Rördragning på ritning

Injustering och pump

Isolering

Dragning: planen täcks av ett rutnät (ca 200 steg tvärs över, plus alla koordinater som spelar roll, så att rören slutar exakt på sina objekt). Ett steg kostar sin längd – spärrat i förbjuden yta, 40 % i en rörgata, 15 gånger i utrymningsväg, trapphus, hisschakt eller offentligt utrymme – plus ett tillägg för varje böj. A*-sökning med riktningen i tillståndet hittar den billigaste rätvinkliga vägen.

Gemensamma stammar: ett systems rör bildar ett träd (rätvinkligt Steiner-träd, heuristik): först aggregatet genom passera-här-punkterna i ordning, sedan alltid den förångare som är billigast att nå från de rör som redan ligger, sedan en runda där varje förångare kopplas in på nytt där det är billigast. Ett nytt rör börjar aldrig på en ändpunkt, en stigare eller en T som redan har tre rör, så varje T är en vanlig T i 90° mot röret den sitter på. Traditionell dragning (väljs per system): en rak stam längs den rad eller kolumn som ger lägst kostnad för stammen och avsticken, genom mitten av förångarna och över alla förångare och aggregatet; aggregatet ansluts till stammen och varje förångare får ett eget avstick från den. Rör av andra slag (ett annat system, gaskylar-/kondensorledningarna) följs: rutnätslinjerna bredvid en befintlig rutt kostar mindre, så nya rör hamnar i samma stråk på samma upphängning, sida vid sida. Vid traditionell dragning får ett avstick bli en egen stam för närliggande förångare av samma slag (MT med MT, LT med LT). "Dra om" varierar kostnaderna och böjkostnaden (och för den traditionella stammen raden eller kolumnen) för att ge andra alternativ.

Ledningar, i kalkylatorernas flödesschemafärger (CO2: MT-sug grön, LT-sug blå, högtryck röd; HFC/HC: lågtryckssidan blå, högtryckssidan röd): vätska och sug (CO2: MT- och LT-sug; HFC/HC: sug) går längs samma väg med fast avstånd på ritningen; hetgas och kondensat (CO2: till och från gaskylaren) har en egen väg. Ett draget rör eller en dragen T håller varje bit vågrät eller lodrät; en fast ände får en kort förskjutning.

Dimensionering: varje bit mellan två T, ändpunkter eller stigare får en dimension per ledning, med CO2-kalkylatorns fysik (R744: samma ämnestabeller, hastighetsdimensionering, Darcy–Weisbach med Swamee–Jain) eller HFC/HC-kalkylatorernas (CoolProp-tabeller, överhettning som kyleffekt, gasen expanderar längs ledningen). Böjar och T räknas med ekvivalent längd (Crane TP-410: böj 30 D, T rakt 20 D, T avstick 60 D); tillägget täcker ventiler och liknande.

Höjder: varje bit sitter i/vid tak, på vägg, i golv eller i mark, var och en på sin höjd över golvet (linjens streckning visar vilken). Där aggregatet, två bitar efter varandra eller en bit och en förångare ligger på olika höjd läggs det lodräta röret till med två böjar, statiskt tryck och – för gas som går uppåt – kontroll av oljeretur. En stigare som du lägger själv är ett våningsbyte. Kulventiler listas men räknas inte i tryckfallet.

Stigare: en stigare lägger till sin lodräta längd och två böjar. En vätskestigare lägger till statiskt tryck; en gasstigare (sug upp till aggregatet, hetgas upp till kondensorn) kontrolleras för oljeretur med j*g = v·√(ρg/(g·D·(ρl−ρg))) ≥ 0,85 och dimensioneras ned tills den för upp oljan, som i HFC-kalkylatorn.

Vatten och köldbärare: varje lasts flöde är effekten / (cp × (fram − retur)) vid medeltemperaturen (Värme & kylas ämnestabeller); varje rör får minsta dimension inom högsta hastighet och tryckfall (Darcy–Weisbach, Colebrook–White), rördelar som procent av längden. Varje last injusteras mot den sämsta (minst 3 kPa över dess ventil, Kv = Q/√Δp); pumpens uppfordringshöjd är sämsta vägen, dess ventil, källan och en marginal. Isolering och värmeförlust per rör (modellen i EN ISO 12241, som Värme & kyla), med daggpunktskontroll för kalla rör.

Export: varje system skrivs som en projektfil för sin kalkylator (CO2 koppar, HFC eller HC): varje ledning som en stam med förångarna anslutna och fler förångare anslutna på en förångares eget avstick (från varje T äger den förångare som ligger längst bort avsticket), de verkliga längderna och ett tillägg som ger samma friktionslängd som de räknade böjarna här.