| Tappställe | Ledning | Normflöde (l/s) |
|---|---|---|
| Tvättställ | KV + VV | |
| Dusch | KV + VV | |
| Badkar | KV + VV | |
| Diskbänk | KV + VV | |
| WC | KV | |
| Tvättmaskin | KV | |
| Diskmaskin | KV | |
| Tappventil | KV |
Filen är en länkfil: dubbelklicka på den för att öppna projektet i webbläsaren, eller välj den med Öppna. Äldre .json-filer går fortfarande att öppna. Precis som projektfilen innehåller den alla projektdata – dela den bara med dem som får se dem.
| Sträcka | Massflöde [kg/s] | Densitet [kg/m³] | Innerdiameter [mm] | Hastighet [m/s] | Re | Friktionsfaktor λ | Längd (+ rördelar) [m] | Δp totalt [kPa] | Δp per meter [Pa/m] | Dimension · anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kallvatten Inkommande kallvatten → T1 | 5,291 | 999,8 | 60 | 1,87 | 86 000 | 0,0187 | 10 (+3) | 7,09 | 546 | 64×2 |
| Kallvatten T1 → T2 | 4,391 | 999,8 | 60 | 1,55 | 71 300 | 0,0194 | 15 (+4,5) | 7,62 | 391 | 64×2 |
| Kallvatten T2 → T3 | 3,391 | 999,8 | 50 | 1,73 | 66 100 | 0,0198 | 10 (+3) | 7,67 | 590 | 54×2 |
| Kallvatten T3 → T4 | 2,4 | 999,8 | 50 | 1,22 | 46 800 | 0,0213 | 20 (+6) | 8,28 | 318 | 54×2 |
| Kallvatten T4 → Omklädningsrum | 2,4 | 999,8 | 50 | 1,22 | 46 800 | 0,0213 | 3 (+0,9) | 1,24 | 318 | 54×2 |
| Kallvatten T3 → T8 | 0,9915 | 999,8 | 25,6 | 1,93 | 37 800 | 0,0224 | 3 (+0,9) | 6,34 | 1 630 | 28×1,2 |
| Kallvatten T8 → Lägenheter plan 1 | 0,539 | 999,8 | 20 | 1,72 | 26 300 | 0,0244 | 5 (+1,5) | 11,7 | 1 800 | 22×1 |
| Kallvatten T8 → T10 | 0,8614 | 999,8 | 25,6 | 1,67 | 32 800 | 0,0232 | 3 (+0,9) | 4,94 | 1 270 | 28×1,2 |
| Kallvatten T10 → Lägenheter plan 2 | 0,539 | 999,8 | 20 | 1,72 | 26 300 | 0,0244 | 5 (+1,5) | 11,7 | 1 800 | 22×1 |
| Kallvatten T10 → T12 | 0,7156 | 999,8 | 25,6 | 1,39 | 27 300 | 0,0242 | 3 (+0,9) | 3,56 | 913 | 28×1,2 |
| Kallvatten T12 → Lägenheter plan 3 | 0,539 | 999,8 | 20 | 1,72 | 26 300 | 0,0244 | 5 (+1,5) | 11,7 | 1 800 | 22×1 |
| Kallvatten T12 → T14 | 0,539 | 999,8 | 20 | 1,72 | 26 300 | 0,0244 | 3 (+0,9) | 7,01 | 1 800 | 22×1 |
| Kallvatten T14 → Lägenheter plan 4 | 0,539 | 999,8 | 20 | 1,72 | 26 300 | 0,0244 | 5 (+1,5) | 11,7 | 1 800 | 22×1 |
| Kallvatten T2 → Nödkylning (tappvattenkyld VVX) | 0,9998 | 999,8 | 25,6 | 1,94 | 38 100 | 0,0224 | 3 (+0,9) | 6,44 | 1 650 | 28×1,2 |
| Kallvatten T1 → Tvättstuga | 0,8998 | 999,8 | 25,6 | 1,75 | 34 300 | 0,0229 | 3 (+0,9) | 5,34 | 1 370 | 28×1,2 |
| Varmvatten Varmvattenberedare → T5 | 3,244 | 985,8 | 60 | 1,16 | 137 000 | 0,017 | 5 (+1,5) | 1,23 | 190 | 64×2 |
| Varmvatten T5 → T6 | 3,146 | 985,8 | 60 | 1,13 | 133 000 | 0,0171 | 25 (+7,5) | 5,83 | 179 | 64×2 |
| Varmvatten T6 → T7 | 2,366 | 985,8 | 50 | 1,22 | 120 000 | 0,0175 | 20 (+6) | 6,71 | 258 | 54×2 |
| Varmvatten T7 → Omklädningsrum | 2,366 | 985,8 | 50 | 1,22 | 120 000 | 0,0175 | 3 (+0,9) | 1,01 | 258 | 54×2 |
| Varmvatten T6 → T9 | 0,78 | 985,8 | 32 | 0,984 | 61 600 | 0,0201 | 3 (+0,9) | 1,17 | 300 | 35×1,5 |
