär P / V.

      ✓ Kontroll: Värmaren får full spänning och drar ungefär den ström som anges på typskylten.

   6. Kontrollera värmarens placering. Kontrollera att dräneringsvärmaren löper hela avloppets längd inne i kylrummet och genom väggen, att trågvärmaren ligger an mot tråget och att karmvärmaren värmer hela dörrkarmen.

      ✓ Kontroll: Efter nästa avfrostning rinner avloppet fritt och karmen är varm och fri från is.

4. 4
   Flödesschema C

   För litet luftflöde genom batteriet.

   Åtgärd: Ta bort hinder och snö och kontrollera fläkten. Följ tillverkarens avstånd.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Rengör en kondensor eller gaskylare

   En smutsig kondensor eller gaskylare höjer kondenseringstrycket, energiförbrukningen och risken för högtrycksutlösning. Rengör den, rikta lamellerna och kontrollera att luften kan strömma fritt.

   1. Mät innan du rengör. Med systemet igång, notera kondenseringstrycket (eller gaskylarens utloppstemperatur på CO2) och luft-in-temperaturen, så att du kan se effekten efteråt.

      ✓ Kontroll: Tryck och lufttemperatur är dokumenterade.

   2. Frånskilj och lås av. Frånskilj kondensoraggregatet och fläktarna, lås och märk upp frånskiljaren och bevisa spänningslöshet vid fläktmotorernas plintar. Fläktar kan annars starta automatiskt. På tak, använd fallskydd.

      ✓ Kontroll: 0 V vid fläktplintarna och fläktarna har stannat.

   3. Ta bort lös smuts. Borsta bort löv och ludd från luftinloppssidan med en mjuk borste längs lamellerna. Blås eller spola från luftutloppssidan, mot det normala luftflödet, så att smuts trycks ut snarare än in.

      ✓ Kontroll: Batteriets yta är fri från lös smuts.

   4. Rengör med batterirengöring och vatten. Skydda fläktmotorer och elektriska delar från vatten. Applicera ett batterirengöringsmedel som lämpar sig för lamellmaterialet, följ dess säkerhetsdatablad (handskar och skyddsglasögon) och skölj med lågtrycksvatten mot det normala luftflödet. Använd aldrig högtryckstvätt, vilket plattar till lamellerna.

      ✓ Kontroll: Sköljvattnet rinner klart och lamellerna är oskadade.

   5. Rikta lameller och kontrollera avstånd. Rikta till böjda lameller med en lamellkam med rätt delning. Kontrollera att inget blockerar luftintag eller utlopp och att varm luft inte kan recirkulera till intaget (väggar, snö, andra aggregat).

      ✓ Kontroll: Lamellerna är raka och fria avstånd runt aggregatet stämmer överens med installationsanvisningarna.

   6. Starta om och jämför. Ta bort ditt lås, slå på strömmen och låt systemet stabilisera sig. Jämför kondenseringstrycket och luft-in-temperaturen med värdena före rengöring.

      ✓ Kontroll: Kondenseringstemperaturen är lägre vid en liknande lufttemperatur.

   Kontrollera en kondensor- eller förångarfläktmotor

   En fläkt som stannar, går långsamt eller snurrar åt fel håll ger högt tryck på kondensorsidan, eller lågt tryck och isbildning på förångarsidan. Kontrollera matningsspänning, styrsignal, motor och själva fläkten.

   1. Titta och lyssna med enheten i drift. Observera fläkten från säkert avstånd: är den igång, vilket varvtal har den och snurrar den åt rätt håll (luft genom batteriet i den riktning som pilen på höljet eller manualen visar)? Lyssna efter missljud från lager och titta efter is, smuts eller skadat fläderblad.

      ✓ Kontroll: Du vet om fläkten står stilla, går långsamt, låter illa eller snurrar åt fel håll.

   2. Kontrollera spänningsmatning och styrsignal. Mät spänningen vid motorns anslutningsplint eller EC-fläktens kontakt när fläkten begärs att gå. För en EC-fläkt, mät även styrsignalen (0–10 V eller PWM) och läs av eventuell statuslampa eller felkod på fläktens elektronik. Kontrollera fläktfördröjningsinställningar och termostater i styrsystemet: en fläkt som hålls tillbaka avsiktligt är inte trasig.

      ✓ Kontroll: Matningsspänningen ligger inom märkskyltens intervall och styrsignalen begär att fläkten ska gå; annars ligger felet uppströms (kontaktor, säkring, styrutgång, kablage).

