Filen är en länkfil: dubbelklicka för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.
| Del | Massflöde [kg/s] | Densitet [kg/m³] | Innerdiameter [mm] | Hastighet [m/s] | Re | f (Darcy) | Längd [m] | Δp [bar] | Δp/m [Pa/m] | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inlopp | 3.15e-4 | 528,5 | 0,6 | 2,11 | – | – | 0 | 0,0177 | – | förlust K = 0,5 plus acceleration till vätskehastigheten |
| Vätskedel | 3.15e-4 | 528,5 | 0,6 | 2,11 | 5 280 | 0,0373 | 5,74 | 4,26 | 74 100 | enfasig vätska tills mättningstrycket nås |
| Tvåfasdel | 3.15e-4 | 28,66 | 0,6 | 38,9 | – | – | 0,13 | 0,759 | 586 000 | ångandel 0 → 0,09; densitet och hastighet vid utloppet Strypt flöde vid utloppet. |
Inlopp: Δp = (1 + K)·G²/(2ρ), K = 0,5Rörelsemängd: −dp = f·G²·v/(2d)·dz + G²·dvEnergi: h + w²/2 = konstant (minus värmen som sugledningsvärmeväxlaren tar)Tvåfas: v = (1 − x)·v_L + x·v_V, 1/μ = x/μ_V + (1 − x)/μ_L (McAdams)Strypt när (p_i − p_i+1) − G²·(v_i+1 − v_i) ≤ 0Kretsprocess: t₀ och tc är daggpunkter (EN 12900). Vätskan lämnar kondensorn vid bubbelpunkten minus underkylningen och går in i kapillärröret vid kondenseringstrycket. Förångaren lämnar gas vid p₀ och t₀ + överhettning. Ämnesdata från CoolProp 8 (referenstillståndsekvationer; blandningar med sitt temperaturglid).
Kapillärröret: den homogena modell som beskrivs i ASHRAE Handbook – Refrigeration och av Stoecker & Jones: inloppsförlust (K = 0,5), enfasig vätskefriktion tills trycket når vätskans mättnadstryck, därefter adiabatiskt tvåfasflöde där vätska och gas har samma hastighet (h + w²/2 konstant), stegvis i 200 trycksteg med friktion och acceleration. Tvåfasviskositet enligt McAdams, friktionsfaktor enligt Churchill (slätt draget kopparrör).
Strypt flöde: när tryckfallet inte längre ger någon längd (−dp/dv = G²) är flödet kritiskt; sker det över förångningstrycket slutar röret där och resten av expansionen sker i strålen in i förångaren – det normala tillståndet i ett kapillärrörssystem.
Värmeväxling mot sugledningen: räknas ut ur geometrin – den fastlödda längden, var den börjar och sugledningens innerdiameter. Värmen går från kapillärröret till suggasen i motström med UA per meter = 1/(1/(h_i·π·d) + 1/(h_g·π·D)); båda värmeövergångstalen enligt Gnielinski (laminärt Nu = 3,66), där suggassidan är det dominerande motståndet och lödfogen försummas. Gasen följs cell för cell från förångarens utlopp längs kapillärrörets egen temperaturprofil, och kapillärröret och gasen itereras tills returgasens temperatur och värmen från kapillärröret stämmer överens (som i Hermes, Melo och Gonçalves modeller från grundprinciper). En uppmätt returgastemperatur kan anges i stället. En växlare som håller vätskan underkyld fördröjer förångningen och gör röret betydligt längre för samma flöde.
Begränsningar: modellen låter vätskan börja förångas exakt vid mättnad (ingen metastabil fördröjning), vilket gör längden något för kort vid stor underkylning; olja, böjar och lindning ingår inte. Publicerade jämförelser av homogena modeller med mätningar visar avvikelser i storleksordningen 10–20 % i massflöde Mot räkneexemplen i ASHRAE Handbook – Refrigeration 2006, kap. 44, ger appen 4–5 % mer flöde för ett adiabatiskt R134a-rör och ungefär 8 % mer med värmeväxling mot sugledningen; bekräfta alltid fyllnadsmängd och överhettning vid provkörning.
Utgå från kompressorn: dess massflöde vid dimensionerande driftpunkt (förångnings- och kondenseringstemperatur, underkylning) ska gå genom kapillärröret. För varje innerdiameter tar appen fram den längd som ger exakt det flödet; ett längre rör släpper igenom mindre, en större diameter mer. Välj en dimension med praktisk längd, i kylskåp och frysar oftast 1,5–4 m.
En större diameter med längre rör är mindre känslig för toleranser, smuts och olja än ett kort rör med liten diameter: ±0,02 mm på 0,6 mm ändrar flödet med omkring 8 %. Mycket korta rör (under 0,5 m) är svåra att få rätt; mycket långa är opraktiska. Appen rekommenderar den dimension vars längd ligger närmast mitten av ditt önskade intervall.
Den kalla suggasen kyler vätskan i kapillärröret: mer kyleffekt per kg, mindre flashgas, och sugledningen svettas eller frostar inte. Vätskan förblir då vätska längre och röret släpper igenom mer köldmedium per meter, så ett fastlött rör blir längre än ett adiabatiskt för samma flöde. Appen räknar ut växlaren ur den fastlödda längden och sugledningens diameter; en uppmätt returgastemperatur kan anges i stället.
Tvåfasblandningens hastighet ökar när vätskan förångas. Vid en viss punkt når den kritisk hastighet (ljudhastighet): ett lägre förångningstryck ökar då inte flödet. De flesta kapillärrörssystem går strypta; rörets längd bestämmer då flödet och förångningstrycket påverkar bara strålen vid utloppet.
Ja, ämnesdata för isobutan och propan kommer från CoolProps referenstillståndsekvationer. Kom ihåg att kolväten är brandfarliga (A3): apparatstandarderna begränsar fyllnadsmängden per krets, och ett kapillärrörssystem saknar vätskebehållare, så fyllningen måste vägas in exakt.
Räkna i verktyget ovan ↑HC (A3, brandfarliga): rördimensionering →
Publicerade jämförelser av homogena modeller med mätningar på adiabatiska rör visar avvikelser i storleksordningen 10–20 % i massflöde; med värmeväxling mot sugledningen är osäkerheten större. Mot räkneexemplen i ASHRAE Handbook (2006, kap. 44) ligger appen inom +4…9 % i massflöde. Toleransen i innerdiametern ger ensam flera procent. Använd resultatet som utgångspunkt och kontrollera överhettning och tryck vid provkörning.