Norges regler för köldmedier: EES, produktforskriften, HFC-avgift och certifiering

EU-reglerna gäller via EES-avtalet

Norge är inte med i EU, men EU:s F-gasregler gäller genom EES-avtalet. En EU-förordning gäller inte direkt i Norge. Den måste först tas in i EES-avtalet genom ett beslut i EES-kommittén och sedan genomföras i norsk rätt. Förordningen (EU) nr 517/2014 är införd i EES-avtalet med anpassningar och gäller i Norge genom en hänvisning i produktforskriften (forskrift om begrensning i bruk av helse- og miljøfarlige kjemikalier og andre produkter, förordningen om begränsning av hälso- och miljöfarliga kemikalier och andra produkter) § 6a-1 ^[1][2]. Kapitel 6a i produktforskriften gäller fluorerade växthusgaser.

Den nya EU-förordningen (EU) 2024/573 gäller i EU sedan den 11 mars 2024. Enligt regeringens EES-notat från februari 2026 var den ännu inte införd i EES-avtalet. Den bedöms som EES-relevant, men Norge behöver anpassningar, bland annat av tidpunkterna för förbuden mot att släppa ut vissa produkter på marknaden (artikel 11). När den tas in ska den genomföras i produktforskriften § 6a-1 ^[2]. Miljødirektoratet skriver att ändringarna i norsk rätt först skickas på nationell remiss och att myndigheten ännu inte kan säga när ^[1].

Myndighet och tillsyn

Miljødirektoratet (det norska miljödirektoratet) ansvarar för produktforskriften och avfallsforskriften när det gäller F-gaser, ger vägledning och utser certifieringsorganen ^[1][3]. Det är alltså en statlig myndighet, inte kommunen som i Sverige, som är huvudaktör. Skatteetaten (den norska skattemyndigheten) sköter HFC/PFC-avgiften ^[4].

Läckagekontroll och journal

Eftersom 517/2014 fortfarande gäller i Norge styrs läckagekontrollen av mängden i ton CO2e enligt den förordningen ^[6]:

Hermetiskt slutna system med mindre än 10 t CO2e behöver inte läckagekontrolleras om de är märkta som hermetiskt slutna. Operatören ska föra journal över bland annat mängd och typ av köldmedium, påfyllning, tömning och resultat av kontrollerna ^[6]. Sedan 2020 är det förbjudet att använda F-gaser med GWP 2500 eller mer för service på kylanläggningar med 40 t CO2e eller mer ^[7].

Certifiering av personer och företag

Den som installerar, servar, läcksöker eller tömmer fasta kylanläggningar, luftkonditioneringar och värmepumpar ska ha personligt F-gascertifikat, och företag som gör arbetet åt andra ska ha företagscertifikat. Det gäller även enskild firma som arbetar åt tredje part ^[3]. Miljødirektoratet utser certifieringsorganen. Isovator AS certifierar personer och företag för kyl- och värmepumpsområdet, medan Incert AB certifierar personal för elektriska ställverk med F-gas ^[3]. Isovator har en webbtjänst där återförsäljare kan kontrollera vilka personer och företag som är certifierade ^[3].

En norsk särregel är att certifikaten gäller i fem år. Sedan den 1 juli 2022 måste personliga certifikat och företagscertifikat som är äldre än fem år förnyas. Utbildningsintyg (opplæringsbevis) har ingen tidsgräns ^[3].

Avgift på HFC och PFC

Norge tar ut en punktskatt, avgift på hydrofluorkarboner (HFK) og perfluorkarboner (PFK). Den gäller import och tillverkning av gaserna i bulk, och även import av blandningar och produkter där gaserna ingår, till exempel luftkonditioneringsaggregat ^[4]. År 2026 är satsen 1,639 kronor per kg gas multiplicerat med gasens GWP, vilket motsvarar 1 639 kronor per ton CO2e. År 2025 var den 1 405 kronor per ton CO2e ^[4][8]. Återvunnen HFC och PFC är bland annat undantagen ^[4].

Återbetalning vid destruktion

Den som lämnar in HFC eller PFC till en godkänd mottagare för destruktion får återbetalning. Från den 1 januari 2026 är satsen 1,405 kronor per kg destruerad gas gånger gasens GWP. Satsen frystes på 2025 års nivå och står i avfallsforskriften (avfallsförordningen) § 8-3. Beslutet bygger på en utvärdering från 2024 som visade att högre satser inte gav mer insamlad gas, och Miljødirektoratet arbetar vidare med en helhetsbedömning av ordningen ^[5].

Räkneexempel med GWP enligt 517/2014 (avrundat, kronor per kg) ^[4][5][6]:

Avgiften gör HFC med högt GWP dyrt att fylla på. Det är en viktig orsak till att CO2 (R744), ammoniak och kolväten är vanliga i norska anläggningar. Kontrollera alltid de GWP-värden och satser som Skatteetaten anger för det aktuella året.

Att tänka på

• Utgå från 517/2014 och produktforskriften kapitel 6a tills 2024/573 är införd i EES-avtalet ^[1][2].
• Kontrollera att ditt personliga certifikat och företagets certifikat inte är äldre än fem år ^[3].
• Räkna läckagekontrollintervallet i ton CO2e, inte i kg ^[6].
• Lämna uttjänt köldmedium till godkänd mottagare så att avgiften kan återbetalas ^[5].
• Räkna med avgiften i kalkylen när du väljer köldmedium för en ny anläggning ^[4].