   3. Frånskilj, lås och säkerställ att fläkten inte kan starta. Slå ifrån och häng lås på frånskiljaren, verifiera spänningslöshet med en kontrollerad tvåpolig spänningsprovare, och vänta tills fläkten har stannat helt. Kom ihåg att en EC-fläkt kan starta om av sig själv när signalen kommer tillbaka, och att en fläkt som roterar i ett drag kan generera spänning.

      ✓ Kontroll: 0 V på motorns anslutningar och bladen är blockerade eller står stilla.

   4. Snurra fläkten för hand och kontrollera den mekaniskt. Snurra pumphjulet för hand: det ska rotera fritt och jämnt, utan skrapande ljud, axialt glapp eller kärvande lager. Kontrollera att bladen sitter ordentligt fast på axeln och är oskadade, samt att skyddsgaller och batteri är fria från is, smuts och lösa föremål.

      ✓ Kontroll: Fläkten roterar fritt och tyst och bladen är oskadade; en trög eller skrovlig motor måste bytas ut.

   5. Mät motorn (växelströmsmotorer). Med motorn bortkopplad, mät lindningsresistansen mellan anslutningarna och jämför lindningarna med varandra samt med databladet; testa driftkondensatorn (se kondensorguiden). Mät isolationsmotståndet mot jord med en isolationsprovare – aldrig med fläktelektronik eller EC-motor ansluten. Kontrollera att motorns interna termiska skydd är slutet när motorn är kall.

      ✓ Kontroll: Lindningarna är likvärdiga där de ska vara det och matchar databladet, isolationsmotståndet ligger väl över den gräns som dina elsäkerhetsregler kräver, och det termiska skyddet är slutet i kallt tillstånd.

   6. Återställ, kör och mät strömmen. Anslut igen utifrån ditt foto, montera skydd och kåpor, ta bort hänglåset och starta. Mät driftströmmen på varje fas och jämför med märkskylten, och kontrollera rotationsriktning samt luftflöde.

      ✓ Kontroll: Fläkten går jämnt åt rätt håll, strömmen är i eller under märkskyltsvärdet och trycken stabiliseras (kondenseringstrycket sjunker på en kondensor, sugtrycket stiger och is försvinner på en förångare).

5. 5

   Utedelens fläktmotor eller kondensator är trasig.

   Åtgärd: Mät spänning och ström på fläktmotorn och kontrollera kondensatorn.

   🛠 Hur gör jag? Steg för steg

   Arbete på kyl- och elsystem får bara utföras av behörig personal. Följ tillverkarens manual och lokala regler; stegen är vägledning, inte en ersättning för utbildning.

   Kontrollera en kondensor- eller förångarfläktmotor

   En fläkt som stannar, går långsamt eller snurrar åt fel håll ger högt tryck på kondensorsidan, eller lågt tryck och isbildning på förångarsidan. Kontrollera matningsspänning, styrsignal, motor och själva fläkten.

   1. Titta och lyssna med enheten i drift. Observera fläkten från säkert avstånd: är den igång, vilket varvtal har den och snurrar den åt rätt håll (luft genom batteriet i den riktning som pilen på höljet eller manualen visar)? Lyssna efter missljud från lager och titta efter is, smuts eller skadat fläderblad.

      ✓ Kontroll: Du vet om fläkten står stilla, går långsamt, låter illa eller snurrar åt fel håll.

   2. Kontrollera spänningsmatning och styrsignal. Mät spänningen vid motorns anslutningsplint eller EC-fläktens kontakt när fläkten begärs att gå. För en EC-fläkt, mät även styrsignalen (0–10 V eller PWM) och läs av eventuell statuslampa eller felkod på fläktens elektronik. Kontrollera fläktfördröjningsinställningar och termostater i styrsystemet: en fläkt som hålls tillbaka avsiktligt är inte trasig.

      ✓ Kontroll: Matningsspänningen ligger inom märkskyltens intervall och styrsignalen begär att fläkten ska gå; annars ligger felet uppströms (kontaktor, säkring, styrutgång, kablage).

   3. Frånskilj, lås och säkerställ att fläkten inte kan starta. Slå ifrån och häng lås på frånskiljaren, verifiera spänningslöshet med en kontrollerad tvåpolig spänningsprovare, och vänta tills fläkten har stannat helt. Kom ihåg att en EC-fläkt kan starta om av sig själv när signalen kommer tillbaka, och att en fläkt som roterar i ett drag kan generera spänning.

      ✓ Kontroll: 0 V på motorns anslutningar och bladen är blockerade eller står stilla.