| Varmvatten T9 → Lägenheter plan 1 | 0,4483 | 985,8 | 20 | 1,45 | 56 700 | 0,0206 | 5 (+1,5) | 6,92 | 1 060 | 22×1 |
| Varmvatten T9 → T11 | 0,686 | 985,8 | 25,6 | 1,35 | 67 700 | 0,0198 | 3 (+0,9) | 2,72 | 697 | 28×1,2 |
| Varmvatten T11 → Lägenheter plan 2 | 0,4483 | 985,8 | 20 | 1,45 | 56 700 | 0,0206 | 5 (+1,5) | 6,92 | 1 060 | 22×1 |
| Varmvatten T11 → T13 | 0,5796 | 985,8 | 25,6 | 1,14 | 57 200 | 0,0205 | 3 (+0,9) | 2,01 | 515 | 28×1,2 |
| Varmvatten T13 → Lägenheter plan 3 | 0,4483 | 985,8 | 20 | 1,45 | 56 700 | 0,0206 | 5 (+1,5) | 6,92 | 1 060 | 22×1 |
| Varmvatten T13 → T15 | 0,4483 | 985,8 | 20 | 1,45 | 56 700 | 0,0206 | 3 (+0,9) | 4,15 | 1 060 | 22×1 |
| Varmvatten T15 → Lägenheter plan 4 | 0,4483 | 985,8 | 20 | 1,45 | 56 700 | 0,0206 | 5 (+1,5) | 6,92 | 1 060 | 22×1 |
| Varmvatten T5 → Tvättstuga | 0,09858 | 985,8 | 10 | 1,27 | 24 900 | 0,0249 | 3 (+0,9) | 7,76 | 1 990 | 12×1 |
Δp = λ · (L + L_eq)/d · ρv²/2L_eq = L · 30 %Δp_total = Δp + Δp_compΔp_h = ρ · g · ΔhSummera normflödena för alla tappställen som ledningen försörjer, räkna om summan till sannolikt flöde och välj den minsta dimension som håller hastigheten under gränsen. Kontrollera sedan att trycket räcker vid det sämsta tappstället: nätets lägsta tryck minus vattenmätare, återströmningsskydd, höjdskillnad och rörfriktion. Kalkylatorn gör allt detta för varje rör i flödesschemat.
Normflödet är flödet vid ett enskilt tappställe, till exempel 0,2 l/s för en dusch och 0,1 l/s för ett tvättställ. Sannolikt flöde är det största flöde som sannolikt uppstår i en ledning, eftersom alla tappställen inte används samtidigt. Det räknas ur summan av normflödena med den svenska sannolikhetsformeln, DS 439 eller DIN 1988-300.
I omklädningsrum, skolduschar, tvättstugor och industri där allt verkligen går på en gång. Markera då lasten med ”alla samtidigt” så räknas fullt flöde. Kontinuerliga flöden, som nödkylning med en tappvattenkyld värmeväxlare, läggs alltid till fullt.
Vanligt krav är omkring 100 kPa flödestryck vid tappstället, mer för vissa blandare och värmeväxlare. Varje meter höjd kostar ungefär 10 kPa, och till det kommer vattenmätare, återströmningsskydd, filter och rörfriktion. Vilotrycket vid tappstället bör inte överstiga 500 kPa (EN 806-2); annars behövs tryckreducering.
EN 806-3 är den europeiska grunden för dimensionering av tappvatteninstallationer, med belastningsenheter där 1 LU = 0,1 l/s. Omräkningskurvan i dess förenklade metod finns ännu inte i kalkylatorn. Använd i stället den svenska metoden, DS 439 eller DIN 1988-300, som kompletterar EN 806 i Tyskland; normflödena kan ändras efter dina underlag.
Ofta högst 2 m/s i kallvattenledningar och omkring 1,5 m/s för varmvatten i kopparrör, för att undvika erosionskorrosion. I bostäder kan lägre hastighet behövas för att hålla nere ljudet. Gränserna kan ändras i kalkylatorn.