   4. Snurra fläkten för hand och kontrollera den mekaniskt. Snurra pumphjulet för hand: det ska rotera fritt och jämnt, utan skrapande ljud, axialt glapp eller kärvande lager. Kontrollera att bladen sitter ordentligt fast på axeln och är oskadade, samt att skyddsgaller och batteri är fria från is, smuts och lösa föremål.

      ✓ Kontroll: Fläkten roterar fritt och tyst och bladen är oskadade; en trög eller skrovlig motor måste bytas ut.

   5. Mät motorn (växelströmsmotorer). Med motorn bortkopplad, mät lindningsresistansen mellan anslutningarna och jämför lindningarna med varandra samt med databladet; testa driftkondensatorn (se kondensorguiden). Mät isolationsmotståndet mot jord med en isolationsprovare – aldrig med fläktelektronik eller EC-motor ansluten. Kontrollera att motorns interna termiska skydd är slutet när motorn är kall.

      ✓ Kontroll: Lindningarna är likvärdiga där de ska vara det och matchar databladet, isolationsmotståndet ligger väl över den gräns som dina elsäkerhetsregler kräver, och det termiska skyddet är slutet i kallt tillstånd.

   6. Återställ, kör och mät strömmen. Anslut igen utifrån ditt foto, montera skydd och kåpor, ta bort hänglåset och starta. Mät driftströmmen på varje fas och jämför med märkskylten, och kontrollera rotationsriktning samt luftflöde.

      ✓ Kontroll: Fläkten går jämnt åt rätt håll, strömmen är i eller under märkskyltsvärdet och trycken stabiliseras (kondenseringstrycket sjunker på en kondensor, sugtrycket stiger och is försvinner på en förångare).

   Mät start-/driftkondensator och startrelä

   Trasiga kondensatorer och startreläer är vanliga orsaker till att en kompressor eller fläktmotor brummar, blir överhettad eller inte startar.

   1. Bryt och lås strömmen. Slå av och lås arbetsbrytaren (eller dra ur stickproppen) och ta av kåpan till kompressorns kopplingsbox. Ställ multimetern på växelspänning och mät mellan fas och nolla och mellan varje fas och jord.

      ✓ Kontroll: Multimetern visar 0 V AC på inkommande plintar.

   2. Fotografera, ladda ur och koppla loss kondensatorn. Fotografera kopplingen med mobilen så att du kan koppla tillbaka likadant. Ladda ur kondensatorn genom ett motstånd på cirka 20 kΩ, 5 W med isolerade ledningar, som du håller över stiften några sekunder. Kortslut aldrig med en skruvmejsel: gnistan skadar stiften och kondensatorn. Dra sedan loss kablarna.

      ✓ Kontroll: Multimetern visar 0 V DC direkt över kondensatorns stift.

   3. Mät kapacitansen. Ställ multimetern på kapacitans (µF) och mät över stiften. Jämför med märkvärdet på kondensatorn. Tecumseh anger toleranserna: startkondensator −0/+20 % av märkvärdet, driftkondensator ±10 %. En kondensator som bulnat, läcker eller visar 0 µF är trasig.

      ✓ Kontroll: Det uppmätta värdet ligger inom toleransen för märkvärdet.

   4. Kontrollera startreläet. Dra loss reläet från kompressorns stift och leta efter brännmärken eller lukt av bränd plast. Ett strömrelä provas stående: L–S öppen, L–M sluten (Tecumseh). Ett PTC-startdon måste svalna i cirka 3 minuter innan ett resistansvärde säger något; jämför med värdet i kompressorns eller startdonets datablad (oftast några ohm till några tiotal ohm i rumstemperatur).

      ✓ Kontroll: Reläets kontakter är som beskrivet, eller PTC:n visar databladets värde; OL (avbrott) betyder att delen är trasig.

   5. Byt den trasiga delen och provkör. Sätt i en ny del med exakt samma data: kapacitans i µF, märkspänning och relätyp. Montera reläet rätt väg upp. Koppla tillbaka enligt bilden, sätt på kåpan, slå på strömmen och starta. Går kondensatorer eller reläer sönder igen, leta efter orsaken: låg matningsspänning, täta starter eller fel relätyp.

      ✓ Kontroll: Kompressorn startar mjukt, utan brum och utan att motorskyddet löser ut.

6. 6
   Flödesschema D

   Låg förångningstemperatur på grund av för lite köldmedium eller en strypning.

   Åtgärd: Följ felsökningen för lågtryck.

   Fortsätt med: Anläggningen löser ut på lågtryck →